Makroekonomi‎ > ‎

Keynesianism - anteckningar


Följande del består av lösa anteckningar:

Keynesianska modellen

Stor betydelse för makroekonomin.

Aggregerade = total
Reala termer = Bortser från prisförändringar/inflation

Y: Aggregerad produktion (BNP) eller aggregerad inkomst, reala termer

Konsumtion och sparande
Sparande: Inkomst som inte konsumeras. (Kan däremot användas till investeringar, om någon använder pengarna att bygga villa så räknas det både till ett sparande och en investering)
    S = Y - C
    Sparande = Total inkomst - Konsumtion

Vad påverkar C och S?
    1. Total inkomst (Y)
    2. Konjunkturen
    3. Förmögenhet
    4. Ränta

Keynsianismen behandlar främst sambandet mellan inkomst och konsumtion.

Graf som säger att om inkomsten ökar så ökar konsumtionen (två axlar, konsumtion och total inkomst, med en rät linje som stiger med båda).

Marginell konsumtionsbenägenhet (MPC)
    MPC = delta C / delta Y
    MPC = konsumtionsökningen i förhållande till inkomstökningen
    Om MPC = 0,8, så om inkomsten ökar med 20 kr så ökar konsumtionen med 16 kr. Bestämmer lutningen på linjen.

Marginell sparbenägenhet (MPS)
    MPS = delta S / delta Y
    MPS = ökningen av sparande i förhållande till inkomstökningen
    
MPC + MPS = 1 (vi antar att allt vi inte sparar konsumeras?)

Konsumtionen brukar antas vara ca 80% av BNP, medan investeringar 20%.
Hushållens konsumtion ofta runt 2/3 eller 3/4 av totala konsumtionsutgifterna. Sverige en av de största offentliga konsumtionsutgifterna (ca 40%).
Slutet av 1800-talet var hushållens konsumtion över 90%, men sjönk sedan till runt 1980 (66%).

Konjunkturcyklar
Kortlivade konsumtionsvaror - Ofta jämn nivå över tiden. Mat osv kan man inte vänta med att köpa tills konjunkturen bättrat sig.
Varaktiga konsumtionsvaror - (investeringar?) Ofta mer fluktuerande nivå i tiden (konjunktursvängningar). Nya personbilar, kylskåp osv kan man vänta med att köpa under dåliga perioder när man hotas av arbetslöshet m.m. (lågkonjunktur).

Investering
Skilj på:
1. Faktiska investeringar (reala) - Konkreta pengaöverföringar
2. Planerade investeringar (reala) - 
3. Oplanerade investeringar (lager) - Om man säljer mer/mindre än planerat så kan lagret ändras oväntat

Vad påverkar investeringar?
* Framtidsprognoser
* Konjunkturen
* Räntan - Ju lägre ränta desto större investeringsbenägenhet (negativt samband). Investeringar finansierar ofta av lån, så om räntan är låg är det lättare att låna och investera
* Vinsten - Ju högre vinster/överskott i företaget, desto mer pengar över till investeringar
* Kapacitetsutnyttjandet - Om alla maskiner utnyttjas till max så är det större chans att man investerar än om det finns outnyttjad kapacitet

Lagerinvesteringar kan vara både positiva (lagret ökar) och negativa (lagret minskar):
1992 -7
1993 -14
1994 16
1996 -3

Bruttoinvesteringar - Innan man dragit av för förslitningar.
Nettoinvesteringar - Helt nya investeringar, som inte bara ersätter gammal utrustning. Den faktiska tillväxten av utrustning (realkapital).

