• Hushållens konsumtionsutgifter (C): Summan av varor och tjänster som går till slutlig konsumtion, det vill säga köps av privata konsumenter för privat användning. Motsvarar ca halva BNP. Förkortas ofta C från engelska Consumption. Här ingår:
• Dyrare inköp som bilar och båtar trots att de skulle kunna ses som investeringar. Undantaget är fastighetsköp (inklusive ombyggnationer) som klassas som fasta bruttoinvesteringar.
• Hushållens ideella organisationers konsumtionsutgifter (ca 3%), t.ex. fackföreningar, politiska partier, idrottsföreningar, hjälporganisationer, Svenska kyrkan och andra religiösa grupper.
• Avgifter till offentliga myndigheter räknas bara som konsumtion om de är frivilliga och ger en tydlig motprestation, t.ex. körkort, flygcertifikat, pass och vapenlicens. Annars klassas de som skatter och ses som en ren penningöverföring.
• Hushållens försäljning av varor ses som negativ konsumtion, vilket gör att handel med begagnade varor inte räknas in.
• Offentliga konsumtionsutgifter (G): Statliga och kommunala myndigheters köp av varor och tjänster som finansieras med skattepengar, exempelvis skola, polis, försvar och stora delar av sjukvården. Löner står för den största utgiften. Offentliga försäljningsinkomster ses som negativ konsumtion och dras av, eftersom dessa redan räknas med i hushållens konsumtionsutgifter. Fördelningspolitiska utgifter (pensioner, barnbidrag osv) räknas inte in eftersom de inte anses leda till någon mätbar produktion eller motprestation utan bara fördelning av inkomster. Förkortas ofta G från engelska Government.
• Bruttoinvesteringar (I) = Fasta bruttoinvesteringar + Lagerinvesteringar
• Fasta bruttoinvesteringar. "Brutto" därför att inga avdrag för förslitningar har gjorts, annars "nettoförslitningar".
• Fasta tillgångar (fast realkapital) som köps av företag och offentliga myndigheter. Dessa måste ha en livslängd på minst 1 år, ett värde av minst 500 euro (pennor osv räknas inte in) och måste ha producerats (ej mark).
• Materiella fasta tillgångar. Exempelvis byggnader, maskiner och annan utrustning.
• Immateriella fasta tillgångar. Exempelvis datorprogram, konstnärliga verk och patent.
• Hushållens fastighetsköp (inklusive ombyggnationer).
• Antikvariat och värdeföremål, eftersom de behövs som en pluspost någonstans(?)
• Inte finansiella investeringar (sparande osv). Finansiella tillgånger i olika former och överföringar av pengar ger ingen ökad produktion i sig, och räknas därför inte in som investeringar i BNP.
• Lagerinvesteringar: Förändringar i företagens lager. Kan vara både positiva och negativa.
• Export (X) - Import (M): I BNP från användningssidan lägger vi till värdet på alla exporterade varor och tjänster, eftersom dessa inte räknas in i hushållens konsumtionsutgifter men är producerade inom landet och därför bör ingå i BNP. Vi drar av värdet på importerade varor och tjänster eftersom dessa ingår i konsumtionsutgifterna men är producerade utomlands och därför inte bör ingå i landets BNP. Jämför med BNI som till skillnad från BNP inte utgår ifrån landets gränser utan företagens nationalitet.
• Förädlingsvärde: Företagens unika värdeökande arbete som inte köps in från andra företag. Förädlingsvärdet är t.ex. ett färdigbakat bröd på ett bageri (produktionsvärdet) efter man räknat bort ingredienserna (förbrukningen eller insatsvarorna) som köptes in utifrån för att kunna baka brödet. Detta för att undvika att vissa varor och tjänster räknas in dubbelt i BNP från produktionssidan.
  
  
  Förädlingsvärdet = Produktionsvärdet - Förbrukningen (Insatsvarorna)
  
  
• Löner och kollektiva avgifter: Den totala ersättning som betalas ut när någon arbetar för någon annan. Löner går direkt till arbetaren medan kollektiva avgifter betalas in som pensionsavgift, sjukförsäkringsavgift m.m. vilka gynnar arbetaren indirekt på längre sikt.
• Driftsöverskott: Vinster som företag gör.
• Sammansatt förvärvsinkomst: Inkomster för eget företagande i någon form.
• Produktskatter: Skatter som betalas per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion. Exempelvis moms, importtullar och energiskatter.
• Övriga produktionsskatter: Skatter som betalas in som en del av företagens produktion men som inte är direkt kopplade till kvantiteten eller värdet på varorna. Exempelvis fastighetsskatt, fordonskatt och allmän löneavgift.
• Produktsubventioner: Subventioner som ges till företag per enhet av en producerad eller importerad vara eller tjänst.
• Övriga produktionssubventioner: Subventioner som ges till företag oberoende av producerad mängd eller värde. Exempelvis lönebidrag.
• Kapitalförslitningar: Uppskattat värde av kostnaderna av att realkapital (byggnader, infrastruktur, maskiner m.m.) slits ut med åren och måste repareras eller ersättas. Ungefär detsamma som företags avskrivningar, men man försöker använda andra beräkningsmetoder som anses vara mer exakta. En beräkningsmetod är att uppskatta en livslängd för olika sorters maskiner, byggnader osv, och sen räkna ut förslitningen per år utifrån detta. Exempelvis: Småhus 75 år, vägar/gator 40 år, fartyg 25 år, flygplan 20 år, personbilar 13 år, köpta datorprogram 5 år osv.
• Tillväxt: När ett lands BNP ökar från ett år till ett annat. Mäts i procent.
• Negativ tillväxt: När ett lands BNP minskar från ett år till ett annat. Mäts i procent.
• Löpande transfereringar till/från utlandet: Transfereringar till utlandet är exempelvis den del av EU-avgiften som baseras på BNI. Transfereringar från utlandet kan vara vissa EU-bidrag ämnat för annat än investeringar (de ämnade för investeringar klassas som kapitaltransfereringar).
• Sparande/Bruttosparande: Den delen av inkomsten som inte konsumeras.
  
  Bruttosparande = Bruttoinvesteringar + kapitaltransfereringar till utlandet, netto + finansiellt sparande

Omfattning

Exempel