1. a) Vad är skillnaden mellan nominella BNP-förändringen och reala BNP-förändringen från ett år till nästa? b) Var det reala eller nominella BNP-förändringen som åsyftades när t.ex. Konjunkturinstitutet (http://www.konj.se/) i december 2009 gjorde prognosen att BNP-tillväxten 2009 skulle bli -4,4 procent (kalenderkorrigerad tillväxt -4,3 procent), dvs. BNP skulle minska? c) I december 2008 hade Konjunkturinstitutet gjort prognosen att BNP-tillväxten 2009 skulle bli 0,9 procent (kalenderkorrigerad tillväxt 0,8 procent). Vad kan orsaken vara till den stora skillnaden mellan prognosen i december 2008 och prognosen i december 2009? d) Varför ingår inte pensioner men däremot offentligt anställdas löner i offentliga konsumtionsutgifter då BNP beräknas från användningssidan? Svar 1 a) Real BNP. Utan inflation - volymförändring b) Alltid real BNP c) Visste inte att finanskrisen skulle bli så stor. Var än så länge bara finansiell, men blev sen real (slog på varu-/sysselsättningsmarknaden) d) BNP är ett mått på produktionen. Pensionen är ingen produktion utan en inkomstfördelning. Kräver ingen motprestation. Om pensionsförsäkringssystemet varit privat hade det räknats in. 2. Om ett hushåll köper en ny bil räknas detta i sin helhet som konsumtion i nationalräkenskaperna det år då köpet sker. Finns det några invändningar mot detta räknesätt? Är det någon skillnad mellan bilkonsumtion och brödkonsumtion? Jämför behandlingen av hushållets bilköp med: a) hur ett företags bilköp behandlas, b) hur ett hushålls köp av en villa behandlas, c) hur offentlig konsumtion och investering påverkas om det är en offentlig myndighet som köper bilen. Svar 2: Bilen borde kanske snarare ses som en investering, eftersom den har en lång livslängd, men det är en konvention att räkna den som konsumtion. Bröden å andra sidan förbrukas direkt vid köp och är därför en given konsumtion. a) Räknas som en fast bruttoinvestering. b) Räknas också in som fast bruttoinvestering c) Också en fast bruttoinvestering. Räknas även in en liten del (kanske 10%) i offentliga konsumtionen efterföljande år. 3. Varför är importen en minuspost vid beräkningen av BNP från användningssidan (utgiftsmetoden)? Svar 3: Importerade bananer ska inte räknas med. Hantering och marginaler i affären osv räknas därför också av. 4. Vad är skillnaden mellan bruttonationalprodukten (BNP) och nettonationalprodukten (NNP)? Är BNP eller NNP svårast att beräkna? Svar 4: NNP = BNP - uppskattat värde av kapitalförslitning. Skulle kunna motsvara företags avskrivningar, men dessa är för påverkade av skatter(?) så man försöker använda andra mått. Brukar uppskatta en livslängd för olika sorters maskiner, byggnader osv, och sen räkna av detta varje år. Ex. småhus 75 år, personbilar, 13 år, fartyg 25, flygplan 20, köpta datorprogram 5 år, egen producerade datorprogram inom företag 10 år, vägar/gator 40 år. Andra beräkningsmetoder: hur mycket som investerats i att ersätta gamla produkter. NNP är svårast att beräkna eftersom den utöver BNP innehåller ett uppskattat värde av kapitalförslitningar. 5. Vad är skillnaden mellan förbrukning och investering i nationalräkenskaperna? Hur skulle posterna vid beräkningen av BNP från användningssidan respektive produktionssidan påverkas av en höjning av gränsen mellan förbrukning och investering, och hur skulle BNP-nivån påverkas? Svar 5: BNP = summan av förädlingsvärden Företags förädlingsvärde = Produktionsvärde - förbrukningen (insatsmaterial) Vad skiljer sig mellan förbrukning (som insatsmaterial, t.ex. bagarens inköpta ingredienser) och investeringar? En investering måste: 1) ha en livslängd på över ett år. 2) kosta mer än 500 euro. Förbrukning är motsatsen till investering. Om vi höjde gränsen till 2 år så skulle färre utgifter klassas som investeringar och fler som förbrukningsvaror. BNP från användningssidan räknar direkt in investeringar men inte förbrukningar, och skulle därför minska. BNP från produktionssidan räknar direkt in förbrukningar men inte investeringar, och BNP skulle minska. Dock räknas förbrukningen in som en