Fördelning inom investeringar (procent):
                                        EU-27        Sv
Maskiner och metallvaror     26             32
Transportmedel                  10              9
Bostäder                            27             18 (varierar mycket år från år)
Övriga byggnader och         29              25 (nya vägar osv)
    anläggningar
Övriga                               8               16


Back to Keynes

Keynsian cross

Planerade aggregerade (totala) utgifter (AD), jämvikt:
Antaganden:
* Ledig kapacitet - Lagret kan förändras(?)
* Ingen offentlig sektor
* Sluten ekonomi - ingen utrikeshandel
* Planerade investeringar är oberoende av inkomsten. Även om inkomsten är högre så är investeringar detsamma.
* Planerad konsumtion = faktisk konsumtion

Sök jämviktsnivån för aggregerad produktion  och aggregerad efterfrågan.

Vertikal axel: AD - Total efterfrågan
Horisontell axel: Y - Total produktion/inkomst

C: Konsumtion. Rät linje.
    C = a + b * Y
AD: Aggregerad efterfrågan (Aggregated Demand). Efterfrågan är samma som konsumtionen plus planerade investeringar. Rät linje med samma lutning som C (eftersom vi antar att planerade investeringar är oberoende av inkomsten). AD ligger ovanför C, och skillnaden utgör planerade investeringar.
    AD = C + I (planerade)
Total produktion: En 45-gradig (skarpare) lutning som beskriver ett proportionerligt samband mellan ökad efterfrågan och ökad produktion
    AD = Y

((Total produktion: Vi kan även tänka oss en annan rät linje med en 45-gradig (skarpare) lutning som beskriver samband mellan ökad efterfrågan och ökad inkomst. Vid ökad inkomst så ökar också efterfrågan proportionerligt.))

Jämviktsläge där den totala efterfrågan, AD, är lika stor som total produktion.
* Till höger om jämviktspunkten så skulle produktionen vara större än efterfrågan, vilket ger oss osålda varor, vilket leder till att företagen anpassar sig och minskar produktionen. Detta ger oss oplanerade lagerinvesteringar.
* Till vänster om jämviktspunkten är produktionen mindre än efterfrågan. Lagren minskar oplanerat och företagen ökar produktionen.

Slutsats:
Man kan påverka den totala produktionen i ekonomin genom att påverka den totala efterfrågan.

Alternativ jämviktssyn
Vi utgår från sparandet istället

1) Y = C + S (S = Y - C)
2) Y = C + I (planerad)  (Jämviktsvillkor. Likheten gäller inte utanför jämvikt)
          [       AD        ]
3) Ersätter Y med C + S
    C + S = C + I (planerade)
4) S = I (planerade) (Jämviktsvillkor)


Jämför nationalräkenskaperna för en sluten ekonomi
1) Y = C + S
2) Y = C + I (faktiska)
3) Ersätter Y med C + S
    C + S = C + I (faktiska)
4) S = I (faktiska)

Multiplikatorn
En multiplikator säger hur jämviktsvärdet på en endogen variabel förändras när jämviktsvärdet på en exogen variabel förändras med en enhet.

Endogen variabel: En variabel vars värde bestäms inom modellen. Alltså variablar som är uttalade och definierade inom modellen. (T.ex. Y och C)
Exogen/autonom variabel: En variabel vars värde som bestäms utanför modellen. Alltså variabler som inte är definierade i modellen men kan påverka resultaten. (T.ex. I planerade)


Bygger på att pengar rör sig i omlopp mellan människor, och inte bara används en gång och sen försvinner.

Multiplikatorn för Y med avseende på planerade investeringar
Antaganden:
* Ledig kapacitet - Det finns folk att anställa, maskiner som inte är upptagna osv
* Sluten ekonomi
* Ingen offentlig sektor

Modellen (ekvationssystem):
a: Konstant som anger linjens värde när Y = 0
b: Konstant som anger lutningen på linjen. Den marginella konsumtionsbenägenheten, hur benägna folk är att konsumera mer vid ökad inkomst.
C: Konsumtion
Y: Aggregerad produktion/inkomst
I (pl): Planerade investeringar
AD: Aggregerad efterfråga

