Riksbanken

Innehåll

1 Seminarium våren 2010
2 Seminarium 2010-12-17:

Seminarium våren 2010

Föreläsare: Alexander Nilson från Riksbanken

Riksbankens uppgifter

1) Upprätthålla prisstabilitet - Inflationsmål. Verktyget är reporäntan (styrräntan)

2) Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende - Skapa säkra och effektiva betalningar (t.ex. se till att sedlar inte kan förfalskas) och bidra till finansiell stabilitet. Inget lika bra verktyg utan skriver bara rapporter osv.

Historia

Före -93 hade vi fast växelkurs och ekonomin försökte styras mycket mer.

Efter -93 fick vi en rörlig växelkurs och en självständig Riksbank med inflationsmålet. Stor anledning att vi gick med i EU.

1) Upprätthålla prisstabilitet

Rimligt låg inflation är bra, men effekten av Riksbankens handlingar fördröjs med ca 2 år.

Syfte

* Hög och variabel inflation ökar osäkerheten och hämmar ekonomins utveckling. Svårare att investera långsiktigt, både för privatpersoner och företag.

* Okontrollerade omfördelningar av inkomster och förmögenheter vid hög inflation. Fattiga brukar sägas förlora på hög inflation, medan rika vinner på det.

Phillipskurvan - Gällde på 70-talet. Idag medveten om att det finns en kortsiktig Phillipskurva, kanske på 3-4, men att den långsiktiga Phillipskurvan inte ger konflikt mellan låg arbetslöshet och hög inflation.

Metod

"...förändringen i konsumentprisindex fr.o.m. 1995 begränsas till 2%, med en tolerans om en procentenhet."

Konsumentprisindex (KPI) - Ett sätt att spegla hur priserna förändras genom att mäta priset på en korg av varor och tjänster, som ska vara representativ för svenskarna (t.ex. 2% på alkoholaltiga drycker, 12% på livsmedel, 27% på boendet osv)

Dock har man det sista snarare utgått från andra mått, t.ex. KPIF (KPI med fast bostadsränta) eftersom bostadskostnaden påverkar mycket. KPIF följer KPIs förändringar med åren, men fluktuerar inte lika mycket.

Utgår ifrån "flexibel inflationsmålspolitik" - Målet är ofta två år, eftersom det tar ett tag innan förändrar i reporäntan får effekt.

Strävar efter att förutse inflation. Lättare att förutse räntorna på kort sikt än på lång sikt, för på lång sikt blir det mer beroende på internationella förhållanden.

Samlar in information som sedan matas in i modeller:

* Statistik från SCB

* Intervjuer från många företag (60 ett antal gånger per år)

För att förutsäga inflationen kollar man på:

1. Internationell utveckling

* BNP-utveckling

* Räntor och växelkurser

* Oljepris

m.m.

2. Svensk konjunktur

* BNP-utveckling

* Produktivtet

* Resursutnyttjande

* Löner

m.m.

3. Övrigt

* Inflationsförväntningar

* Skatter och subventioner

Konjunkturer skapar BNP-gap. Vid högt resursutnyttjande, högkonjunktur, vid lågt resursutnyttjande, lågkonjunktur.

Riksbanken fokuserar på:

* BNP-gap och hur resursutnyttjandet ser ut i ekonomin.

* Inflationsförväntningar. Påverkar vad vi ställer för lönekrav, våra investeringsbeslut osv.

Riksbanken brukar göra prognoser:

* KPIF-inflationen, men med ett osäkerhetsintervall (för att reservera sig för fel). Även reporänteprognos.

* Reporäntan. "Bara prognos, inte ett löfte."

* Tydligare hur Riksbanken ser på räntan framöver

* Resonemang och avvägningar tydliggörs - effektivare penningpolitik

* Även lättare att utvärdera och göra jämförelser med andra prognosmakare.

En 6-veckors process innan Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras.

