1800 David Ricardo - Kvantitetsteorin1900 - Nyklassiker Knut Wicksell - Ifrågasatte inte kvantitetsteorin, men menade att transaktioner bara är en aspekt av penningmängden. Finns del pengar som vi handlar för och pengar som vi sparar med. När det gäller sparpengar har vi en större fluktuation, vilket påverkar transaktionsvolymen och stör kvantitetskvantiteten. Wicksell menade därför att centralbanken bör driva penningpolitik så att bankräntan ligger i nivå med den naturliga räntan. Då kan priserna stabiliseras. 1930 Keynes - Ett spår Hayek - Keynes värsta motståndare 1970 Nyklassisk syntes Samuelson - En syntes av nyklassisismen och Keynsianismen Milton Friedman - En utveckling av Hayek. Monetäristerna (Chicago-skolan) 1970+: Nykeynesianism Paul Kraugman Modern tid: Ny syntes? Guldmyntfoten * Valutorna var inlösliga i guld (t.ex. 2480 kronor för ett kilo guld) * Vilken valuta som helst kunde gå och växla in mot guld. Detta innebär att valutorna sinsemellan hade fasta växelkurser. * Begränsade kvantitetsteorin: Staten kunde inte öka penningmängden för då skulle . * Gav stabilitet åt valutakurser, penningmängd och prisnivå. God ekonomisk tillväxt, ökat förtroende till marknadsekonomin * Övergavs 1931 Första världskriget - Sveriges ekonomi (1914-1918): P = M * V / Y * Krigslånet ökar penningmängden (M) * Importstopp leder till varubrist som ökar prisnivån (P) * Arbetare inkallas som soldater, så produktionen (Y) ökar inte * Inflationen rusar i höjden, och pengarna bränner i fickorna. Man vill gärna handla idag eftersom pengarna i morgon inte är värda lika mycket. Pengarnas omloppshastighet (V) ökar * Inflationsspiral och inflationschock Efterkrigstiden (ca 1920) Tyskland * Produktionsapparat sönderslagen av kriget * Lågt Y ökar långsamt * Stora skadeståndskrav från segrarmakterna (Keynes ifrågasatte detta) * En svag regering sätter fart på sedelpressarna för att finansiera underskottet * Leder till hyperinflation * Efter detta har Tyskland varit det land som varit mest rädd för inflation, visar hur starkt historia påverkar oss Sverige * Arbetslöshetskris i Sverige (15%) * Första Socialdemokratisk regering - Utgick från Marxismen vilken hade en negativ inställning till kapitalismen. Dåligt med praktiska idéer. Regeringen faller därför snart. Övrigt * Även revolution i Ryssland, som stänger sig från omvärlden. Handel med Ryssland försvinnerHela världen hamnar i lågkonjunktur. Glada 1920-talet (mitten av 1920-talet) * Plötsligt börjar ekonomierna gå bättre. * Marknadsliberalismen stärks * Gustaf Cassel, svensk nationalekonom. 1928 utropades han till världens ledande nationalekonom. "Genom en fullständig reglering av arbetslönerna efter det faktiska marknadsläget kan man alltid avskaffa varje arbetslöshet" Den stora depressionen (1930-talet) * Wallstreet krasch, aktierna anses plötsligt övervärderade * Bankerna måste stänga, klarar inte av att ersätta spararnan * Keynes teorier slog igenom Keynes perspektiv: * Investeringar och produktion faller, arbetslösheten ökar. * Lönerna är stela nedåt, marknaden klarar inte att lösa problemen. * Cassel menade att vi bara anpassar löner, men Keynes menade att om lönerna sänks så sänks även köpkraften, och hela ekonomin. * Politiska åtgärder:    * Regeringen bör då driva en expansiv finanspolitik, dvs öka utgifter och/eller sänka skatter för att stimulera efterfrågan. Effekten förstärks av multiplikatorn.    * Riksbanken bör driva expansiv penningpolitik, dvs låna ut mer och/eller sänka räntan.    * Tvärtom i högkonjunktur Wigforss, svensk ekonom i Keynes fotspår: * Räknar på 100 mkr till vägar: 40 mkr byggnadsmaterial och redskap, 60 mkr löner till AK-jobbarna. * Säg att MPC (marginella konsumtionsbenägenheten) är 80%. * Totalt 100 mkr i ökad nationalinkomst * Som ökar konsumtionen med 80 mkr. * Som ökar konsumtionen med 64 mkr. * osv... en matematisk geometrisk serie säger oss att totalt kommer ökningen blir 5 ggr (multiplikatorn är 5), dvs BNP kommer totalt öka med 500 mkr. [Under hur lång tidsperiod?] * Utifrån detta borde man kunna säga att genom 20% skatt kan lånet betalas igen (staten får i slutändan in 100 mkr av de totala 500 mkr). * Bygger på antagandet att ekonomin är sluten, och att processen går relativt snabbt USA New Deal osv. Sverige Keynesianismen satte igång en ny socialdemokratisk rörelse i Sverige, med en konkret ekonomisk politik. Jordbruksstöd - Staten garanterade