Doktrinhistoria - anteckningar

Det ekonomiska tänkandets historia.

Varför?

För att få en bakgrund till dagens tänkande
För perspektiv på dagens nationalekonomi, ser konflikter mellan olika uppfattningar. "Sanningar" är relativa.
Utgör en del av ämnet

Antiken (400- och 300-talet fkr): Platon, Aristoteles, Xenofon

Bibeln och kyrkofäderna

Skolastikerna (1200-talet)

Thomas av Aquino

Sv: Landskapslagarna

Ovanstående främst moralisk filosofi

Merkantilismen (1500-1800): Colbert, Mun

Sv: Pufendorf (1600-talet), naturrättsfilosof, Risingh, Berch

Fysiokratismen (1756-1777):

Quesnay, de Mirabeu, Le Trosne. Franska liberaler. Jordbruk centralt

sv: Chydenius, Scheffer.

Kallar ovanstående delarna de förklassiska tänkarna

Klassikerna /1776-1870)

Främst liberaler

Adam Smith, Ricardo, Malthus, Say, J.S. Mill

Sv: Rabenius, Agardh

Historiska skolorna (1843-c 1910):

Tyska historiska skolorna. Kritik av klassikerna
Roscher, Schmoller, Ingram

Sv: Leffler, Steffan

Marxismen (1867-)

Värdeläran sammanfaller med klassikerna

Marx, Engels, Lenin

Sv: Wermelin, Karleby

Neoklassikerna (1871-)

Jevons, Menger, Walras, Marshall, Wicksell

Sv: Davidson?, Wicksell, Cassel, Heckscher

Institutionalismen (1899-)

Menade att neoklassikerna var för teoretiska, bortsåg från lagar, sedvänjor osv.

Veblen, Galbraith

Sv: Myrdal, J Åkerman

Keynesianism (1936-)

Keynes, Modiglani

Monetarism (1960-)

Kritik av Keyneseniaism

Friedman

Svenska inriktningar:

Stockholmsskolan (1927-38)

Svensk variant av keynesianism.

Myrdal, Lindahl, Ohlin, Hammarskjöld, Johansson, Lundberg, Svennilson

LO-ekonomi (1951-70)

Svensk

Rehn, Meidner, Jonung, Myhrman

Skandinavisk inflationsmodell (c 1970-)

Svensk

Aukrust, Edgren, Faxen, Odhner

Andra:

Neo-österrikiska skolan (1944-)

Bygger vidare på monetarism, tar det steget längre

Hayel, Mises

Nyliberalism (1979-)

Främst i politisk filosofi. Ingen tydlig ekonomisk disciplin.

Sammanfattande benämning på antiinterventionistiska inriktningar, inkl monterarism och österrikiska skolan)

Antiken (grekerna)

Egendomsförvaltning
Offentlig förvaltning
Arbetsfördelning och specialisering -

Sägs vara Adam Smith som grundar idéen att "ju större marknaden är desto mer kan man specialisera sig", men samma teori finns hos Xenofon. Att ju mindre ett land är, desto mer bör det specialisera sig(?).
Även Platon: Staten uppkommer för att var och en har behov av andra. Här behövs en jordbrukare, en skräddare osv (arbetsdelning). Arbetet blir mest effektivt om var och en håller sig till sitt eget snarare än utför allt arbete.

Effektivitet
Egennytta
Hedonism - "Njutningslära". Handlar om efterfrågesidan.
Pengar

Aristoteles: Pengar har tre syften:

Värdemått
Värdebevarare
?

Byte

Handel en form utav byte, eftersom länder byter något de saknar.
Aristoteles: Skiljer på naturligt/onaturligt byte. Naturligt byte, när man byter en vara (V) till en annan vara (V-V'). Knutet till vissa begränsningar, att man byter 1 penna mot 1 äpple, inte 1000 äpplen eftersom man omöjligt kan ta emot/lagra dessa. Talar om icke-naturlig men nödvändigt byte, när man använder pengar (P) som en mellanhand för att byta en vara till en annan (V-P-V'). Kan också vända på det P-V-P' som anses vara icke-naturlig och onödig. Finns ytterligare en variant P-P'-P'', en "pervers form" av byte. "Ockraren" gör vinst på pengarna själva, snarare än den process som pengarna är till för att förädla. Visar på den mer moraliska synen av ekonomin som präglade tiden.

