Makroekonomi‎ > ‎

Makroekonomi sammanfattning


BNP

Värdet på alla varor och tjänster som produceras inom ett land under en viss tidsperiod (vanligtvis ett år).

Varianter

  • BNP (Bruttonationalprodukt) | GDP (Gross Domestic Product)
    Värdet på alla varor och tjänster som produceras inom ett lands geografiska gränser. Här ingår utländskt ägda företag som producerar i Sverige, men inte inhemska företag som producerar utomlands. Förkortas ofta Y.

    Brukar om inget annat anges vara mätt i marknadspriser (se Justeringar). BNP kan beräknas på tre olika sätt, se Beräkningsmetoder längre ner.

  • NNP (Nettonationalprodukt) | NDP (Net Domestic Product)
    BNP med avdrag för kapitalförslitningar, det vill säga kostnaderna av att byggnader, maskiner m.m. slits ut med åren och måste repareras eller ersättas. Kapitalförslitningar anses relativt svårt att beräkna.

    NNP = BNP - Kapitalförslitning

  • BNI (Bruttonationalinkomst) | GNP (Gross National Product)
    Värdet på alla varor och tjänster som produceras av företag av en viss nationalitet, oavsett var dessa är lokaliserade geografiskt. Till skillnad från BNP så ingår här inhemska företag verksamma utanför landets gränser, medan utländskt ägda företag som producerar inne i landet räknas bort.

    BNI = BNP + Primära inkomster från utlandet - Primära inkomster till utlandet

  • NNI (Nettonationalinkomst) | NNP (Net National Product)
    BNI med avdrag för kapitalförslitningar.

    NNI = BNI - Kapitalförslitning

Justeringar

  • Nominell BNP (BNP i rörliga priser): BNP som inte justerats för inflation utan mäts i aktuellt års prisnivå.
  • Real BNP (BNP i fasta priser): BNP justerat för inflation baserat på ett visst års prisnivå, vilket gör det mer lämpat för att jämföra över tiden. Fasta priser används nästan uteslutande i flerårs statistik för att räkna bort förändringar som beror på inflationen. Detta görs med hjälp av ett prisindex som kallas för BNP-deflatorn (= nominell BNP / real BNP).

  • BNP per capita: Ett lands BNP delat på antalet invånare i landet. Detta ger oss en bild av hur mycket som produceras per person, och därmed hur rika människorna i landet är i genomsnitt.

  • BNP till marknadspris: BNP mätt i marknadspriser, det vill säga det pris köparen betalade för produkterna vid köptillfället. Detta är det vanligaste måttet på BNP som brukar gälla om inget annat anges.
  • BNP till baspris = BNP till marknadspris - Produktskatter + Produktsubventioner
  • BNP till faktorpris = BNP till baspris - Övriga produktionsskatter + Övriga produktionssubventioner

  • Disponibel BNP = BNP till marknadspris + löpande transfereringar från utlandet - löpande transfereringar till utlandet

Beräkningsmetoder

Det finns tre kända sätt att räkna ut BNP, och alla ska i teorin ge samma resultat:
  1. Utgiftsmetoden (Användningssidan): Summan av alla utgifter. Med utgifter menar vi den totala mängden pengar som spenderas på köp av varor och tjänster av både konsumenter, företag och den offentliga sektorn. Tanken är att vi lättare kan ta reda på värdet av vad som produceras genom att mäta vad som köps och konsumeras, snarare än vad som faktiskt produceras. Detta ger oss BNP till marknadspris.

    BNP = Hushållens konsumtionsutgifter (C) + Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X) - Import (M)

  2. Produktionsmetoden (Produktionssidan): Summan av alla företags förädlingsvärden. Förädlingsvärden är företagens unika värdeökande produktion som inte köpts in från andra företag i form av ingredienser och liknande. Detta för att undvika dubbelräkningar. Uppgifter hämtas direkt från företagen snarare än från konsumenterna. Detta ger oss BNP till faktorpris men kan justeras till marknadspris (se Justeringar).

    BNP = Förädlingsvärden

  3. Inkomstmetoden (Inkomstsidan): Summan av alla inkomster. Detta ger oss BNP till faktorpris men kan justeras till marknadspris (se Justeringar).

