Denna sida består enbart av lösa/inkompletta anteckningar.    Boken har en hemsida med gratis flervalsfrågor: http://bcs.worthpublishers.com/feenstrataylor/ Två delar: * Internationell handel * Tillämpad ekonomi Övergripande frågor
Vad ska vi gå igenom?
Begrepp
Handel som andel av BNP (%)
Världshandelns andel av världs-BNP har ökat. Från ca 12% 1970 till ca 30% 2005 Sveriges handel: 100 Mdr Skog 20 Mdr Mineraler 20 Mdr  Kemi -60 Mdr Energi (import) m.m. Historia
Handelsteorier (historisk ordning):
Utgångsläge
Exempel på att det är svårt att mäta insatsvärden: Kinas export av Barbie 1. Olja från Sudi Arabia skickas till Taiwan som omvandlar till plast ("refine oil into ethylene for plastic pellets"), skickas sen till Kina. 2. Från Japan nylon hair 3. Från US cardboard packing, paint pigments (färg), molds (fästen). 4. Kina bidrar med arbetskraft cotton, clothing 5. Exporteras till USA (Toys R Us) Merkantilismen 1500-1750 Mål
Metod
Problem
Absoluta fördelar: Om ett land är bättre på att producera vissa saker och sämre än andra, så tjänar man på att exportera det man är bra på och importera det man är dålig på. Tar hänsyn till alternativkostnader. Adam Smith Komparativa fördelar: Ett land kan vara sämre på allt än ett annat land, men länderna kan ändå tjäna på handel. David Ricardo Exempel modell: Ett land: Home Två varor: Vete och tyg En produktionsfaktor: Arbetskraft (L) En arbetare kan producera:
Produktionsmöjlighetskurva (PPF) för Home: Vi har 25 arbetare L = 25 Om alla producerar vete: Qw = MPLw * L Qw = 4 * 25 Qw = 100 bushels Om alla producerar tyg: Qc = MPLc * L Qc = 2 * 25 Qc = 50 yard PPF är en rät linje i Ricardos modell för att MPL är konstanta. Kan ritas upp i ett diagram med tyg lodrätt och vete vågrätt. Lutningen är lika med alternativkostnaden för vete, dvs mängden tyg som man får avstå ifrån för att göra en buschel vete till. Indifferenskurva för Home Kan placera in PPF-kurvan på indifferenskurva, precis som man kan göra med en budgetlinje. Jämvikt blir att producera 50 vete och 50 tyg. Löner i Ricardos modell: På fria marknader kan arbetskraften flytta mellan industrier. Flyttar till den industri som betalar mest. Detta fortsätter tills lönerna är lika (för samma sorts arbete) Pw = Priset på arbetskraft (lön) för att producera vete Pc = Priset på arbetskraft (lön) för att producera tyg MPLw = Arbetskraftens marginalprodukt för vete MPLc = Arbetskraftens marginalprodukt för vete Pw * MPLw = Pc * MPLc = W Pw / Pc = MPLc / MPLw Anta att vi har ett till land Foreign och att Home har en absolut fördel i all produktion jämfört med Foreign. Foreigns produktion: MPLw = 1 och MPLc = 1 Ett land har en komparativ fördel i produktionen av en vara när alternativkostnaden är lägre än i det andra landet (resten av världen). Foreign har en komparativ fördel i tyg, dvs dess alternativkostnad är lägre. Home har en komparativ fördel i vete, dvs dess alternativkostnad är lägre. Vad händer när man tillåter internationell handel?
Lönenivån bestäms av teknologin För att höja lönerna i landet måste man utveckla bättre teknologi Det enda sättet ett land med dålig teknologi kan exportera är genom att ha låga löner Världsmarknadspriser Terms of trade (bytesrelationen, TOT): Priset på exporten dividerat med priset på importen För Home är Pw/Pc terms of trade. Prebisch-Singer hypotesen:
Motargument:
Komparativa fördelar beror på teknologi i Ricardos modell. Är alltså inte givna utan kan ändras.    Komparativa fördelar kan skapas. Exempelvis vin. Niagara Falls i Kanada började producera "icewine" 1983, nu även British Columbia. Kanada har fått en komparativ fördel i en sorts vin. Enligt Ricardo finns inga förlorare i handel, men tar inte hänsyn till t.ex. inkomstfördelningar. Finns ofta både vinnare och förlorare. Specifika faktorsmodellen: Utgår ifrån att vissa produktionsfaktorer är låsta till produktion av vissa varor. Kontrast till Hecthor-Ohlin modellen. Tre produktionsfaktorer: * Kapital * Arbetskraft * Jordbruksmark Två länder: * Home * Foreign Två sektorer: * Jordbruk * Tillverkningsindustrin Home: * Arbetskraften är mobil, kapital och jord är "låsta" och kan ej flytta (kort sikt). Detta gör att lönerna blir lika i tillverkningsindustrin och jordbruksindustrin. * Tillverkningsindustrin använder arbetskraft och kapital * Jordbruket använder arbetskraft och jord * Antag avtagande avkastning för arbetskraft, MPLm och MPLa * Produktionsmöjlighetskurvan (PPF) blir utbuktande avtagande kurva. Foreign: * Anta att priserna är högre i Foreign än i Home i autarki (utan