bönderna ett visst pris för sina varor, oavsett marknadspriset. En högprislinje som skapar ett överflödigt utbud. Samma som dagens jordbrukspolitik i EU. Protektionism, där överskotten måste dumpas nånstans. Saltsjöbadsavtalet 1938 Arbetsmarknaden - SAF accepterade starka fack, kollektivavtal och sociala reformer Arbetsrörelsen - LO accepterade att det är ägarna som har makten över investeringar och ny teknik i företagen Tyskland, 1933 Statligt dirigerad ekonomin Tidsandan och ekonomiska förhållanden i världen kan sägas ge upphov till förändringar Hayek * Kriser och depressioner ser till att rätta till marknaden. Genom att försöka styra den (Keynesianism) så stör vi bara denna process och bidrar till större depressioner i framtiden. * Om arbetslösheten går ner så stärks facket och de kan ställe högre lönekrav (arbetare är inte lika desperata). Hayek menar att detta leder till att allas löner höjs, och att därför även priserna kommer höjas. Detta ger en snedvridning av ekonomin. Även företag som kanske inte skulle överlevt själv kan överleva Efter andra världskriget * Exporten (exportens andel av världs-BNP) sjunker från 1930-talet fram till 1950. * Bretton Woods-systemet    * Arbetslöshetsbekämpning - Aldrig mer massarbetslöshet. Bygger därför på det Keynesianska påståendet. Aktiv finans- och penningpolitik.       * Valutareglering - Rika personer kan inte skicka ut pengar hur som helst, en förutsättning för Keynsiansk politik.       * Lånesolidaritet vid betalningsbalansproblem - Om ett land hamnar i finansiell kris så ska det finnas internationella institutioner som kan låna ut pengar. Föregångare till IMF etc    * Frihandel - Aldrig mer protektionist. Handelskriget ledde till världskrigen. Ju mindre handel, desto mer politiska motsättningar.    * Konvertibla valutor    * Ville återinföra guldmyntfoten, men gulden ansågs inte vara tillräckligt som bas för valuta. Dollarn reservvaluta med fast guldpris. Dollarn ersätter guldetmyntfoten, alla andra valutor knutna till dollarn, och dollarn knuten till guldet (35$ per ounce guld). * Marshallplanen/-hjälpen - Motverka att nya diktatorer kommer till makten, så ge dessa länder ekonomiskt bistånd så inte historian upprepas * Att pressa ned arbetslösheten fick konsekvenser för inflationen, Phillipskurvan * Keynesianismens höjdpunkt. Tron på att man hittat rätt politiska verktyg var stor. Arbetslösheten ansågs vara ett passerat problem.    * Paul Samuelson, 1968       "Som man kan inhämta i varje elementär lärbok i ekonomisk politik finns det idag möjligheter att med hjälp av penning och finanspolitiska åtgärder hålla den totala efterfrågan just så hög som man önskar."'    * Richard Nixon och Milton Friedman ca 1970       "Numera är vi alla keynesianer"    Sverige * Rudolf Meidners och Gösta Rehns modell * Solidarisk lönepolitik - Lika lön för lika jobb. I praktiken så dämpade man lönerna där marknadslönen var hög och drev upp den där marknadslönen var låg. Problemet var att där man drev upp lönerna så blev det ekonomiskt underskott och man riskerar konkurs. Detta, menade man, gör att man skyndar på strukturomvandlingen, genom låglöneföretagen tvingas lägga ner tidigare och höglöneföretag betalar ut mindre löner och får högre vinster. Arbetare flyttar från låglöneföretagen till höglöneföretagen. * Detta skapade en allians mellan den socialdemokratiska regeringen och finansmarknaden (ägarna på de stora företagen) * Kräver en relativt hög skattenivå för att finansieras (moms etc införs 1960) * Den svenska modellen * Stockholmskolan - Den svenska varianten av Keyensianism Slutet av 1960-talet: * Dollarn börjar bli instabil, trots att den var knuten till guld. * Mycket dollar i utlandet, resurser till Vietnamkriget, amerikanska storföretag investerar i världen. * Minskad tilltro till dollarn, och viss internationellt ogillande mot dollarns och USAs inflytande * 1971, dollar släpps fri (låg på 5,7 kr per dollar). Dollarn faller i förhållande till andra valutor (3 kr på ett år). * Alla valutor börjar gunga i förhållande till varandra. * Stor osäkerhet. Kan inte längre självklart välja den bank och valuta med högst ränta, för om valutan försvagas i framtiden kan man ändå förlora    * Valutakursförändringar måste motsvaras av ränteförändringar. Likaså förväntningarna. * 1973 - Oljekrisen. Bildindustrin vuxit sig stark efter andra världskriget, levt på billig olja, utnyttjat oljeproducerade