    BNP = Löner och kollektiva avgifter + Driftsöverskott + Sammansatt förvärvsinkomst

Begrepp

  • Hushållens konsumtionsutgifter (C): Summan av varor och tjänster som går till slutlig konsumtion, det vill säga köps av privata konsumenter för privat användning. Motsvarar ca halva BNP. Förkortas ofta C från engelska Consumption. Här ingår:
    • Dyrare inköp som bilar och båtar trots att de skulle kunna ses som investeringar. Undantaget är fastighetsköp (inklusive ombyggnationer) som klassas som fasta bruttoinvesteringar.
    • Hushållens ideella organisationers konsumtionsutgifter (ca 3%), t.ex. fackföreningar, politiska partier, idrottsföreningar, hjälporganisationer, Svenska kyrkan och andra religiösa grupper.
    • Avgifter till offentliga myndigheter räknas bara som konsumtion om de är frivilliga och ger en tydlig motprestation, t.ex. körkort, flygcertifikat, pass och vapenlicens. Annars klassas de som skatter och ses som en ren penningöverföring.
    • Hushållens försäljning av varor ses som negativ konsumtion, vilket gör att handel med begagnade varor inte räknas in.
  • Offentliga konsumtionsutgifter (G): Statliga och kommunala myndigheters köp av varor och tjänster som finansieras med skattepengar, exempelvis skola, polis, försvar och stora delar av sjukvården. Löner står för den största utgiften. Offentliga försäljningsinkomster ses som negativ konsumtion och dras av, eftersom dessa redan räknas med i hushållens konsumtionsutgifter. Fördelningspolitiska utgifter (pensioner, barnbidrag osv) räknas inte in eftersom de inte anses leda till någon mätbar produktion eller motprestation utan bara fördelning av inkomster. Förkortas ofta G från engelska Government.
  • Bruttoinvesteringar (I) = Fasta bruttoinvesteringar + Lagerinvesteringar
    • Fasta bruttoinvesteringar. "Brutto" därför att inga avdrag för förslitningar har gjorts, annars "nettoförslitningar".
      • Fasta tillgångar (fast realkapital) som köps av företag och offentliga myndigheter. Dessa måste ha en livslängd på minst 1 år, ett värde av minst 500 euro (pennor osv räknas inte in) och måste ha producerats (ej mark).
        • Materiella fasta tillgångar. Exempelvis byggnader, maskiner och annan utrustning.
        • Immateriella fasta tillgångar. Exempelvis datorprogram, konstnärliga verk och patent.
      • Hushållens fastighetsköp (inklusive ombyggnationer).
      • Antikvariat och värdeföremål, eftersom de behövs som en pluspost någonstans(?)
      • Inte finansiella investeringar (sparande osv). Finansiella tillgånger i olika former och överföringar av pengar ger ingen ökad produktion i sig, och räknas därför inte in som investeringar i BNP.
    • Lagerinvesteringar: Förändringar i företagens lager. Kan vara både positiva och negativa.
  • Export (X) - Import (M): I BNP från användningssidan lägger vi till värdet på alla exporterade varor och tjänster, eftersom dessa inte räknas in i hushållens konsumtionsutgifter men är producerade inom landet och därför bör ingå i BNP. Vi drar av värdet på importerade varor och tjänster eftersom dessa ingår i konsumtionsutgifterna men är producerade utomlands och därför inte bör ingå i landets BNP. Jämför med BNI som till skillnad från BNP inte utgår ifrån landets gränser utan företagens nationalitet.
  • Förädlingsvärde: Företagens unika värdeökande arbete som inte köps in från andra företag. Förädlingsvärdet är t.ex. ett färdigbakat bröd på ett bageri (produktionsvärdet) efter man räknat bort ingredienserna (förbrukningen eller insatsvarorna) som köptes in utifrån för att kunna baka brödet. Detta för att undvika att vissa varor och tjänster räknas in dubbelt i BNP från produktionssidan.

    Förädlingsvärdet = Produktionsvärdet - Förbrukningen (Insatsvarorna)