handel) * Home har komparativ fördel i tillverkade varor Vid frihandel så: * Ändras relativpriser. I Home så stiger relativpriser på tillverkningsvaror. * Reallönen mätt i tillverkningsvaror sjunker, pga arbetskraftens marginaproduktivitet sjunker (det finns mer arbetskraft). Avkastning (earnings) på kapital (Rk, rental on capital) och land (Rt). K: Mängden kapital (kapitalstocken) T: Mängden jord Rk = Payments to capital / K = (PmQm - WLm) / K Rt = Payments to capital / T = (PaQa - WLa) / T Rk = Pm * MPKm Rt = Pa * MPTa Rk måste stiga med mer än Pm (eftersom MPKm inte minskar) Det vill säga: Kapitalägare i Home tjänar på frihandel. Avkastning på land: MPKa minskar pga arbetskraften lämnar jordbruket Det vill säga: Jordägare i Home får det sämre vid frihandel jämfört med autarki Slutsats: * Real avkastning för ägare av kapital och jord går åt motsatt håll * Det betyder i allmänhet att specifika faktorer i exportindustrier vinner medan specifika faktorer i importindustrier förlorar I praktiken: Kaffe produceras främst i u-länder. Väldigt stor produkt, den vara som handlas mest med värdemässigt efter olja. Förändringar i kaffepriset har enorma effekter. * Efterfrågeelasticiteten för kaffe är väldigt låg. Inkomsten över tiden förändrar inte direkt konsumtionen, och man köper kaffe även när priset ändras. * Utbudselasticiteten också låg. Tar tid att starta upp nya odlingar. * Utbudskurvan försköts rejält till höger från 1986 till 2001 tack vare tekniska förbättringar. Dramatisk minskning av världsmarknadspriset, katastrof för vissa kaffeproducerande u-länder. * Lett till försök att skapa mervärde för att minska den här effekten. Produktdifferenciering. Exempelvis Fair Trade, eller nischade varumärken (bönor från specifika länder osv). Handledning för grupparbete Uppgift:
Babyindustriargumentet (infant industry argument) - Importrestriktioner för att skydda små, inhemska företag från utländsk konkurrens. Importsubstitutionspolitik (import substitution policy) har använts av nästan alla u-länder sen 1950. Varför ska en regering intervenera på marknaden och skydda företag? Två anledningar: 1) Inlärning. Om man ger ett litet lokalt företag möjligheten att öka sin produktion så lär de sig effektivisera och bli konkurrenskraftiga på sikt, vilket ger landet fördelar. 2) Positiva externaliteter. Om man ger ett litet lokalt företag möjligheten att öka sin produktion så kan samhället och andra lokala företag dra nytta av detta vilket ger landet fördelar på sikt, t.ex. genom att anpassa sin infrastruktur och marknad till en modern industri. Knowledge spillover - Innovationer inom ett område minskar kostnader inom andra områden. Babyindustri i praktiken Datorer i Brasilien, 1977-1990
Resultat: Priset på datorer var konstant högre i Brasilien  i USA Importsubstitutionspolitik skiljer sig eftersom man ofta skyddar väldigt många företag. Många u-länder har skyddat alla sina tillverkningsföretag. Ofta dåligt resultat eftersom det finns få incitament till produktivitetsökning pga bristande internationell och nationell konkurrens. Importen kontrolleras vilket leder till valutabrist(?) och priskontroll vanligt. Politiskt mycket svårt och riskabelt att ta bort importhinder, krävs ofta allvarliga kriser, strukturanpassningsprogram eller revolutioner. GATT och WTO En exportsubvention på en vara driver upp priset i hemlandet Om landet är väldigt stort (t.ex. USA eller EU) så kan en substitution påverka hela världsmarknadspriset Exempel: USA subventioner till bomull. Driver ner världsmarknadspriset, vilket drabbar många u-länder hårt som exporterar bomull. Efter avtal i Hong Kong 2005 om avveckling av jordbrukssubventioner så ser man att bönder i u-länder får det bättre (möjlighet att sälja sina varor) medan andra individer i u-länder får det sämre (högre priser på jordbruk). De flesta är överrens om att världen förlorar på subventioner och handelshinder på jordbruksprodukter, men det är inte uppenbart att u-länderna kommer få det jättemycket bättre om de tas bort. Troligtvis lite bättre, men kanske bara vissa grupper inom länderna. Vissa ekonomer menar att man bör använda subventioner framför tullar eftersom det ger mindre förluster för landet. Produktionssubvention: Ett bidrag till ett företag per producerad enhet av en vara. Handelsavtal kan skapa större marknader, och därmed ökad konkurrens, skalekonomier osv. Idag t.ex. stora handelshinder mellan afrikanska länder, skulle kunna få stora fördelar av ett handelsavtal. NAFTA - Frihandelsområde mellan Mexiko, USA och Kanada. |
