Tillämpad ekonomi

Denna sida består enbart av lösa/inkompletta anteckningar.

International Trade (2008), Feenstra, R. and A. Taylor Worth Publishers
    Boken har en hemsida med gratis flervalsfrågor: http://bcs.worthpublishers.com/feenstrataylor/

Två delar:
* Internationell handel
* Tillämpad ekonomi

Övergripande frågor
  • Varför är internationella flöden av varor, tjänster, kapital och människor så vanliga?
  • Vad är konsekvenserna av dessa flöden?
  • Vad gör regeringar för att påverka flödena?
Vad ska vi gå igenom?
  • Utveckling av internationell handel
  • Teorier om varför man bredriver handel
  • Migration och kapitalflöden
  • Handelspolitik
    • Ekonomisk integration - Vad händer när länder går samman i unioner? (typ EU)
Begrepp
  • Import: Köp av varor och tjänster från ett annat land.
  • Export: Försäljning av varor och tjänster från ett annat land.
  • Tjänst: Transporter, resor, försäkringar, etc.
  • Utländska direktinvesteringar (Foreign Direct Investment): Kapitalflöden där ett företag köper eller startar ett företag i ett annat land.
  • Migration: När en människa (arbetskraft) flyttar från ett land till ett annat land.

Handel som andel av BNP (%)
  • 192% Hong Kong
  • 111% Malaysia
  • 75% Thailand
  • 42% Sweden
  • 42% South Korea
  • 41% Denmark
  • 38% Germany
  • 38% Norway
  • 33% China
  • 28% UK
  • 24% South Africa
  • 20% India
  • 14% Japan
  • 13% US

Världshandelns andel av världs-BNP har ökat. Från ca 12% 1970 till ca 30% 2005

Sveriges handel:
100 Mdr Skog
20 Mdr Mineraler
20 Mdr  Kemi
-60 Mdr Energi (import)
m.m.

Historia
  • 1890-1913 - Första "Gyllene eran" ("Golden Age") för handel:
    • Stora förbättringar i transporter
    • Guldmyntfoten
  • Mellankrigstiden
    • 1913-1920: Minskning i handel pga 1a världskriget
    • Efter 1920 snabb minskning av handeln som ledde fram till depressionen (1929-39)
    • 1930: "Smooth-Hawley tariffs", stora höjningar av USAs tullar. Handeln sjönk, spädde på depressionen
    • 1945: Internationellt möte i Bretton Woods, ledde till beslut om sänkta tullar över hela världen.
      • Man startade General Agreement on Tariffs and Trade (GATT) som blev World Trade Organization (WTO)
      • Startade även IMF och världsbanken
  • Andra "Gyllene eran":
    • 1945+: Snabb ökning av handel efter 2a världskrigets slut
    • Minskade tullar (GATT) och förbättrade transporter bidrog. Ex. uppfanns fartygscontainern 1956
    • Världshandeln fortsatte växa kontinuerligt efter 1950, fram till 2008, minskning av handel med tillverkningsvaror. Sen svacka med ekonomiska krisen, men kommer troligtvis återställas.

Handelsteorier (historisk ordning):
  • Merkantilism och Adam Smith (absoluta fördelar)
  • David Ricardo och komparativa fördelar
  • "Specific-factor model" (kort sikt)
  • Heckscher-Ohlin modellen (lång sikt)
  • Imperfekt konkurrens.

Utgångsläge
  • Vi fokuserar på "balanserad" handelsbalans mellan länder, dvs vi ignorerar handelsöverskott och handelsunderskott (handelsbalansen är summan av ett lands export och import av varor och tjänster)
  • Över och underskott beror på makroekonomiska faktorer (t.ex. budgetunderskott)
  • Svårt mäta exakta obalanser mellan 
    • Om insatsvaror är importerade så är förädlingsvärdet mindre än värdet på exporten. T.ex. Kinas export av Barbie
Exempel på att det är svårt att mäta insatsvärden:
Kinas export av Barbie
1. Olja från Sudi Arabia skickas till Taiwan som omvandlar till plast ("refine oil into ethylene for plastic pellets"), skickas sen till Kina.
2. Från Japan nylon hair
3. Från US cardboard packing, paint pigments (färg), molds (fästen).
4. Kina bidrar med arbetskraft cotton, clothing
5. Exporteras till USA (Toys R Us)



