Se Sammanfattning för en bättre genomgång av BNP Länkar Bruttonationalprodukt (BNP), på engelska Gross domestic product (GDP) Värdet på alla varor och tjänster som produceras inom ett land under ett år. Detta ger oss marknadspriset på alla varor och tjänster som produceras för slutlig användning. Tillväxt är när ett lands BNP ökar från ett år till ett annat, negativ tillväxt när den minskar. Beräkningsmetoder Det finns tre kända beräkningsmetoder för att räkna ut BNP, och meningen är att alla ska ge samma resultat:
För att en beräkningsmetod ska vara användbar måste den undvika dubbelräkningar. En dubbelräkning är när man räknar in samma vara eller tjänst två gånger, vilket ger intrycket av att det produceras mer än det faktiskt gör. Ett exempel på en situation som kan leda till dubbelräkning är när ett företag producerar och levererar bilsäten till ett annat företag som i sin tur sätter ihop den färdiga bilen. Vi vill undvika att sätet räknas med två gånger, både som en enskild leverans mellan två företag och som en del av den färdiga bilen, eftersom man bara har producerat ett säte totalt. BNP till marknadspris eller faktorpris BNP till faktorpris = BNP till marknadspris - indirekta skatter + subventioner Omfattning BNP innefattar:
BNP innefattar inte:
Fasta bruttoinvestering - Företagens investeringar i kapital, plus hushållens fastighetsköp (och ombyggnationer). Även antikvariat, eftersom de behövs som en pluspost. Lagerinvesteringar Följande del består av lösa anteckningar BNP Värdet av varor och tjänster (för slutlig användning) under ett år som produceras för marknaden och den offentliga sektorn, beräknat så man inte får dubbelräkningar. Olika beräkningsmetoder för att undvika dubbelräkningar: 1) Utgiftsmetoden (Expenditure method) / Från användningssidan    Summan av konsumtion, bruttoinvestering (inkl lagerinvestering) och export minus import. 2) Produktionsmetoden (Product method): Från produktionssidan    Summan av alla sektorers förädlingsvärden 3) Inkomstmetoden (Income method): Från inkomstsidan    Summan av löner (inkl kollektiva avgifter) plus driftsöverskott brutto plus indirekta skatter minus subventioner. 1) Utgiftsmetoden / Användningssidan Summera varor och tjänster som går till slutlig konsumtion och investering. Korrigera med utrikeshandel. BNP (marknadspris) = Hushållens konsumtion + Offentlig konsumtion (kostnader) + Brutto investeringar (fasta, ej lager) + Lagerinvesteringar + Export - Import Hushållens konsumtion * Summera varor och tjänster som går till slutlig konsumtion * Varor som säljs. De som inte säljs placeras in i lagerinvesteringar Offentlig konsumtion * Inte fördelningspolitiska utgifter, såsom pensioner och barnbidrag, utan enbart utgifter som leder till direkt ökad produktion. Detta är anledningen till att Sveriges offentliga konsumtionsutgifter vid beräkningen av BNP enbart är 26% trots att de totala skatteintäkterna är 40% av BNP. * Exempelvis: Skola, stora delar av sjukvård, polis, försvar Brutto investeringar * Maskiner och byggnader * För att räknas som investering måste den ha en viss varaktighet/livslängd, 1 år. Måste vara värd minst 500 euro. * Inte rena penning investeringar * Även offentliga investeringar(?) * Investering är när ett köp inte förbrukas omedelbart. Lagerinvesteringar * Förändringar i lager Export - Import: varför? * Bananer som producerats utomlands vill vi inte ska räknas med i landets BNP, därför drar vi av import * Varor som producerats i det egna landet men sedan exporterats vill vi ska räknas med, därför lägger vi till export Sveriges BNP 2008 - 3157 Mdr Kr Hushållens konsumtionsutgifter - 1457 (47%) Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter - 834 (26%) Bruttoinvesteringar - 615 (20%) Lagerinvesteringar - 5 (0%) Export - 1711 (54%) Import - 1477 (47%) Källor: Sköts av: Statistiska centralbyrån (www.scb) Använder ofta data avsett för annat, t.ex. tullintäkter för att mäta utrikeshandel. Inte alltid exakt. Problem Ej självklart vad som ska ingå: 1. T.ex. gränsen för investeringar, var tidigare 3 år i Sverige men nu 1 år (efter SNA93), vilket ändrade siffrorna 2. Mineralprospektering (mäter mineraltillgången i marken?) klassas idag som investering (http://www.stat.fi/meta/kas/mineraalien_ets_sv.html) 3. Förslitning av gator etc. ingår i offentlig konsumtion Tar inte med förluster, t.ex. Tyskland stor tillväxt efter andra världskriget, men hade också slagits sönder under kriget. 