Doktrinhistoria

Sammanfattning av det ekonomiska tänkandets historia.


Mycket moralfilosofi, statligt perspektiv.
Personer: Platon, Aristoteles, Xenofon.
  • Arbetsdelning och specialisering - Platon: Staten uppkommer för att var och en har behov av andra. Här behövs en jordbrukare, en skräddare osv (arbetsdelning). Arbetet blir mest effektivt om var och en hÃ¥ller sig till sitt eget snarare än utför allt arbete.
  • Hedonism / Egennytta - "Njutningslära", efterfrÃ¥gesidan. MÃ¥let för all verksamhet bör vara människans lycka.
  • Byte - Bytet var snarare ett moraliskt problem än ett tekniskt, inte den helt dominerande delen i ekonomin som det blivit senare. Aristoteles skiljer pÃ¥ olika bytesformer med varor (V) och pengar (P):
    • Naturlig form. Byta vara mot vara (V-V')
    • Icke-naturlig men nödvändig. Sälja en vara för att kunna köpa en annan. (V-P-V')
    • Icke-naturlig och onödig. Köpa en vara för att kunna sälja den och köpa pengar (P-V-P')
    • Pervers. Handel direkt med pengar (P-P'-P'').

Bibeln och kyrkofäderna

Knappheten det typiska ekonomiska problemet. Söker i bibeln efter lösningar.
  • Talar om fem lösningar:
    • Tro (tillräckligt stark tro löser alla problem)
    • Lyda Guds lag
    • Vara medlare mellan Gud och andra (be)
    • Apokalyptiska lösningen (framtiden löser det)
    • Söka Guds rike
  • Ville förbjuda ränta:
    • "Kräv ingen ränta av fattiga. Kräv ingen ränta av 'din broder' men av utlänningen"
    • Motsättningar: Handelns företrädare ville kunna lÃ¥na med ränta, medan kyrkans företrädare ogillade ränta. Ledde till en kompromiss: I Sverige en maxränta pÃ¥ 6% (avskaffades först 1864).

Skolastikerna (1200-talet)

Inarbetade Aristoteles tänkande i den kristna teologin och filosofin. Byggde främst på Bibeln, romers rätt och Aristoteles verk.
Personer: Thomas av Aquino
  • Tre konkreta bidrag till det ekonomiska tänkandet:
    1. Nyttan var huvudkälla för värdet
    2. Pris en moralfråga: "Rättvist pris" - Typ marknadspris. Ett orättvist pris innebär att priset tillkommit genom bedrägeri eller att utnyttja någons besvärliga situation (t.ex. kräva pengar för att hjälpa någon i livsfara).
    3. Penningkapital är sterilt - Kan inte betrakta pengar på samma sätt som boskap eller växter. Boskap kan föröka sig. Pengar kan inte föröka sig, en illusion av avkastning. Man ska inte försöka avla pengar, utan använda dem som bytesmedel. Ligger nära Aristoteles syn.
  • Begränsad syn pÃ¥ ränta, men friare än bibelskolorna. Tillät ex. dröjsemÃ¥lränta.
  • PÃ¥verkade Adam Smith och har fÃ¥tt beröm av Keynes för deras idé att hÃ¥lla realkapitalets ränta hög, men lÃ¥neräntan lÃ¥g.
  • Ledde i Sverige till de s.k. landskapslagarna

Merkantilismen (1500-1800)

Colbert, Mun. Sverige: Pufendorf (1600-talet), naturrättsfilosof, Risingh, Berch
  • Egna staten i centrum - Stor befolkning, självförsörjning, centralisering, nationalism
  • Penningfokus - Pengar är rikedom sÃ¥ vi mÃ¥ste sälja och fÃ¥ in pengar snarare än köpa och förlora pengar till utlandet. Exportöverskott viktigt.
  • Protektionism - Protektionism (tullar m.m.) för att gynna lokal produktion och ge oss exportöverskott.
Termen kommer ifrån de Mirabeu (fysiokrat under 1700-talet). Kända merkantlister var: Colbert och Mun. Var inte akademiker eller filosofer, utan affärsmän. Svenske Heckscher (1900-tal) skrev mycket om merkantilismen.