Värde - Skiljer mellan bruksvärde och bytesvärde

Platon (400-talet fkr)

Aristoteles (300-talet fkr)

Xenofon (300-400-talet fkr)

Sammanfattning:

De betraktade inte bytet som den helt dominerande institutionen i ekonomin
Bytet var snarare ett moraliskt problem än ett tekniskt
Aristoteles skiljer på naturlig form av byte (V-V'), icke-naturlig men nödvändig (V-P-V') och icke-naturlig och onödig (P-P'-P'')
Deras referensram var primärt administratörens och lagstiftarens
Målet för all verksamhet bör vara människans lycka

Bibeln och kyrkofäderna

Knappheten är det typiska ekonomiska problemet. Söker i bibeln efter lösningar. Talar om fem lösningar:

Tro - Moses slår käppen mot klippan och vatten kommer, därför att han trodde det.
Lyda lagen - Lyda guds lag.
Vara medlare mellan Gud och andra - När man ber för andra blir man belönad av Gud
Apokalyptiska lösningen - Framtiden löser det
Söka Guds rike - "Fråga inte vad vi ska äta och dricka. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också."

Mycket om arbetsmoralen. "I ditt anletes svett ska du förtjäna ditt bröd".

Ränteteorier:

Kräv ingen ränta av fattiga.
Kräv ingen ränta av "din broder" men av utlänningen

Motsättningar: Handelns företrädare ville kunna låna med ränta, medan kyrkans företrädare ogillade ränta. Ledde ofta till en kompromiss, i Sverige en maxränta på 6% (avskaffades först 1864).

Skolastikerna (1200-talet)

Inarbetade Aristoteles tänkande i den kristna teologin och filosofin. Thomas av Aquino främste företrädare. Byggde främst på Bibeln, romers rätt och Aristoteles filosofi.

Talade om tre konkreta bidrag till det ekonomiska tänkandet:

Nyttan var huvudkälla för värdet
Pris en moralfråga: "Rättvist pris" - Typ marknadspris. Ett orättvist pris innebär att priset tillkommit genom bedrägeri eller att utnyttja någons besvärliga situation (t.ex. kräva pengar för att hjälpa någon i livsfara).
Penningkapital är sterilt - Kan inte betrakta pengar på samma sätt som boskap eller växter. Boskap kan föröka sig. Pengar kan inte föröka sig, en illusion av avkastning. Man ska inte försöka avla pengar, utan använda dem som bytesmedel. Ligger nära Aristoteles syn.

Skolastikerna var mindre stränga än bibelskolorna gällande ränta, men fortfarande begränsande. Godkände t.ex. dröjsemålränta.

Keynes berömde dem för att hålla realkapitalets ränta hög, men låneräntan låg.

Påverkade bl.a. Adam Smith.

Sverige:

I Sverige definierades under denna tid landskapslagarna.

Merkantilismen (1500-1800)

Termen kommer ifrån de Mirabeu (fysiokrat under 1700-talet). Kända merkantlister var: Colbert och Mun. Var inte akademiker eller filosofer, utan affärsmän. Svenske Heckscher (1900-tal) skrev mycket om merkantilismen.

Kan se merkantilismen som:

Enhetssystem - Merkantlisim verkade för centralisering med en riktig stat som enhetsområde, inte massa små tullområden
Maktsystem - Den egna statens intresse står i centrum. Statens makt i förhållande till andra stater ska gynnas. Nationalistiska ekonomiska system (dock motiverades även frihandelsteorier med att det gynnade den egna staten)
Skyddssystem - Protektionism (tullar osv) för att gynna produktion och ge oss exportöverskott. Produktionen viktigare än konsumtionen. Pengar är rikedom så vi måste sälja och få in pengar snarare än köpa och förlora pengar till utlandet.
Penningsystem - Pengar och ädla metaller sätts i centrum för intresset. Smith kritiserade detta och menade att det är varurikedomen och inte pengarna som ger det verkliga värdet.