1) C = a + b * Y
2) I (pl) = I (pl, exogen)
3) AD = C + I (pl)
4) Y = AD (jämviktsvillkor)
    När den totala produktion sammanfaller med den totala efterfrågan

Substitut i 4):
5) Y = a + bY + I (pl) (i jämvikt)
    Y - bY = a + I (pl)
    Faktorisera vänsterledet
    Y(1 - b) = a + I (pl)
    Dela med (1-b) i bägge leden
    Y = (a/1-b) + (I (pl) / 1-b)
    Y = (1/1-b)a + (1/1-b)I (pl)
    Vi tänker oss att de planerade investeringarna ökar, vilket vi kallar för delta I (pl), vilket ger oss delta Y (förändringen i Y)
    delta Y = (1/1-b) * delta I (pl)
                 (1/1-b) blir multiplikatorn för Y med avseende på de planerade investeringarna.
    delta Y/delta I (pl) = (1/1-b)
        Jämför: dY/dY (pl) = 1/1-b (deriverat)

    b står för den marginella konsumtionsbenägenheten (MPC). Om vi antar att den är 0,8 så gäller:
    1/(1-b) = 1/(1-MPC) = 1/(1-0,8) = 1/0,2 = 5
    delta Y = 5 * delta I (pl)
    Om t.ex. delta I (pl) = 3 så:
    delta Y = 5 * 3 = 15
        Förändringen i den totala produktionen är 15 om förändringen i de planerade investeringarna är 3 om den marginella konsumtionsbenägenheten (MPC) är 0,8

    delta Y > delta I, ty för att nå nya jämvikts-Y förflyttar vi oss inte bara upp till nya AD-kurvan utan också längs AD-kurvan åt höger, p.g.a. att även konsumtionen ökar.

Antag att b = 0.8 (80% konsumeras, 20% sparas)
Varför ökar Y med mer än I (pl)
Om I (pl) stiger så ökar AD, vilket gör att Y ökar, vilket i sin tur leder till att C ökar.


[        delta I (pl)                ]  [        0.8 * delta I (pl)         ]
I (pl) ökar -> AD -> Y ökar -> C ökar -> AD ökar -> Y ökar ... det sista steget upprepas oändligt

Geometrisk serier, kan skrivas om som:
delta I (pl) + 0,8 * delta I (pl) + 0,8^2 * delta I (pl) ... osv

Kan även skrivas som:
delta I (pl) / 1 - 0,8 = (1 / (1 - 0,8)) * delta I (pl) = 5 * delta I (pl)



Hur kommer sparandet in i AD-modellen?
S = Y - C
Y0 - C0 = I (pl)0

Sparandet blir 
Sparandet utanför jämviktsläget är samma som planerade investeringar plus oplanerade lagerinvesteringar

Sparandet blir ett uttryck för de totala investeringarna (inklusive, överskott som inte konsumeras, dvs lagerinvesteringar)

Förenklad modell
Förenkling. Vi har inte med:
* Skatter
* Utrikeshandel
* Växelkurser

En ekonomisk modell som återspeglar alla delar i verkligheten är lika användbar som en karta med skalan 1:1. Den blir omöjlig att hantera. Förenklingarna ger oss möjlighet att få en överblick, hjälper oss att hitta dit vi vill. Vilka förenklingar man väljer att ha med beror på vilka delar man vill belysa.


Tidigare anteckningar (modern ekonomisk historia, 081118)
Keynsianska modellen
Den aggregerade efterfrågan. Förhållande mellan efterfrågan och nationalinkomst (BNP). Neoklassiker menar att förhållandet är perfekt, men Keynes menar att det finns en "aggregerad efterfrågan" som inte utgår från noll och har en flackare lutning. Efterfrågan ökar m.a.o. inte lika snabbt som våra inkomster, eftersom ju mer inkomst vi har desto högre blir vår sparbenägenhet. Kan förändras beroende av vad vi har för psykologiska förväntningar på ekonomin. Keynesianerna jobbar på efterfråga-sidan, att påverka efterfrågan.