Kan se merkantilismen som:
  • Enhetssystem - Merkantlisim verkade för centralisering med en riktig stat som enhetsomrÃ¥de, inte massa smÃ¥ tullomrÃ¥den
  • Maktsystem - Den egna statens intresse stÃ¥r i centrum. Statens makt i förhÃ¥llande till andra stater ska gynnas. Nationalistiska ekonomiska system (dock motiverades även frihandelsteorier med att det gynnade den egna staten)
  • Skyddssystem - Protektionism (tullar osv) för att gynna produktion och ge oss exportöverskott. Produktionen viktigare än konsumtionen. Pengar är rikedom sÃ¥ vi mÃ¥ste sälja och fÃ¥ in pengar snarare än köpa och förlora pengar till utlandet.
  • Penningsystem - Pengar och ädla metaller sätts i centrum för intresset. Smith kritiserade detta och menade att det är varurikedomen och inte pengarna som ger det verkliga värdet.

Sammanfattning:
  • En heterogen skara ekonomiska författare
  • Satte det egna staten i centrum
  • Ett exportöverskott för att fÃ¥ in pengar i landet. "Varuskräck" och "Penningdyrkan"
  • Protektionism och regleringar
  • En stor folkmängd var gynnsam (lättare att vara självförsörjande och slippa importera?)

Importersättande industri.

Reformmerkantilister och fysiokrater började kritisera merkantilismen under 1700-talet.

Sverige:
Risingh den förste kände svenska ekonomen. Förespråkade merkantilism, men även avvikande i vissa drag. Lindriga tullar med viss fri handel. Inga monopol, t.ex. skråväsen som bestämmer hur många skomakare som ska finnas i en stad, hämmar konkurrens, var dåligt. För religionsfrihet, för att locka till oss utlänningar som kan ta med viktig kunskap.

Berch fick den första svenske professuren i ekonomi i Uppsala. Fjärde lärostolen i ekonomi i Europa. Varför Sverige så stort? Statsmakterna såg en nytta av detta.

Personer:
Anders Nordencrantz(?)
  • Skrev Christiernin
  • Kvantitetsteorin

Tidiga ekonomiska tänkandet i Sverige:
  1. Knappt något nationalekonomiskt författarskap i Sverige före 1600-talet
  2. Johan Rising (c. 1617-72) "förste" svenske nationalekonom. Merkantilist.
  3. Under frihetstiden (1718-72) främst merkantilistisk politik (regleringar, subv etc) stimulera modernisering och tillväxt och skapa positv handelsbalans.
  4. Livlig offentlig debatt i bl.a. ekonomiska frågor under frihetstiden. Möjlig tack vare långgående tryckfrihet.
  5. Första svenska professuren Berch 
  6. De viktigaste svenska merkantilistiska förfatarna, Anders Berch och Risingh

Naturrätten och Pufendorf (1600-talet)

Pufendorfs viktiga naturrättsfilosofiska skrifter 1660, 1672 och 1673. Katsean. Kunde inte acceptera de delarna av bibeln som gick emot naturlagar (t.ex. gå på vatten osv), fick därför många fiender.
Trodde, likt Smith, att människan att människan var egoistisk. Men speciellt som barn är man beroende av andra. Vi är sällskapsvarelser. Talar, likt Smith, om att djur oftare klarar sig på egen hand jämfört med människor. Människor är social varelser. Lagar som gör det lättare att umgås med andra bör uppmuntras medan dom som gör det 
Ett system av rättsliga normer som grundas i tingens egen ordning och i människans natur, och gäller därför oberoende av lagar. Hur hittar vi dessa? "Genom förnuftet".