Merkantilismen 1500-1750
Mål
  1. Öka landets förmögenhet, där förmögenhet var detsamma som innehav av ädla metaller (guld).
  2. Maximera export och minimera import. När man sålde varor till utlandet så fick man in guld i landet (ökade sin förmögenhet) men när man köpte varor från utlandet så förlorade man gul (minskade sin förmögenhet). Internationell handel ses som ett nollsummespel, om ett land får guld måste ett annat förlora.
Metod
  • Tullar och andra importrestriktioner
  • Restriktioner på kapitalflöden (guld)
  • Handelsmonopol
  • Låga löner
Problem
  • Man kommer producera varor som man är dålig på att producera jämfört med andra länder
  • Internationell handel är inte ett nollsummespel.
  • Adam Smiths (1723-1790) kritiserad merkantilismen.
    • Arbetsdelning leder till väldstånd, så öka den internationella arbetsdelningen.
    • Arbetsdelning uppstår naturligt på fria marknader pga egenintresse (laissez fair). Bort med importtullar osv.
    • Exportera det man är bra på och importera det man är dålig på. Ett lands absoluta fördelar bör utbyttjas.
    • Smiths metod: Beräkna kostnader i antalet arbetstimmar för att producera en vara (labor theory of value) (även Marx)
    • Varför bör ett land tillåta frihandel och förlita sig på absoluta fördelar?
    • Smiths fokus var att göra det bättre för konsumenten 

Absoluta fördelar:
Om ett land är bättre på att producera vissa saker och sämre än andra, så tjänar man på att exportera det man är bra på och importera det man är dålig på. Tar hänsyn till alternativkostnader.
Adam Smith

Komparativa fördelar:
Ett land kan vara sämre på allt än ett annat land, men länderna kan ändå tjäna på handel.
David Ricardo

Exempel modell:
Ett land: Home
Två varor: Vete och tyg
En produktionsfaktor: Arbetskraft (L)

En arbetare kan producera:
  • 4 bushels (ca 4x35 liter). Arbetskraftens marginalprodukt: MPLw = 4
  • 2 yards tyg (2 x 91,4 cm). Arbetskraftens marginalprodukt: MPLc = 2
Produktionsmöjlighetskurva (PPF) för Home:

Vi har 25 arbetare
L = 25

Om alla producerar vete:
Qw = MPLw * L
Qw = 4 * 25
Qw = 100 bushels

Om alla producerar tyg:
Qc = MPLc * L
Qc = 2 * 25
Qc = 50 yard

PPF är en rät linje i Ricardos modell för att MPL är konstanta.
Kan ritas upp i ett diagram med tyg lodrätt och vete vågrätt.
Lutningen är lika med alternativkostnaden för vete, dvs mängden tyg som man får avstå ifrån för att göra en buschel vete till.

Indifferenskurva för Home
Kan placera in PPF-kurvan på indifferenskurva, precis som man kan göra med en budgetlinje.
Jämvikt blir att producera 50 vete och 50 tyg.

Löner i Ricardos modell:
På fria marknader kan arbetskraften flytta mellan industrier.
Flyttar till den industri som betalar mest.
Detta fortsätter tills lönerna är lika (för samma sorts arbete)

Pw = Priset på arbetskraft (lön) för att producera vete
Pc = Priset på arbetskraft (lön) för att producera tyg
MPLw = Arbetskraftens marginalprodukt för vete
MPLc = Arbetskraftens marginalprodukt för vete

Pw * MPLw = Pc * MPLc = W
Pw / Pc = MPLc / MPLw

Anta att vi har ett till land Foreign och att Home har en absolut fördel i all produktion jämfört med Foreign.
Foreigns produktion:
MPLw = 1 och MPLc = 1

Ett land har en komparativ fördel i produktionen av en vara när alternativkostnaden är lägre än i det andra landet (resten av världen).

Foreign har en komparativ fördel i tyg, dvs dess alternativkostnad är lägre.
Home har en komparativ fördel i vete, dvs dess alternativkostnad är lägre.

Vad händer när man tillåter internationell handel?
  • Man köper där det är billigast och säljer där det är dyrast.
  • Foreign vill exportera tyg till Home och Home vill exportera vete till Foreign. Båda länderna producerar och exporterar den vara som de har en komparativ fördel i.
  • Vad händer med priserna?
  • Marknadspriserna blir desamma (de konvergerar)
  • Lönen bestäms av absoluta fördelar, inte komparativa fördelar
  • Efterfrågan på vete stiger i Home och efterfrågan på tyg stiger i Foreign. Jämvikt uppstår då priserna är lika i båda länderna.
  • I Home stiger priset på vete, så lönen i vetesektorn blir högre än i tygsektorn. Därför kommer Homes arbetare flytta till vetesektorn, och inget tyg produceras eftersom lönen är så låg. Home kommer att specialisera sig på vete.
  • Home producerar 100 vete men konsumerar bara 40, så 60 går till export
  • Båda länderna tjänar på internationell handel. Konsumerar på en högre indifferenskurva.
  • Går att räkna ut de slutgiltiga lönenivåerna i de olika länderna med hjälp av...surprise...matte!