Sammanfattning:

En heterogen skara ekonomiska författare
Satte det egna staten i centrum
Ett exportöverskott för att få in pengar i landet. "Varuskräck" och "Penningdyrkan"
Protektionism och regleringar
En stor folkmängd var gynnsam (lättare att vara självförsörjande och slippa importera?)

Importersättande industri.

Reformmerkantilister och fysiokrater började kritisera merkantilismen under 1700-talet.

Sverige:

Risingh den förste kände svenska ekonomen. Förespråkade merkantilism, men även avvikande i vissa drag. Lindriga tullar med viss fri handel. Inga monopol, t.ex. skråväsen som bestämmer hur många skomakare som ska finnas i en stad, hämmar konkurrens, var dåligt. För religionsfrihet, för att locka till oss utlänningar som kan ta med viktig kunskap.

Berch fick den första svenske professuren i ekonomi i Uppsala. Fjärde lärostolen i ekonomi i Europa. Varför Sverige så stort? Statsmakterna såg en nytta av detta.

Personer:

Anders Nordencrantz(?)

Skrev Christiernin
Kvantitetsteorin

Tidiga ekonomiska tänkandet i Sverige:

Knappt något nationalekonomiskt författarskap i Sverige före 1600-talet
Johan Rising (c. 1617-72) "förste" svenske nationalekonom. Merkantilist.
Under frihetstiden (1718-72) främst merkantilistisk politik (regleringar, subv etc) stimulera modernisering och tillväxt och skapa positv handelsbalans.
Livlig offentlig debatt i bl.a. ekonomiska frågor under frihetstiden. Möjlig tack vare långgående tryckfrihet.
Första svenska professuren Berch
De viktigaste svenska merkantilistiska förfatarna, Anders Berch och Risingh

Pufendorf och naturrätten

Pufendorfs viktiga naturrättsfilosofiska skrifter 1660, 1672 och 1673. Katsean. Kunde inte acceptera de delarna av bibeln som gick emot naturlagar (t.ex. gå på vatten osv), fick därför många fiender.

Trodde, likt Smith, att människan . Men speciellt som barn är man beroende av andra. Vi är sällskapsvarelser. Talar, likt Smith, om att djur oftare klarar sig på egen hand jämfört med människor. Människor är social varelser. Lagar som gör det lättare att umgås med andra bör uppmuntras medan dom som gör det

Ett system av rättsliga normer som grundas i tingens egen ordning och i människans natur, och gäller därför oberoende av lagar. Hur hittar vi dessa? "Genom förnuftet".

Statens bildande enligt Pufendorf:

1. Kommer överens om att sluta sig samman

2. Antar en förordning om vilket styrelseskicka man ska ha (monarki, rådsförsamling, demokrati osv)

3. Fördrag mellan de styrande och folket. De styrande lovar att skydda folket och folket lovar att lyda.

Skatter enligt Pufendorf:

1. Skatter i proportion till förmögenheten (inkomsten), ty den rike har mer som försvaras av staten

2. Per-capita-skatt. "Livet är lika kärt för den fattige som för den rike."

3. Konsumtionsskatt.

4. Sammanfattningsvis: Företräder intresseprincipen. Den rika har mer än den fattige och har därför mer att försvara, vilket kostar staten mer.

Skatteprinciper i modern tid. Två huvudprinciper:

Intresseprincipen - Bör betala skatt i proportion till vilken nytta staten gör för en.
Skatteförmågeprincipen - Folk bör betala skatt efter förmåga. Den som har mer bör betala mer.

I Sverige idag en blandning. För inkomstskatt gäller skatteförmågeprincipen. TV-licensen, avgift för körkort, vatten/el skulle kunna vara intresseprincipen.

Pris:

Äganderätten - Kan leda till att några har behov av något men överflöd av annat. Därmed vill vi byta. Då behövs ett värde.