pluspost i offentliga produktions-/konsumtionsutgifter (Produktionsvärdet offentligt = löner + kapital förslitningar + förbrukningsvaror) så där går det jämnt ut. 6. BNP-beräkningarna innehåller ingen särskild negativ post för värdet av miljöskador som följd av t.ex. luftföroreningar. Tycker du att sådana kostnader borde värderas och beaktas vid beräkningen av BNP? Hur skulle BNP-begreppet kunna modifieras så att miljöskador beaktades? Svar 6: Populärt för ett antal år sen, räkna ut "grön BNP". Men svårmätt. När miljöförstöring väl får effekt så påverkas BNP, t.ex. skog som förstörs av dålig luft, badplatser stängs ner av förorenat vatten osv. Borde det räknas med som BNP eller snarare NNP som en kapitalförslitning? Utöka kapitalförslitningsbegreppet till miljö-/naturförslitningar. Svårmätt. Miljöförstöringar rör sig över gränser, hur göra då? T.ex. luftföroreningar från Storbrittannien. 7. Sedan 1861 har Sveriges BNP i fasta priser ökat med i genomsnitt cirka 3 procent per år. Diskutera om man härav kan dra slutsatsen att totala tillgången på varor och tjänster ökat med samma tal. Svar 7: Överskattning. * BNP begreppet har ändrats med åren, även offentliga politiken, innefattar nu kanske barnomsorg osv. * Marknadspriset ändras, produktionen av en dator för 10 000 kr för några år sen skulle idag kanske bara mätas som en 1 000 kronors ökning av BNP. * Viss produktion går till att ersätta gamla varor och tjänster - vi drar inte av för kapitalförslitningar. 8. ”Statsskulden är en börda” är titeln på ett kapitel i E J Mishans bok 21 felslut i den ekonomiska debatten, och kapitlets inledande citat lyder: ”Ju större statsskulden är, desto större är också den börda som kommande generationer måste bära.” I den politiska debatten hör man ofta påståenden som att statlig upplåning för att täcka ett budgetunderskott innebär att ”vi lever på bekostnad av våra barnbarn”. Diskutera hur man skulle kunna hävda att detta skulle vara ett felslut! Svar 8: * Mishan menar att det handlar snarare om en omfördelning inom den nuvarande generationen. Några i nuet avstår konsumtion (köper obligationer), till andra som får konsumtionsmöjligheter (när staten använder pengarna). Några (skattebetalarna) under kommande ex. 15 år betalar skatt som används till räntor till dem som har obligationer. Omfördelning inom en generation. * Men är inte pengarna man får mot obligationen en klumpsumma som bara nuvarande generation kan dra nytta av, medan obligationen i sig följer med långt mycket längre? Hela principen är ju att man får en klumpsumma i nuet och skuldsätter sig i framtiden. Pengarna ger oss en större inkomst idag för en lägre kostnad (räntan), men inkomsterna tar normalt slut snabbare än kostnaden, så i framtiden kommer vi bara ha kostnaden (räntan) kvar. Beror även på hur långt lånet löper, om det rör sig inom en och samma generation eller drabbar andra människor som inte fått dra nytta av den ökade inkomsten tidigare. Gör också skillnad på om inkomsten används för konsumtion i nuet eller investering för framtiden. Investeringen kan komma framtida generationer till nytta men kanske inte konsumtionen:Om man inte hade lånat pengarna kanske inte resurser används effektivt i nuet, och vi hade fått en sämre utveckling som sedan våra barnbarn drabbats av. 9. Utgå från följande tabell över förutsättningarna i miljarder kronor i en enkel sluten ekonomi: a) Beräkna sparandet vid varje BNP-nivå. b) Beräkna oplanerade lagerinvesteringar vid varje BNP-nivå. c) Vilka eventuella tendenser till förändringar kan man tänka sig att det finns vid de olika nivåerna? Vad är jämviktsnivån på BNP? d) Beräkna marginella konsumtionsbenägenheten (MPC) och marginella sparbenägenheten för varje inkomstintervall. Hur stor är multiplikatorn för BNP med avseende på de planerade investeringarna. e) Antag att investeringsnivån höjs med 200 miljarder kronor. Hur ser den nya tabellen ut, och vid vilken BNP-nivå är det nya jämviktsläget? Är detta förenligt med det resultat man får om man i stället beräknar ny jämvikts-BNP med hjälp av multiplikatorn?