Lönenivån bestäms av teknologin
För att höja lönerna i landet måste man utveckla bättre teknologi
Det enda sättet ett land med dålig teknologi kan exportera är genom att ha låga löner

Världsmarknadspriser

Terms of trade (bytesrelationen, TOT): Priset på exporten dividerat med priset på importen För Home är Pw/Pc terms of trade.

Prebisch-Singer hypotesen:
  • Råvarupriser (järn, skog, kemikalier, frukter etc) minskar över tiden jämfört med priser på tillverkningsvaror (bilar, cyklar etc).
  • När länder blir rikare spenderar man en mindre andel på mat, så efterfrågan jämfört med tillverkade varor minskar, vilket gör att relativpriset på råvaror minskar.
  • Råvaror exporteras främst av u-länder, så deras TOT tenderar att minska
  • Hypotesen ansågs ge starka skäl för handelspolitik (importsubstitutionspolitik)
Motargument:
  • Teknologiska framsteg kan leda till lägre priser på tillverkningsvaror.
  • Man kan påverka råvarupriser genom att skapa karteller (ex. OPEC som kontrollerar oljepriserna)
  • Hög tillväxt i u-länder skapar högre efterfrågan på mat, råvaror och nya dieter (ex. kött).
  • Befolkningsökning ökar efterfrågan på mat
  • Klimatförändringar ökar användning av biobränsle vilket leder till högre efterfrågan på jordbruksvaror (ex. majs)

Komparativa fördelar beror på teknologi i Ricardos modell. Är alltså inte givna utan kan ändras.
    Komparativa fördelar kan skapas. Exempelvis vin. Niagara Falls i Kanada började producera "icewine" 1983, nu även British Columbia. Kanada har fått en komparativ fördel i en sorts vin.

Enligt Ricardo finns inga förlorare i handel, men tar inte hänsyn till t.ex. inkomstfördelningar. Finns ofta både vinnare och förlorare.

Specifika faktorsmodellen: Utgår ifrån att vissa produktionsfaktorer är låsta till produktion av vissa varor. Kontrast till Hecthor-Ohlin modellen.

Tre produktionsfaktorer:
* Kapital
* Arbetskraft
* Jordbruksmark

Två länder:
* Home
* Foreign

Två sektorer:
* Jordbruk
* Tillverkningsindustrin

Home:
* Arbetskraften är mobil, kapital och jord är "låsta" och kan ej flytta (kort sikt). Detta gör att lönerna blir lika i tillverkningsindustrin och jordbruksindustrin.
* Tillverkningsindustrin använder arbetskraft och kapital
* Jordbruket använder arbetskraft och jord
* Antag avtagande avkastning för arbetskraft, MPLm och MPLa
* Produktionsmöjlighetskurvan (PPF) blir utbuktande avtagande kurva.

Foreign:
* Anta att priserna är högre i Foreign än i Home i autarki (utan handel)
* Home har komparativ fördel i tillverkade varor

Vid frihandel så:
* Ändras relativpriser. I Home så stiger relativpriser på tillverkningsvaror.
* Reallönen mätt i tillverkningsvaror sjunker, pga arbetskraftens marginaproduktivitet sjunker (det finns mer arbetskraft).

Avkastning (earnings) på kapital (Rk, rental on capital) och land (Rt).
K: Mängden kapital (kapitalstocken)
T: Mängden jord

Rk = Payments to capital / K = (PmQm - WLm) / K
Rt = Payments to capital / T = (PaQa - WLa) / T

Rk = Pm * MPKm
Rt = Pa * MPTa

Rk måste stiga med mer än Pm (eftersom MPKm inte minskar)
Det vill säga: Kapitalägare i Home tjänar på frihandel.

Avkastning på land: MPKa minskar pga arbetskraften lämnar jordbruket
Det vill säga: Jordägare i Home får det sämre vid frihandel jämfört med autarki

Slutsats:
* Real avkastning för ägare av kapital och jord går åt motsatt håll
* Det betyder i allmänhet att specifika faktorer i exportindustrier vinner medan specifika faktorer i importindustrier förlorar

I praktiken:
Kaffe produceras främst i u-länder. Väldigt stor produkt, den vara som handlas mest med värdemässigt efter olja. Förändringar i kaffepriset har enorma effekter.
* Efterfrågeelasticiteten för kaffe är väldigt låg. Inkomsten över tiden förändrar inte direkt konsumtionen, och man köper kaffe även när priset ändras.
* Utbudselasticiteten också låg. Tar tid att starta upp nya odlingar.
* Utbudskurvan försköts rejält till höger från 1986 till 2001 tack vare tekniska förbättringar. Dramatisk minskning av världsmarknadspriset, katastrof för vissa kaffeproducerande u-länder.
* Lett till försök att skapa mervärde för att minska den här effekten. Produktdifferenciering. Exempelvis Fair Trade, eller nischade varumärken (bönor från specifika länder osv).