En sak värderas inte bara efter den fysiska storleken utan även efter den moraliska halten. Inte säkert att en stor hund värderas mer än en liten hund. Skiljer på olika värden (psykologiskt):

Vanliga värdet - Nyttan är grunden. Varans förmåga att tillgodose behov. Nyttan.
Affektionsvärde - Personlig nytt för just en viss person. T.ex. att man tycker om . Bör, enligt Pufendorf inte få påverka marknadspriset.
Lagliga värdet - Pris som sätts av myndigheter av olika anledningar
Höga (eminenta) värdet - Handlar mer om bytesvärde medan vanliga värdet mer är bruksvärde.

Värdeparadoxen - Det finns saker som tjänar enbart nöjet, men fått ett pris, men andra som är nyttiga men inte får ett pris. Kan vara att det är ohanterligt, t.ex. rena luften, världshaven, solens sken. Typ marknadsmisslyckande. Återkommer hos neoklassikerna som marginalnyttan.

Talade även om utbud och efterfrågan.

Penningmängden - Pufendorf betonade att det var svårt att skilja på om det är priset på varor som förändras eller värdet av pengar (inflation/deflation)

Fysiokratismen (1756-1777)

Startar när franska Encyclopedien skrivs.

Avslutas vid ett verk av Le Trosne.

Liten sammanhållen grupp (nästan sektlikt). Kallade sig själv för "ekonomerna"

Fysiokrati betyder "naturmakt". Satte jordbruket i centrum. Den enda näring som kunde ge positivt nettoresultat. Ett bord innehåller inte mer trä än vad man satte in i produktionsprocessen - man får inte ut mer än vad man sätter in, till skillnad från jordbruk där man (oftast) skapar något helt nytt.

Accepterades inte av Smith. Delade däremot andra frågor, då de var liberaler.

Trodde på en naturlig ordning, men dåliga lagar störde denna (främst merkantilistiska lagar), och de bör avskaffas. Privat äganderätt hörde till naturlig ordning.

Harmoni. När någon arbetar för sitt eget bästa gör han det också för samhällets bästa. Återkommer hos Adam Smith.

Offentliga utgifter nödvändiga för rättsväsendet, försvar osv. Hur finansiera? Eftersom jordbruket var det enda som gav överskott så skulle man beskatta jorden.

Quesnays tidigt försök att sammanställa produktion/konsumtion i samhället. Förespråkare till input-/output-tabeller. Delade upp i tre grupper:

Produktiva - Jordbrukare

Jordägare

Sterila - Industrier, tjänstement

Klassikerna

Smith, Ricardo, Say, Senior, J.S. Mill, Cairnes, (Marx, om man tar fasta på hans teorier om värdeläran)

Kapitalackumulation
Specialisering/Arbetsdelning
Marknadernas utvidgning - Ju större marknad, desto större möjlighet till arbetsdelning
Tillväxt
Liberaler

Mikrosidan:

Kostnaden avgör priset (inte nyttan)
Metoder:

Smith induktiv metod - Observerar verkligheten och drar slutsatser utifrån den.
Ricardo deduktiv metod - Börjar med antaganden och försöker sen på logisk väg bevisa dem. Väldigt ingående resonemang för saker.

Adam Smith (1723-1790)

"Nationalekonomins fader"

1737 - Började universitet i Glasgow

1740-1749 - Studier i Oxford. Läste mycket på egen hand.

1751 - Professor i logik i Glasgow. Kontakt med David Hume.

1752-64 - Professor i moralfilosofi i Glasgow (religionsfilosofi, etik, juridik, politisk ekonomi)

1759 - The Theory of Moral Sentiments - Gjorde honom känd

1764-66 - Resa i Frankrike. Kom i kontakt med fysiokraterna.

1776 - An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations - Bl.a. kritik av merkantilismen.

1778-90 - Tullkommissarie (en av fem) för Skottland

Neoklassikerna

Mycket marginalism. Mycket derivat.

Första generationen: Jevons, Menger och Walras

Andra generationen: Marshall, Wicksell m.fl.