Statens bildande enligt Pufendorf:
1. Kommer överens om att sluta sig samman
2. Antar en förordning om vilket styrelseskicka man ska ha (monarki, rådsförsamling, demokrati osv)
3. Fördrag mellan de styrande och folket. De styrande lovar att skydda folket och folket lovar att lyda.

Skatter enligt Pufendorf:
1. Skatter i proportion till förmögenheten (inkomsten), ty den rike har mer som försvaras av staten
2. Per-capita-skatt. "Livet är lika kärt för den fattige som för den rike."
3. Konsumtionsskatt.
4. Sammanfattningsvis: Företräder intresseprincipen. Den rika har mer än den fattige och har därför mer att försvara, vilket kostar staten mer.

Skatteprinciper i modern tid. Två huvudprinciper:
  1. Intresseprincipen - Bör betala skatt i proportion till vilken nytta staten gör för en.
  2. Skatteförmågeprincipen - Folk bör betala skatt efter förmåga. Den som har mer bör betala mer.
I Sverige idag en blandning. För inkomstskatt gäller skatteförmågeprincipen. TV-licensen, avgift för körkort, vatten/el skulle kunna vara intresseprincipen.

Pris:
Äganderätten - Kan leda till att några har behov av något men överflöd av annat. Därmed vill vi byta. Då behövs ett värde.
En sak värderas inte bara efter den fysiska storleken utan även efter den moraliska halten. Inte säkert att en stor hund värderas mer än en liten hund. Skiljer på olika värden (psykologiskt):
  • Vanliga värdet - Nyttan är grunden. Varans förmÃ¥ga att tillgodose behov. Nyttan.
  • Affektionsvärde - Personlig nytt för just en viss person. T.ex. att man tycker om . Bör, enligt Pufendorf inte fÃ¥ pÃ¥verka marknadspriset.
  • Lagliga värdet - Pris som sätts av myndigheter av olika anledningar
  • Höga (eminenta) värdet - Handlar mer om bytesvärde medan vanliga värdet mer är bruksvärde.
Värdeparadoxen - Det finns saker som tjänar enbart nöjet, men fått ett pris, men andra som är nyttiga men inte får ett pris. Kan vara att det är ohanterligt, t.ex. rena luften, världshaven, solens sken. Typ marknadsmisslyckande. Återkommer hos neoklassikerna som marginalnyttan.

Talade även om utbud och efterfrågan.

Penningmängden - Pufendorf betonade att det var svårt att skilja på om det är priset på varor som förändras eller värdet av pengar (inflation/deflation)

Fysiokratismen (1756-1777)

Quesnay, de Mirabeu, Le Trosne. Sverige: Chydenius, Scheffer.
Fysiokratin ("naturmakt") bestod främst av franska liberaler, riktades mot merkantilismen:
  • Jordbruket i centrum. Den enda näring som kunde ge positivt nettoresultat. Ett bord innehÃ¥ller inte mer trä än vad man satte in i produktionsprocessen, men i jordbruk skapar man nÃ¥got nytt.
  • Beskatta jordbruket för att finansiera offentliga institutioner, eftersom jordbruket var det enda som gav överskott.
  • Naturlig ordning - FöresprÃ¥kade äganderätt och "laissez-faire"-politik. DÃ¥liga (merkantilistiska) lagar störde denna ordning och bör avskaffas. Influerade Adam Smith.
  • Harmoni egennytta - samhällsnytta - När nÃ¥gon arbetar för sitt eget bästa gör han det ocksÃ¥ för samhällets bästa
  • Quesnays sammanställning av produktion och konsumtion (tidiga input-/output-tabeller)
Startar när franska Encyclopedien skrivs.
Avslutas vid ett verk av Le Trosne.
Liten sammanhållen grupp (nästan sektlikt). Kallade sig själv för "ekonomerna"

Fysiokrati betyder "naturmakt". Satte jordbruket i centrum. Den enda näring som kunde ge positivt nettoresultat. Ett bord innehåller inte mer trä än vad man satte in i produktionsprocessen - man får inte ut mer än vad man sätter in, till skillnad från jordbruk där man (oftast) skapar något helt nytt.