2) Produktionsmetoden  / Produktionssidan Summan av förädlingsvärden Exempel Produktionsvärde      175 (bröd) Förbrukning            -100 (ingredienser) Förädlingsvärde        75 Förädlingsvärdet är det värdetillskott som skapas på bageriet. Detta är vad som blir företagets överskott och kan gå till löner osv. "Ett företags förädlingsvärde utgörs av värdet av de varor och tjänster som produceras av ett företag, minus värdet av främst de råvaror, halvfabrikat och liknande från andra företag som det använder i produktionen. Förädlingsvärdet är m.a.o. det värde som tillförs av företaget med arbete och realkapital" Därför inte okej att jämföra ett företags omsättning med ett lands BNP, eftersom BNP bara tar med förädlingsvärdet, och inte all produktion. 3) Inkomstmetoden / Inkomstsidan Summan av inkomster som är genererade av den löpande produktionen (inte arv, gåvor och andra överföringar från någon till en annan) BNP (faktorpris?) = Löner + Kollektiva avgifter (pensionsavgift, sjukförsäkringsavgift m.m.) + Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst Löner När någon arbetar för någon annan Driftsöverskott (?) / Sammansatt förvärvsinkomst När någon tjänar pengar på eget företagande, t.ex. äger maskiner som gör ett jobb åt honom Översättningar mellan beräkningsmetoder BNP (marknadspris) - (produktionsskatter - produktionssubventioner) = BNP (faktorpris) 2573                 3%                                               2177 Produktionsskatt: Både produktskatter direkt kopplat till varans värde/mängd, t.ex. moms. Övriga produktionsskatter, som t.ex. fastighetsskatt BNP (marknadspris) - kapitalförslitning = NNP (marknadspris) 2573                 311               2262 Kapitalförslitningar: Brukar räkna antal år som föslitningen sker på: Personbilar - 13 år Bostäder - 60/70 år Industribyggnader - 30/40 år * [För att inte bara räkna tillväxt utan även få med förluster i beräkningen] Brutto National Inkomst BNP = värdet som produceras inom ett land oavsett vem som äger företaget BNI = värdet som produceras av inhemska företag, oavsett om de är bostadda inom landet eller utanför. Räknar inte med utländskt ägda företag inom landet. BNP (m) + Primära inkomster från utlandet - Primära inkomster till utlandet = BNI (m) BNI (m) - kapitalförslitningar = NNI (m) NNI (m) + löpande transfereringar från utlandet - löpande transfereringar = Disponibel (Netto) National Inkomst Löpande transfereringar - Inte förknippade med köp. Rena gåvor, arv, EU-bidra. Löpande -> fasta priser: Deflatera - Ta bort prishöjningens/sänkningens (inflationens) inverkan på tidsserien. Ett prisindex (ett visst års) används som deflator för tidsserien. Exempel:             Klädkonsumtion (löpande priser)      Klädprisindex (förändring i priser på kläder överlag)   Klädkons i år 2000-priser År 2000    47 243 mkr                          1,000                                               47 243 mkr År 2001     49 555 mkr                          1,031 (3,1% inflation)                                49 555 / 1,031 = 48 065 mkr Relativ (real) volymökning: (48 065 - 47 243) / 47 243 = 1,017 = 1,7% [Spelar ingen roll vilket år vi använder som index, vi får samma förändring ändå(?)] BNP-deflatorn - Implicit prisindex som gäller för hela BNPn(?) Länder som hade en hög BNP per capita 1950 har haft en låg tillväxt fram till 2000, medan länder som hade en låg BNP per capita 1950 har haft en hög tillväxt. Förklaringar: 1) Lättare att ha hög procentuell tillväxt i ett tidigt stadium än i ett mer utvecklat stadium 2) Lättare för dessa länder att använda redan existerande teknologi, vilket ökar deras tillväxthastighet BNP fördelning Konsumtion 80%, Investering 20%, Export - Import går jämnt ut Små länder ofta större andel export och import av BNP. Större länder är helt enkelt mer självförsörjande. Om man tittade på stadsnivå så skulle export och import vara ännu större. BNP per capita Problem med att skilja på folk som bor i landet och som bara jobbar där (bidrar till BNP) [BNP per capita, bör man ta hänsyn till ålder? T.ex. inte räkna med barn på samma sätt som vuxna?] Sparande Inkomst som inte konsumeras. Totalt (aggregerade) sparande i en sluten ekonomi: Sluten ekonomi - en ekonomi som inte har några transaktioner med omvärlden (ingen export och import osv) S (sparandet) = BNI (den totala inkomsten, brutto national inkomsten) - C (konsumtionen) BNP = C (konsumtionen) + I (investeringarna) BNI = C + S BNP = BNI (i en sluten ekonomi, eftersom vi inte har någon utrikeshandel) Slutsats: I = S Sparande och bytesbalans i en öppen ekonomi Disponibel BNI  = C + I + X (export) - M (import) + Primära inkomster från utlandet netto + Löpande transfereringar från utlandet netto                  [      Samma som BNP        ]              Vanlig BNI               ]                         [                                         Bytesbalans                                                           ] Bruttosparande = Disponibel