länder. Priserna började plötsligt höjas. Stora mängder dollar förs över till länder som Saudiarabien m.fl. * Detta skulle kunna gett upphov till nya ekonomiska tankesett, Milton och Hayek osv. Sverige * 1968 - Stagflation. Phillipskurvan gällde inte. * Var tvungen att devalvera valutan, en avsiktlig nedskrivning av valutan vid fast växelkurs. En devalvering stärker konkurrensutsatta företags internationella konkurrenskraft (eftersom kronan blir billigare) men leder till minskat tryck på dem att förnya sig. Detta leder till ökad inflation eftersom importen blir dyrare. Facket kräver högre löner eftersom inflationen ökar. Vilket i sin tur leder till högre priser och försvagad konkurrenskraft. Detta leder till krav på ny devalvering. Effekt på kort sikt men inte på längre, och kritiserades därför av många. * Sverige devalverar fem gånger. * Fram till 1985 var finansmarknaden starkt reglerad genom riktlinjer för räntesättning, lånetag, placeringsplikt samt kassakrav. I november 1985 avskaffades dessa regleringar (novemberrevolutionen). Betalt för att bo * En villaägare har lånat 1 miljon på sin villa. Årsräntan ligger på 10% dvs 100 000 kr. * Marginalskatten (för den högsta inkomstnivån) är 80% vilket betyder att skatten genom att skuldräntorna är avdragsgilla minskar med 80 000. * Kapitalkostnaden är 20 000 kr efter skatt. * På ett år minskar skulden också realt med 100 000 kr om inflationen är på 10% * Ingvar Carlsson kritiserade Riksbanken för deras penningpolitik, men fick svar av Bengt Dennis (Riksbankschéfen): "Jag är inte säker på att Ingvar Carlsson förstod att under fast växelkurs kunde endast finanspolitiken användas för att hejda utvecklingen mot en överrhettning i ekonomin, penningpolitiken var låst." IS/LM-modellen visar att penningpolitiken är ineffektiv under fast växelkurs.    Penningpolitik ineffektiv under fast växelkurs: En expansiv/åtstramande penningpolitik leder som avsett på kort sikt till högre/lägre inflation och ränta, men också till ökad/minskad sysselsättning. Men detta gör att pengar strömmar in i/ut ur landet så att kronan stärks/försvagas (samband mellan penningpolitiken och kronkursen). Riksbanken måste då parera detta med en åtstramande/expansiv penningpolitik för att försvara den fasta valutakursen. * Hösten 1990, övergav finanspolitiska målen (Keynesianismen), fokuserade nu på inflationsbekämpning (monetärister). * Valutaregleringen avskaffades den 1 juli 1989. Svenskar kunde nu fritt föra ut och in kapital till utlandet. Kraftig ökning av kapitalinflöde från utlandet. Stora underskott i bytesbalansen, svårigheter för svensk export. * Maj 1991 - Ny internationell arbetslöshetskris. Ny fokus i världen på inflationsbekämpning, arbetslösheten kom i skymundan. I Sverige har fast växelkurs tillämpats under delar av 1900-talet (http://sv.wikipedia.org/wiki/Fast_v%C3%A4xelkurs):
* Lindbeckommissionen.    * Politiker bör i första hand skapa långsiktigt fasta spelregler för övriga av det ekoomiska systemets aktörer.    * De mer kortsiktiga besluten, om budget, penningmängd och styrränta, bör de överlämna til experter, som är mer skyddade från folkliga opinioners åsikter. * Ränteparitetsteoremet: Räntan i valutaområde A måste vara lika mycket högre där jämfört i valutaområde B så att den kompenserar ett förväntat kursfall för valutan A i förhållande till valutan B. * Finanspolitik under flytande växelkurs: En expansiv/åtstramande finanspolitik leder som avsett på kort sikt till ökad/minskad sysselsättning, men också till högre/lägre inflation (kortsiktiga Phillipskurvan), Men detta gör att centralbanken höjer/sänker räntan, som gör att pengar strömmar in/ut i landet som leder till starkare/svagare valuta som minskar/ökar exporten och ökar/minskar importen som gör att sysselsättningen minskar/ökar, dvs en förändring i motsats riktning mot den avsedda.    En expansiv finanspolitik leder kortsiktigt till höjd ränta och BNP, pengar strömmar in i landet och kronan ökar i värde, exporten minskar vilket minskar BNP. * Strukturreformer under 1990-talet.    * Medlemskap i EU från 1 jan 1995    * Avregleringar av tele, el, järnväg och post    * Mindre generösa socialförsäkringar    * Ett nytt budgetsystem med utgiftstak    * Ett nytt pensionssystem med inslag av premieval (i praktiken sänkt pension)    * Riksbanksreform enligt monetaristisk doktrin (en oberoende Riksbank med ränta satt utifrån inflationsmål). |