Walras - Allmän jämvikt, dvs jämvikt på hela marknaden

Marshall -

Partiell jämvikt - jämvikt på enskild marknad.
La grunden för mikroekonomin med utbud och efterfrågan. P vertikalt och q horisontellt. Menar att priset är den beroende variabeln, som en funktion av kvantiteten. Hur mycket är konsumenterna villiga att köpa vid en viss kvantitet? Har behållit den här strukturen i efterhand, trots att man idag oftare talar om att kvantiteten är en funktion av priset (P borde rent matematiskt ligga horisontellt isf).
Menade att både nyttan och produktionskostnaderna är avgörande för värdet (jämviktspriset) och att man kan se utbud- och efterfrågekurvan som en sax.
Introducerade även elasticitet måttet.
Även producent-/konsumentöverskott.

Stockholmsskolan (1927-38)

Svensk variant av Keynesianismen. Växte fram efter en period med mycket hög arbetslöshet (ca 28%, 1920 i Sverige) och instabilitet.

Distinktion mellan ex ante (planer, förutse händelser på förhand) och ex post (förväntningar, utvärdera det som har skett, t.ex. kolla BNP i efterhand)
Periodanalys, vad som hände från period till period.

"En fritt fungerande marknadsekonomi leder inte av sig själv till total ekonomisk balans och full sysselsättning." /Lundberg

Myrdal - Startade rörelsen. Riksdagen under 30- och 40-talet, och även handelsminister på 40-talet. Förespråkade institutionalist, skrev betydelse fulla skrifter i det. Nobelpris tillsammans med Hayek (trots deras skilda åsikter) 1974, analys i penningteori m.m. Skrev även om det sociala systemet i Sydasien där han kritiserade andra ekonomers "överbetoning" av kapitalackumulation för ekonomisk utveckling.

Ohlin - Myntade begreppet Stockholmsskolan. Betonade att det fanns etablerade teorier före Keynes som menade ungefär samma sak. Partiledare för Folkpartiet en lång period. Satt i riksdagen 1938-70, handelsminister 40-talet. Fick nobelpriset 1977 i sina teorier kring internationell handel, vilket inte direkt förknippat med Stockholmsskolan utan snarare neoklassicismen.

Lindahl, Hammarskjöld, Johansson, Lundberg, Svennilson

Flera skäl till varför keynesianismen blev internationellt etablerad och inte Stockholmsskolan.

Stockholmsskolans ekonomer vände sig sällan till en internationell publik. Skrev på svenska.
Stockholmsskolan analyserade specialfall snarare än generella fall. Mer komplicerad att greppa än Keynes.
Stockholmsskolan betonade dynamiken i ekonomin, svårigheter att matematisera deras modeller.
Stockholmsskolan trodde inte att ekonomiska samband var konstanta, inte som naturvetenskap. Därför meningslöst att kvantifiera med hjälp av ekonometri (produktions-/konsumtionsfunktion, regressionsekvationer m.m.).

Institutionalismen

Veblen.

Enligt institutionalisterna måste samhällets totala struktur studeras och dess olika institutioner innefattas för att ekonomin skall bli begriplig.

Myrdal

An American Dilemma av Myrdal. Kombinerar ekonomiska, sociala och institutionella faktorer:

Den ekonomiska nivån
Nivån på intelligensen, framåtandan, hälsan, utbildningen, anständigheten, seder och moral
De vitas diskriminering av de svart

Systemet kan vara i jämvikt eller ojämvikt. Om diskrimineringen ökar så förändrar det inkomster, vilket påverkar hälsa, utbildning m.m. osv. En kumulativ process.

Johan Åkerman -

Såg inte ekonomin som ett enskilt ämne utan snarare en del av samhällsvetenskapen.

Opponerade mot bl.a. Stockholmsskolan, Keynes och traditionell neoklassisk analys. Menade att neoklassiska modeller bara var scheman för rationell kalkylering som ger föga förklaring av ekonomiska skeenden.

Monetarism

Motsättning till Keynesianismen. Staten ska inte blanda in sig i ekonomin.

60 poäng på tentan, 12 poäng historia.

Minst 3 poäng på historia.