Utbudet å andra sidan ser likadan ut som neoklassikernas.

[Efterfrågan = Konsumtions-/investeringsbenägenhet]
[Efterfrågan: Viljan och möjligheten att konsumera (inte bara viljan)]

Samhällsekonomisk jämvikt. Skärningspunkten mellan aggregerat utbud och aggregerad efterfrågan, som inte finns i neoklassikernas modell (eftersom linjerna går parallellt).
* Vid ett läge när BNPn överskrider jämviktspunkten så skulle det aggregerade utbudet vara större än den aggregerade efterfrågan, massa varor som inte går att sälja, lagren fylls upp. Enligt Keynes inte så mycket i priser utan snarare av den tillverkade kvantiteten, och då kommer också BNP minska till vi uppnår jämviktpunkt.
* Hög konjunktur. Om under jämviktspunkten så är efterfrågan högre än utbudet och det finns möjlighet att pressa upp priserna.
Jämviktspunkten behöver inte överensstämma vid fullt utnyttjad ekonomi, full sysselsättning osv, och då får vi problem och kriser i ekonomin.

Utgår från en sluten ekonomi, blir i praktiken att man stimulerar en världsekonomi, och att länder inväntar andra länder för att åka snålskjuts på deras stimulanspolitik.

Slutsatsen blir:
* Samhällsekonomisk jämvikt behöver inte innebära fullt resursutnyttjande

1. Lågkonjunktur. I full sysselsättning kan punkten ligga högt upp, då blir det ett tryck nedåt mot jämviktspunkten ("sysselsättningsproblemet")
2. Högkonjunktur. Kan även se det motsatta, när vi saknar kapicitet för att uppnåt jämvikt, och vi får då "överhettning" [för mycket spekulation?]. Många menar att det i längden jämnar ut sig (efterfrågan anpassar sig), men kan ta tid. Ständigt inflationstryck.

Lösningen?
* Stimulera efterfrågan så att jämviktspunkten förskjuts. Statliga investeringar. Sänka skatterna. Trycka mer pengar. Underskottsfinansiera, låna mer i utlandet. Expansiv politik.
* Vid överhettning. Betala av på skattskulden, minska offentliga utgifterna, höjer skatterna (folk har mindre att konsumera för). Åstramande (kontraktiv) politik mot inflation.

Menar att ekonomin i vissa lägen kan fastna i djupa dalar. Trots att räntorna sjunker, menar Keynes, så ser folk det som ett tecken på att ekonomin går dåligt, och blir ännu mindre benägna att investera. [Psykologiskt perspektiv] Keynes menar att man i teorin skulle kunna gräva ner pengar, så folk får ett incitament att gräva upp dem.

[Hur mäts produktionskapaciteten?]

Räcker med små statliga medel för att justera efterfrågan.


Says Lag
* Aggregerat utbud = Aggregerad efterfrågan
* "Utbud skapar sin egen efterfrågan"
* Produktionen av varor skapar faktorinkomster tillräckliga för att återköpa produktionen
* Sparande (S) = investeringar (I)
* Ingen hoarding

Jämviktspris på penning- och kreditmarknaden
När räntor stiger så ökar sparandet, när räntorna sjunker så sjunker också investeringarna