  • Löner och kollektiva avgifter: Den totala ersättning som betalas ut när någon arbetar för någon annan. Löner går direkt till arbetaren medan kollektiva avgifter betalas in som pensionsavgift, sjukförsäkringsavgift m.m. vilka gynnar arbetaren indirekt på längre sikt.
  • Driftsöverskott: Vinster som företag gör.
  • Sammansatt förvärvsinkomstInkomster för eget företagande i någon form.
  • Produktskatter: Skatter som betalas per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion. Exempelvis moms, importtullar och energiskatter.
  • Övriga produktionsskatter: Skatter som betalas in som en del av företagens produktion men som inte är direkt kopplade till kvantiteten eller värdet på varorna. Exempelvis fastighetsskatt, fordonskatt och allmän löneavgift.
  • Produktsubventioner: Subventioner som ges till företag per enhet av en producerad eller importerad vara eller tjänst.
  • Övriga produktionssubventioner: Subventioner som ges till företag oberoende av producerad mängd eller värde. Exempelvis lönebidrag.
  • KapitalförslitningarUppskattat värde av kostnaderna av att realkapital (byggnader, infrastruktur, maskiner m.m.) slits ut med åren och måste repareras eller ersättas. Ungefär detsamma som företags avskrivningar, men man försöker använda andra beräkningsmetoder som anses vara mer exakta. En beräkningsmetod är att uppskatta en livslängd för olika sorters maskiner, byggnader osv, och sen räkna ut förslitningen per år utifrån detta. Exempelvis: Småhus 75 år, vägar/gator 40 år, fartyg 25 år, flygplan 20 år, personbilar 13 år, köpta datorprogram 5 år osv.
  • Tillväxt: När ett lands BNP ökar från ett år till ett annat. Mäts i procent.
  • Negativ tillväxt: När ett lands BNP minskar från ett år till ett annat. Mäts i procent.
  • Löpande transfereringar till/från utlandet: Transfereringar till utlandet är exempelvis den del av EU-avgiften som baseras på BNI. Transfereringar från utlandet kan vara vissa EU-bidrag ämnat för annat än investeringar (de ämnade för investeringar klassas som kapitaltransfereringar).
  • Sparande/Bruttosparande: Den delen av inkomsten som inte konsumeras.
    Bruttosparande = Bruttoinvesteringar + kapitaltransfereringar till utlandet, netto + finansiellt sparande

Omfattning

BNP omfattar inte följande:
  • Oavlönat hemarbete, t.ex. matlagning, barnpassning eller odling av äpplen i trädgården
  • En stor andel välgörenhet eller ideellt arbete, t.ex. skriva artiklar på Wikipedia. Dock ingår ideella organisationers konsumtionsutgifter i hushållens konsumtionsutgifter
  • Svartjobb
  • Förluster av varor, vid exempelvis krig
  • Förslitningar av varor p.g.a. ålder (se NNP som strävar efter att räkna med kostnaden av att ersätta sådana förslitningar)

Exempel

Sveriges BNP 2008

  Miljarder kr Andel av BNP
 Hushållens konsumtionsutgifter (C) 1457  47%
 Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter (G) 834 26%
 Bruttoinvesteringar (I) 615 20% 
 Lagerinvesteringar (I) 5 0%
 Export (X) 1711 54%
 Import (M) 1477 47%
 BNP 3157 100%

Små länder som Sverige har ofta en stor andel export och import av BNP. Större länder som USA är överlag mer självförsörjande och har därför en mindre andel export och import. Ju mindre geografisk nivå man tittar på desto större andel av den totala produktionen består av export och import, t.ex. en enskild stad jämfört med ett helt land.

Modell

En liten ekonomi med två företag:
A) Tillverkar potatis. Säljer potatis för 100 kr till konsumenter och 60 kr till företag B.
B) Tillverkar chips. Säljer chips för 90 kr till konsumenter.

BNP (användningssidan) = C (100+90) + G (0) + I (0) + X (0) - M (0) = 190
BNP (produktionssidan) = Summan av förädlingsvärden = 190
    Företag A förädlingsvärde = Produktionsvärde (100+60) - Förbrukning (0) = 160
    Företag B förädlingsvärde = Produktionsvärde (90) - Förbrukning (60) = 30
    Summan av förädlingsvärden = 160 + 30 = 190
BNP (inkomstsidan) = Summan av inkomster = 190
    Inkomster från företag A = 100 + 60 = 160
    Inkomster från företag B = 90 - 60 = 30
    Summan av inkomster = 160 + 30 = 190

Länkar


Betalningsbalans

En sammanställning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden under en viss tidsperiod (vanligtvis ett år). Summan av betalningsbalansens tre delar ska i teorin bli noll, men på grund av statistiska beräkningsfel brukar en liten justering behövas (restposten) för att summan ska bli noll.