Vi utgår från att: Sparande (S) = BNP (Y) - Konsumtionen (C) Aggregerade efterfrågan (AD) = C + planerade investeringar (I_pl) Oplanerade lagerinvesteringar = Y - AD = Y - (C + I_pl) Jämvikten är där Y = AD, dvs rad två när BNP är 4000. På raderna under har vi en större produktion än efterfrågan (lågkonjunktur), och vi kommer troligtvis se en tendens till minskning av BNP på sikt. På raderna ovanför är produktionen mindre än efterfrågan (högkonjunktur) och vi kommer troligtvis se att BNP ökar. Marginella konsumtionsbenägenheten (MPC) = delta (förändringen i) C / delta Y. För varje rad får vi räkna ut skillnaden mellan den och föregående raden. Till exempel skillnaden på rad 1 och 2. Förändringen i konsumtionen (delta C) = 3700-3300 = 400. Förändringen i bnp (delta Y) 4000-3500 = 3500. MPC = 400/500 = 0,8. Marginella sparbenägenheten (MPS) = delta S/ delta Y Samma som MPC fast med delta S. Exempelvis rad 1-2: Delta S = 300-200 = 100. Delta Y = 4000-3500 = 3500. MPS = 100/500 = 0,2. Multiplikatorn = 1/(1 - MPC) Exempel rad 1-2. Multiplikatorn = 1 / (1 - 0,8) = 5 Härledning: 1) C = a + 0,8 * Y 2) I_pl = I_pl (exogen) 3) AD = C + I_pl 4) Y = AD Y = a + 0,8 * Y + I_pl Y(1 - 0,8) = a + I_pl Y = 1/(1 - 0,8) * a + 1/(1 - 0,8) * I_pl delta Y = 1/(1 - 0,8) * delta I_pl Om planerade investeringar ökar med 200:
Jämvikts-BNP via multiplikatorn: delta Y = 1/(1 - 0,8) * delta I_pl (nu 200 eftersom vi ökat den med 200) = 5 * 200 = 1000 Ny jämvikts-BNP = förra jämviktspunkt + delta Y = 4000 + 1000 = 5000 10. Antag att det fanns en medeltida kung som ständigt hade svårt att finansiera sin armé. Han fick då följande råd: "Kräv att skatterna från undersåtarna betalas med guldmynt. Smält ner dessa guldmynt och gör nya mynt av guldet med en tillsats av 20 procent mässing. Du kommer då att ha 20 procent mer pengar till armén och kan därför försörja den." Skulle idén fungera? Svar 10: Nej, leder bara till inflation - alla priser ökar i samhället. 11. Instämmer du eller instämmer du inte i följande påstående: Om ett lands regering finansierar ett budgetunderskott genom att ge ut statsobligationer, så påverkas knappast penningmängden i ekonomin eftersom varje krona (euro, dollar etc.) som genom obligationsförsäljningen dras in till staten kommer ut i ekonomin igen genom statens köp av varor och tjänster. Om det i stället är landets centralbank (Riksbanken) som säljer obligationer, så minskar däremot den utelöpande penningmängden. Svar 11: Båda påståendena stämmer. Om staten säljer obligationer så blir det nästan som en sorts skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar andra varor och tjänster. Detta ska inte förändra penningmängden. Riksbanken däremot låter inte pengarna gå tillbaka ut i samhället utan sparar dem, vilket minskar penningmängden. |
