Makroekonomi‎ > ‎

Nationalräkenskaper

Betalningsbalans

En sammanställning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden under en viss tidsperiod (vanligtvis ett år). Summan av betalningsbalansens tre delar ska i teorin bli noll, men på grund av statistiska beräkningsfel brukar en liten justering behövas (restposten) för att summan ska bli noll.

Delar

  • Bytesbalans: Skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas i landet. Är bytesbalansen positiv har landets fordringar pÃ¥ utlandet ökat. Är bytesbalansen negativ har utlandets fordringar pÃ¥ det egna landet ökat.
    • Handelsbalans: Skillnaden mellan export och import av varor.
      Kan även definieras som skillnaden mellan ett lands totala export och import av både varor och tjänster. Om handelsbalansen är positiv har vi ett handelsöverskott (exportöverskott), om den är negativ har vi ett handelsunderskott (importöverskott).
    • Tjänstebalans: Skillnaden mellan export och import av tjänster.
    • Faktorinkomster: Avkastning pÃ¥ kapital och löner.
    • Löpande transfereringar: Exempelvis EU-bidrag och EU-avgifter
  • Kapitalbalans: Skillnaden mellan ett lands ränteinkomster och ränteutgifter. Ofta mycket liten andel. BestÃ¥r främst av inkomster frÃ¥n arv, gÃ¥vor och patent.
    • Kapitaltransfereringar:
      • GÃ¥vor med syfte att mottagaren skall göra en realinvestering, exempelvis u-bistÃ¥nd och strukturbidrag frÃ¥n EU.
      • Överföring av finansiell tillgÃ¥ng utan motprestation.
      • Överföring av äganderätten till en anläggningstillgÃ¥ng, t ex när börsföretag skänker delar av sina aktieportföljer till sina aktieägare.
      • Arv och migration.
    • ÖverlÃ¥telse av rättigheter m.m.
      • Förvärv/Avyttring av icke-producerade icke-finansiella tillgÃ¥ngar, dvs överlÃ¥telse av rättigheter (patent, copyright m.m.).
  • Finansiell balans: Brukar vara lika stor som bytesbalansen, fast med motsatt plus eller minus. En negativ finansiell balans innebär att landet är en kapitalexportör, dvs köper tillgÃ¥ngar i utlandet, betalar av lÃ¥n eller lÃ¥nar ut pengar till utlandet.
    • Direkta investeringar
    • Portföljinvesteringar
    • Finansiella derivat
    • Övriga investeringar
    • Valutareserver
  • Restpost: En justering för att väga upp för statistiska mätfel sÃ¥ att de övriga tre delarna av betalningsbalansen summeras till noll.

Försörjningsbalans

Visar ett lands tillgångar och hur dessa används. Tillgångssidan och användningssidan ska vara lika stora, men statistiska fel kan göra att man måste lägga till en liten differens för att de ska gå jämnt ut.

BNP (Y) + Import (M) = Hushållens konsumtionsutgifter (C) + Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X)

Tillgång = BNP (Y) + Import (M)
Användning = Hushållens konsumtionsutgifter (C) + Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X)

Försörjningsbalansen kan enkelt härledas från en vanlig BNP-ekvation (BNP beräknad från användningssidan):
Y = C + G + I + X - M
Addera M till båda leden för att nå försörjningsbalansen:
Y + M = C + G + I + X