Delar

  • Bytesbalans: Skillnaden mellan vad som produceras och vad som förbrukas i landet. Är bytesbalansen positiv har landets fordringar på utlandet ökat. Är bytesbalansen negativ har utlandets fordringar på det egna landet ökat.
    • Handelsbalans: Skillnaden mellan export och import av varor.
      Kan även definieras som skillnaden mellan ett lands totala export och import av både varor och tjänster. Om handelsbalansen är positiv har vi ett handelsöverskott (exportöverskott), om den är negativ har vi ett handelsunderskott (importöverskott).
    • Tjänstebalans: Skillnaden mellan export och import av tjänster.
    • Faktorinkomster: Avkastning på kapital och löner.
    • Löpande transfereringar: Exempelvis EU-bidrag och EU-avgifter
  • Kapitalbalans: Skillnaden mellan ett lands ränteinkomster och ränteutgifter. Ofta mycket liten andel. Består främst av inkomster från arv, gåvor och patent.
    • Kapitaltransfereringar:
      • Gåvor med syfte att mottagaren skall göra en realinvestering, exempelvis u-bistånd och strukturbidrag från EU.
      • Överföring av finansiell tillgång utan motprestation.
      • Överföring av äganderätten till en anläggningstillgång, t ex när börsföretag skänker delar av sina aktieportföljer till sina aktieägare.
      • Arv och migration.
    • Överlåtelse av rättigheter m.m.
      • Förvärv/Avyttring av icke-producerade icke-finansiella tillgångar, dvs överlåtelse av rättigheter (patent, copyright m.m.).
  • Finansiell balans: Brukar vara lika stor som bytesbalansen, fast med motsatt plus eller minus. En negativ finansiell balans innebär att landet är en kapitalexportör, dvs köper tillgångar i utlandet, betalar av lån eller lånar ut pengar till utlandet.
    • Direkta investeringar
    • Portföljinvesteringar
    • Finansiella derivat
    • Övriga investeringar
    • Valutareserver
  • Restpost: En justering för att väga upp för statistiska mätfel så att de övriga tre delarna av betalningsbalansen summeras till noll.

Försörjningsbalans

Visar ett lands tillgångar och hur dessa används. Tillgångssidan och användningssidan ska vara lika stora, men statistiska fel kan göra att man måste lägga till en liten differens för att de ska gå jämnt ut.

BNP (Y) + Import (M) = Hushållens konsumtionsutgifter (C) + Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X)

Tillgång = BNP (Y) + Import (M)
Användning = Hushållens konsumtionsutgifter (C) + Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X)

Försörjningsbalansen kan enkelt härledas från en vanlig BNP-ekvation (BNP beräknad från användningssidan):
Y = C + G + I + X - M
Addera M till båda leden för att nå försörjningsbalansen:
Y + M = C + G + I + X

Pengar & valutor

Penningmängden

Man kan mäta penningmängden på olika nivåer. Penningmängden i Sverige 30/11 2009, i miljarder kronor.
  • Penningmängd M0 (monetära basen) = Sedlar & mynt
        97 mdr kr
  • Penningmängd M1 = M0 + Avistainlåning (dagsinlån och transaktionskonton)
        1561 mdr kr
  • Penningmängd M2 = M1 + Inlåning med vissa villkor
        1846 mdr kr
  • Penningmängd M3 = M2 + Repor, andelar i penningmarknadsfonder, vissa korta värdepapper
        2160 mdr kr
Samband:
  • Penningmängden M0 utgör ungefär 5% av penningmängden M3.
  • Penningmängden M3 motsvarar cirka 2/3 av BNP.

Valutaområde

Ett gemensamt valutaområde är ett geografiskt område med en gemensam valuta och Centralbank. Exempelvis Sverige är ett gemensamt valutaområde, euro osv.

Fördelar av större valutaområden (t.ex. euro):
1) Lägre transaktionskostnader
    * Slipper växla mellan valutor
    * Slipper "valutaöversättning", dvs översättning mellan valutor för privatpersoner och företag, som kräver arbete och ofta blir inexakta
    * Slipper "hedging", valutasäkring, att man köper en viss valuta för att säkra sig från växelkursförändringar (ca 0,17 - 0,27% av BNP)
2) Ökad transparans -> Lättare att analysera andra marknader -> Ökad konkurrens -> Effektivare resursutnyttjande
3) Möjligtvis (kontroversiellt) effekter på utlandsinvesteringar och realräntor.
Kan även finnas politiska, icke-ekonomiska fördelar

Nackdelar av större valutaområden:
1) Förlorar den egna penningpolitiken som instrument för ekonomisk stabilisering på lokal nivå. Kan bli problem om olika delar av valutaområdet har olika konjunkturer.
2) Vi förlorar den egna växelkurspolitiken (dock liten effekt eftersom länder som Sverige inte har möjlighet att stärka sin växelkurs genom politik)

Penningpolitik

Modeller

Keynesianska modeller:
* Varumarknaden (Keynesianska korsmodellen)
* Penningmarknaden
* IS-LM-modellen: Varumarknaden (IS) + Penningmarknaden (LM)
* IS-LM-FE-modellen: Varumarknaden (IS) + Penningmarknaden (LM) i en öppen ekonomi med en fast utrikesränta

Övriga modeller:
* Phillipskurvan
* Kvantitetsteorin
* Solow-modellen

Keynesianska korsmodellen


Y (svart linje) = BNP
AD (blå linje) = Aggregerad (total) efterfrågan (Aggregate demand)


Comments