Accepterades inte av Smith. Delade däremot andra frågor, då de var liberaler.

Trodde på en naturlig ordning, men dåliga lagar störde denna (främst merkantilistiska lagar), och de bör avskaffas. Privat äganderätt hörde till naturlig ordning.

Harmoni. När någon arbetar för sitt eget bästa gör han det också för samhällets bästa. Återkommer hos Adam Smith.

Offentliga utgifter nödvändiga för rättsväsendet, försvar osv. Hur finansiera? Eftersom jordbruket var det enda som gav överskott så skulle man beskatta jorden.

Quesnays tidigt försök att sammanställa produktion/konsumtion i samhället. Förespråkare till input-/output-tabeller. Delade upp i tre grupper:
Produktiva - Jordbrukare
Jordägare
Sterila - Industrier, tjänstement

Klassikerna (1776-1870)

Främst liberaler
Adam Smith, Ricardo, Malthus, Say, J.S. Mill
Sv: Rabenius, Agardh

Smith, Ricardo, Say, Senior, J.S. Mill, Cairnes, (Marx, om man tar fasta på hans teorier om värdeläran)
  • Kapitalackumulation
  • Specialisering/Arbetsdelning
  • Marknadernas utvidgning - Ju större marknad, desto större möjlighet till arbetsdelning
  • Tillväxt
  • Liberaler
Mikrosidan:
  • Kostnaden avgör priset (inte nyttan)
  • Metoder:
    • Smith induktiv metod - Observerar verkligheten och drar slutsatser utifrÃ¥n den.
    • Ricardo deduktiv metod - Börjar med antaganden och försöker sen pÃ¥ logisk väg bevisa dem. Väldigt ingÃ¥ende resonemang för saker.

Adam Smith (1723-1790)

"Nationalekonomins fader"

1737 - Började universitet i Glasgow
1740-1749 - Studier i Oxford. Läste mycket på egen hand.
1751 - Professor i logik i Glasgow. Kontakt med David Hume.
1752-64 - Professor i moralfilosofi i Glasgow (religionsfilosofi, etik, juridik, politisk ekonomi)
    1759 - The Theory of Moral Sentiments - Gjorde honom känd
1764-66 - Resa i Frankrike. Kom i kontakt med fysiokraterna.
1776 - An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations - Bl.a. kritik av merkantilismen.
1778-90 - Tullkommissarie (en av fem) för Skottland

Historiska skolorna (1843-1910):

Tyska historiska skolorna. Kritik av klassikerna
Roscher, Schmoller, Ingram
Sv: Leffler, Steffan

Marxismen (1867-)

Värdeläran sammanfaller med klassikerna
Marx, Engels, Lenin
Sv: Wermelin, Karleby

Neoklassikerna (1871-)

Jevons, Menger, Walras, Marshall, Wicksell
Sv: Davidson=, Wicksell, Cassel, Heckscher

Mycket marginalism. Mycket derivat.

Första generationen: Jevons, Menger och Walras
Andra generationen: Marshall, Wicksell m.fl.

Walras - Allmän jämvikt, dvs jämvikt på hela marknaden

Marshall - 
  • Partiell jämvikt - jämvikt pÃ¥ enskild marknad.
  • La grunden för mikroekonomin med utbud och efterfrÃ¥gan. P vertikalt och q horisontellt. Menar att priset är den beroende variabeln, som en funktion av kvantiteten. Hur mycket är konsumenterna villiga att köpa vid en viss kvantitet? Har behÃ¥llit den här strukturen i efterhand, trots att man idag oftare talar om att kvantiteten är en funktion av priset (P borde rent matematiskt ligga horisontellt isf).
  • Menade att bÃ¥de nyttan och produktionskostnaderna är avgörande för värdet (jämviktspriset) och att man kan se utbud- och efterfrÃ¥gekurvan som en sax.
  • Introducerade även elasticitet mÃ¥ttet.
  • Även producent-/konsumentöverskott.