Handledning för grupparbete
Uppgift:
  • Grupper av tre och tre. Ej fler, kan i värsta fall tillåta två i en grupp.
  • 2 st rapporter, 8-10 sidor (8 min, 10 max med radavstånd 1.5) per rapport inkl allt
  • Skickas senast 25/4 (söndag) kl 24.00 till Hans Bjurek, via Urkund (en speciell e-post som kontrollerar för plagiat). E-posten är hans.bjurek.gu@analys.urkund.se
  • Muntligt föredrag av en rapport (väljs ut av lärarna efter inlämning), ca 15-20 minuter inför sin grupp, med ca 5 minuters diskussion.
    • Om PowerPoint-presentation, tänk på att spara i äldre version så det är kompatibelt (spara på USB-minne)
  • Referenser:
    • Undvik att använda fotnot utan skriv hellre ut direkt i brödtexten, t.ex. "Enligt Chicagoekonomen Gary Becker (1968) bör samhället minimera de totala kostnaderna (Becker, 1968)". Lägg även till i referenslista på slutet.
    • Nätreferenser bör både ange författar-/organisationsnamn, och datum när man besökte sidan.
      • Wikipedia låg trovärdighet medan nationalencyklopedins hemsida är hög (eftersom deras artiklar granskats av experter)


Babyindustriargumentet (infant industry argument) - Importrestriktioner för att skydda små, inhemska företag från utländsk konkurrens.
Importsubstitutionspolitik (import substitution policy) har använts av nästan alla u-länder sen 1950.

Varför ska en regering intervenera på marknaden och skydda företag? Två anledningar:
1) Inlärning. Om man ger ett litet lokalt företag möjligheten att öka sin produktion så lär de sig effektivisera och bli konkurrenskraftiga på sikt, vilket ger landet fördelar.
2) Positiva externaliteter. Om man ger ett litet lokalt företag möjligheten att öka sin produktion så kan samhället och andra lokala företag dra nytta av detta vilket ger landet fördelar på sikt, t.ex. genom att anpassa sin infrastruktur och marknad till en modern industri. Knowledge spillover - Innovationer inom ett område minskar kostnader inom andra områden.


Babyindustri i praktiken
Datorer i Brasilien, 1977-1990
  • Import av PCs förbjöds
  • Inhemska företag fick (nästan) bara köpa från inhemska producenter och inga utländska företag fick producera i Brasilien
  • Kopierade idéer från utlandet
Resultat: Priset på datorer var konstant högre i Brasilien  i USA

Importsubstitutionspolitik skiljer sig eftersom man ofta skyddar väldigt många företag. Många u-länder har skyddat alla sina tillverkningsföretag. Ofta dåligt resultat eftersom det finns få incitament till produktivitetsökning pga bristande internationell och nationell konkurrens. Importen kontrolleras vilket leder till valutabrist(?) och priskontroll vanligt.
Politiskt mycket svårt och riskabelt att ta bort importhinder, krävs ofta allvarliga kriser, strukturanpassningsprogram eller revolutioner.


GATT och WTO
En exportsubvention på en vara driver upp priset i hemlandet

Om landet är väldigt stort (t.ex. USA eller EU) så kan en substitution påverka hela världsmarknadspriset

Exempel:
USA subventioner till bomull. Driver ner världsmarknadspriset, vilket drabbar många u-länder hårt som exporterar bomull.

Efter avtal i Hong Kong 2005 om avveckling av jordbrukssubventioner så ser man att bönder i u-länder får det bättre (möjlighet att sälja sina varor) medan andra individer i u-länder får det sämre (högre priser på jordbruk).

De flesta är överrens om att världen förlorar på subventioner och handelshinder på jordbruksprodukter, men det är inte uppenbart att u-länderna kommer få det jättemycket bättre om de tas bort. Troligtvis lite bättre, men kanske bara vissa grupper inom länderna.

Vissa ekonomer menar att man bör använda subventioner framför tullar eftersom det ger mindre förluster för landet.

Produktionssubvention: Ett bidrag till ett företag per producerad enhet av en vara.

Handelsavtal kan skapa större marknader, och därmed ökad konkurrens, skalekonomier osv. Idag t.ex. stora handelshinder mellan afrikanska länder, skulle kunna få stora fördelar av ett handelsavtal.


NAFTA - Frihandelsområde mellan Mexiko, USA och Kanada.





Comments