Keyenes
* Mot neoklassikernas statiska tidlösa modeller ställs en dynamisk tidsdimension. Neoklassikerna menar att allt jämnar ut sig, men Keyenes att ekonomin är ett fartyg i en storm som måste styras.
* Psykologiskt perspektiv på aktörernas beteenden
* Priserna (särskilt lönerna) är mycket mer trögrörliga än neoklassikerna antagit. Anapassningar sker först och främst genom förändringar i kvantiteter. Man sänker inte direkt priset när efterfrågan minskar utan minskar hellre kvantiteten. Marknaden ser inte ut exakt som en torgmarknad, istället beroende av långsiktiga avtal, kontrakt osv.
* Says lag inte given. Hoarding kan vara rationellt:
* Pengar inte bara ett bytesmedel utan också värdebevarare och likviditetsmedel
* Därför behöver inte allt sparande gå till investeringar (Sparande != investeringar)
Så fort jag får en slant i handen tänker inte direkt hur jag rationellt spenderar den, kan istället se en fördel att spara.
Sparbenägenheten är högre vid högre inkomst.
* Makroteori
* Jämvikt är ett undantag snarare än en regel
* Statlig intervention räddningen


Multiplikatoreffekten
Bygger på att pengar används mer än en gång i ekonomin.
1. Anta att en investeringsökning på 1000 kr sker i Period 1
2. Anta också att den marginella konsumtions-benägenheten är 0.8 (20% sparas)

När 1000 kr investeras, tjänar någon 1000 kr, och vidare investerar 800 kr, som någon annan tjänar osv. Den totala inkomstökningen blir 5000 kr, konsumtionsökningen 4000 kr och ökningen i 1000 kr. Förutsätter att det finns outnyttjade kapaciteter, annars får vi snabbt en ökande inflation. Kan påverka dessa effekter med mycket små medel. Kan även verka åt andra hållet, om en investering minskas med 1000 kr, så betyder det mindre inkomst för någon, och en ytterligare minskar konsumtion, osv. En anledning varför det så snabbt kan ställas om från kriser till hög konjunktur.
[Konsumtion tagen över tiden]
* En modell för en helt sluten ekonomi. Om vi haft utrikeshandel, kanske ytterligare 20% försvunnit t.ex.


Konjunkturteorin och den kontracykliska stabiliseringspolitiken
Grunden lades inte av Keyenes
* Man kom fram till att multiplikatoreffekten kan förklara dessa konjunkturcyklar, eftersom ekonomin blir så elastisk.
* Om vi har kapacitetstak som växer, så växer ekonomin längs med taket fast i kurvor/cyklar. När vi befinner oss under taket så görs investeringar, som slår iväg en mycket högre total efterfrågan (p.g.a. multiplikatoreffekten), som lätt sticker iväg förbi kapacitetstaket. Och då börjar folk dra tillbaka investeringar, och så slår det snabbt tillbaka neråt på efterfrågan. Konsumenterna "Jag kan köpa bilen nästa år", företagarna "vi kan vänta med att köpa in den nya maskinen". Ofta uppskjutningsmekanismer, som till slut gör att folk inte längre har nåt val än att göra sin investering, vilket då skjuter upp efterfrågan igen.

Keynes menar att även normala konjunkturscyklarna inte är bra, och att staten ska arbeta för att finjustera ekonomin. Skära av topparna.

Kritik:
* Kritiker menar att på lång sikt ger det ett stort statlig makt.
* Att som politiker får man lätt stöd för en expansiv politik, men blir impopulärt med kontraktiv. Stater därför benägna att föra en mer expansiv politik, vilket blir en inflationsdrivande politik. Vissa påstår att politikerna t.o.m. skapar cyklarna.
* Strukturkrisen på 70-talet. Hög arbetslöshet och hög inflation samtidigt - stagflation. Det var då vi såg en renässans för monetärism.
* Dessutom blev ekonomin mer globaliserad, vilket gjorde att många av de gamla modellerna inte alltid höll. Keyenes menade att vi därför behöver fler globala organ för att påverka ekonomin. Men måste naturligtvis ha en demokratisk legitimitet, precis som stater.

Keynes bara besviken två gånger:
När Tyskland skulle skuldsättas efter första världskriget. Efter Bretton-Woods.

Problem med Kyenesianska modellen:
* Lättare att få politiskt stöd för att gasa än att bromsa
* Modell för en sluten ekonomi
* Hur handskas med globalisering
* hur handskas med staglation.