BNI - C = I + Bytesbalansen Bruttosparande (kan användas till) = I + kapitaltransfereringar till utlandet netto + finansiellt sparande Bytesbalansen = kapitaltransfereringar till utlandet netto + finansiellt sparande Bytesbalansen + Kapitaltransfereringar från utlandet - finansiellt sparande = 0 Variabler Löpande transfereringar: Inte förknippade med köp. Rena gåvor, arv, EU-bidra Kapitaltransfereringar: Kapitaltransfereringar från utlandet netto / Kapitalbalans Betalningsbalans Ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden under en viss tid Sverige: Bytesbalans   246 Handelsbalans (exp - imp av varor)      118 Tjänstebalans (exp - imp av tjänster)    116 Löner                                    -2 Kapitalavkastning                        56 Löpande transfereringar                  -42 Kapitalbalans   -5 EU-bidrag för investeringar m.m.          1 U-bistånd för investeringar m.m.         -5 Övrigt                                   -1 Finansiell balans   71 Direkta investeringar                     42 (köper ett företag utomlands) Portföljinvesteringar                     -252 (köper aktier i ett utländskt företag) Finansiella derivat                        20 Övriga investeringar                     255 (lån m.m.) Valutareservändring                      6 (Positivt tal innebär minskning. En ökning av valutareserver placeras utomlands, och därför en ) Restpost                                 -312 Svenska betalningsbalansens saldo      0 Betalningsbalansen ska summera till 0 men det gör den aldrig, därför lägger man till en restpost.  Dubbelräkningar 1) Kan man summera olika företags och myndigheters produktionsvärden för att få BNP. Nej! Hade lett till dubbelräkningar om man bara tog värdet av alla företag och summerade det. T.ex. om säten från Volvo levereras från ett företag, och själva bilen sätts ihop av ett annat, så skulle vi räknat in både det enskilda sätet och sätet som en del av den färdiga bilen, dvs. dubbelräkningar. 2) Hemarbete/ideellt arbete ingår inte, t.ex. matlagning, odling av äpplen i trädgården osv. 3) Värderar den offentliga produktionen från kostnadssidan, vilket inkluderar både varuinköp, löner och förslitning av utrustning. 4) Begagnade saker räknas inte in(?)Terminologi Brutto / Gross - Totala produktionen Netto / Net - Totala produktionen minus det som blir obrukbart genom förslitningar National? / Domestic - Omfånget utgörs av landets geografiska gränser National? / National - Omfånget utgörs av nationalitet. Företag som ägs av landet men är placerade i andra länder räknas in. Produkt / Product - Allmänt för vilken metod som helst. Alternativt för att betona att produktionsmetoden användes, men man skriver ofta "Gross Domestic Product by income", "GDP (income)", "GDP(I)" istället. Inkomst / Income - För att betona att inkomstmetoden användes Utgift / Expenditure - För att betona att utgiftsmetoden användes Problem * [Utgiftsmetoden: Vad händer om konsumenter köper sådant som producerats för över ett år sen? Räknas det med i produktionen för detta år trots att det producerades förra året? Kanske blir det även en minskning av lagret, vilket gör att det går jämnt ut och inte räknas med detta år, utan bara det år när det ökade lagret.] * [Om produktiviteten ökar, så kostar varorna mindre, vilket kan ge uttrycket av att BNP minskar. Det krävs mindre kostnader för att producera samma varor som förr, alltså får vi billigare produktionskostnader per år, vilket kan ge intrycket av att mindre varor producerats, vilket inte är sant. Produktivitetsökning räknas inte in i BNP. Kan real BNP lösa detta?] * [Nominell BNP mäter bara nuvarande marknadspris. En dator som för 5 år sen såldes för 10 000 kr kanske idag bara kan säljas för 1 000 kr. Detta innebär att datorn för 5 år sen skulle gett oss en BNP av 10 000 kr men idag bara värderas som 1 000 kr. BNP skulle alltså varit betydligt större för 5 år sen än idag, trots att vi producerar en exakt likadan vara. Detta skulle gett oss intrycket av att vi har negativ tillväxt och alltså producerar mindre än förut, trots att vi egentligen producerar exakt detsamma fast för en lägre arbetsinsats (= lägre kostnader och därmed lägre marknadspris). Lösningen på detta är troligtvis att använda real BNP som justerar för allmänna minskningar/ökningar av prisnivån, men kanske kan problemet kvarstå. (Marknadspriset i en perfekt konkurrerande marknad mäter produktionskostnaderna. Ju mer vi effektiviserar produktionen genom tillförsel av kapital och bättre organisering desto lägre blir produktionskostnaderna, och därmed marknadspriset. Om marknadspriset överlag sjunker så får vi deflation, dvs en minskning av den allmänna prisnivån.)] |
Makroekonomi‎ > ‎