Stockholmsskolan (1927-38)

Svensk variant av Keynesianismen. Växte fram efter en period med mycket hög arbetslöshet (ca 28%, 1920 i Sverige) och instabilitet.
  • Distinktion mellan ex ante (planer, förutse händelser pÃ¥ förhand) och ex post (förväntningar, utvärdera det som har skett, t.ex. kolla BNP i efterhand)
  • Periodanalys, vad som hände frÃ¥n period till period.
"En fritt fungerande marknadsekonomi leder inte av sig själv till total ekonomisk balans och full sysselsättning." /Lundberg

Myrdal - Startade rörelsen. Riksdagen under 30- och 40-talet, och även handelsminister på 40-talet. Förespråkade institutionalist, skrev betydelse fulla skrifter i det. Nobelpris tillsammans med Hayek (trots deras skilda åsikter) 1974, analys i penningteori m.m. Skrev även om det sociala systemet i Sydasien där han kritiserade andra ekonomers "överbetoning" av kapitalackumulation för ekonomisk utveckling.
Ohlin - Myntade begreppet Stockholmsskolan. Betonade att det fanns etablerade teorier före Keynes som menade ungefär samma sak. Partiledare för Folkpartiet en lång period. Satt i riksdagen 1938-70, handelsminister 40-talet. Fick nobelpriset 1977 i sina teorier kring internationell handel, vilket inte direkt förknippat med Stockholmsskolan utan snarare neoklassicismen.

Lindahl, Hammarskjöld, Johansson, Lundberg, Svennilson

Flera skäl till varför keynesianismen blev internationellt etablerad och inte Stockholmsskolan.
  • Stockholmsskolans ekonomer vände sig sällan till en internationell publik. Skrev pÃ¥ svenska.
  • Stockholmsskolan analyserade specialfall snarare än generella fall. Mer komplicerad att greppa än Keynes.
  • Stockholmsskolan betonade dynamiken i ekonomin, svÃ¥righeter att matematisera deras modeller.
  • Stockholmsskolan trodde inte att ekonomiska samband var konstanta, inte som naturvetenskap. Därför meningslöst att kvantifiera med hjälp av ekonometri (produktions-/konsumtionsfunktion, regressionsekvationer m.m.).

Institutionalismen

Veblen.

Enligt institutionalisterna måste samhällets totala struktur studeras och dess olika institutioner innefattas för att ekonomin skall bli begriplig.

Myrdal
An American Dilemma av Myrdal. Kombinerar ekonomiska, sociala och institutionella faktorer:
  • Den ekonomiska nivÃ¥n
  • NivÃ¥n pÃ¥ intelligensen, framÃ¥tandan, hälsan, utbildningen, anständigheten, seder och moral
  • De vitas diskriminering av de svart
Systemet kan vara i jämvikt eller ojämvikt. Om diskrimineringen ökar så förändrar det inkomster, vilket påverkar hälsa, utbildning m.m. osv. En kumulativ process.

Johan Åkerman - 
Såg inte ekonomin som ett enskilt ämne utan snarare en del av samhällsvetenskapen.
Opponerade mot bl.a. Stockholmsskolan, Keynes och traditionell neoklassisk analys. Menade att neoklassiska modeller bara var scheman för rationell kalkylering som ger föga förklaring av ekonomiska skeenden.


Monetarism

Motsättning till Keynesianismen. Staten ska inte blanda in sig i ekonomin.

60 poäng på tentan, 12 poäng historia.
Minst 3 poäng på historia.


Neo-österrikiska skolan

Bygger vidare på monetarism, tar det steget längre
von Mises, von Hayek, Lachmann, Rothbard, Kirzner