1. Olika avdelningar gör olika prognoser

2. Möte mellan avdelningarna under 1-2 dagar ("stora PBG mötet")

3. Sen direktionsmöte där direktionen fattar beslut utifrån avdelningarnas rekommendationer

4. Rapporten publiceras på nätet och trycks sen upp

Riksbankens direktion sitter under 6-årsperioder och utses av riksdagsfullmäktige

Riksbanken har monopol på att suga upp eller tillhandahålla likviditet.

Om Riksbanken höjer räntan så höjer bankerna sina räntor

Olika åsikter inom Riksbankens direktion. Utgår ifrån majoritetens åsikter.

Verktyg

Reporäntan

Repo = Repurchase agreement = Återköpsavtal (inom en vecka)

Utlåning och inlåning

Effekt

Exempel vid räntehöjning:

1. Riksbanken höjer räntan

2. Bankerna höjer räntorna (marknadsräntorna stiger)

3. Minskad efterfrågan

* Minskade investeringar, svårare att få lån (räntekanalen)

* Minskad konsumtion (räntekanalen)

* Starkare växelkursen (växelkurskanalen)

* Minskad export och ökad import (lägre importpriser)

4. Lägre inflation

Även förväntningar kan leda till dessa effekter, trots att Riksbanken ännu inte gjort någon förändring.

Finanskrisen

BNP föll i Sverige mer än USA år 2009. Sverige stor exportsektor av investeringsvaror som blev starkt påverkad (utländska investeringar minskar p.g.a. den internationella lågkonjunkturen)

Under finanskrisen har bankerna främst satt in pengar på Riksbanken, för att möta kraven att de måste ha en viss andel utlånat(?). Kapital-tekniskt(???) havet.

TED-spread - Skillnaden mellan räntan när banker lånar ut till varandra (interbankränta) och centralbanksräntan (statspappersräntan). Sköt i taket okt 2008 när Lehman Brothers lades ner, för bankerna vågade inte låna ut till varandra för de var rädda för att de skulle gå i konkurs. Litade inte på varandra.

Credit crunch - En period när det är väldigt svårt att få lån, speciellt för mindre företag. Detta försvårar utvecklingen i ekonomin. Har inte kunnat bekräftats under finanskrisen (av Riksbanken) trots att många påstått det.

Riksbankens okonventionella åtgärder under finanskrisen

* Lån i kronor (mot säkerhet, numera inga eller få bud)

* Olika löptider

* Fast eller rörlig ränta

* Lån i dollar (mot säkerhet, nu avvecklat)

* Utlåning mot företagscertifikat (inte så lyckat, nu avvecklat)

* Särskilt likviditetsstöd (Carnegie & Kaupthing)

* Förändrade säkerhetskrav

* Utökning av motpartskretsen (normalt bara fyra stora banker, och några stora företag)

Ett problem att banker är så stora att det är svårt att låta dem gå i konkurs. Väldigt stora spridningseffekter. Kanske borde man istället tvinga bankerna att delas upp i mindre enheter, så att de som inte fungerar faktiskt kan gå i konkurs.

Internationella centralbanken

Om Sverige gick med i euron så skulle Riksbanken bli mindre självständig, och mer tvungna att följa den europeiska centralbanken (makten flyttas hit). Ofta maktkamp mellan den europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna.

Seminarium 2010-12-17:

Historik - växelkurssystem:

1994 - Guldmyntfot

1931 - Rörlig växelkurs

1933 - Kronan knyts till pundet

1939 - Kronan knyts till dollarn

1951 - Bretton Woods

1973 - Valutaormen

1977 - Valutakorgen

1991 - Ecu-koppling (ensidig)

1992 - Rörlig växelkurs

Idag inget mål för kronan eller åsikt om kronan, utan ser den som en handelsvara

Reporäntan

Vad - Riksbankens styrräntan. Banken lånar pengar från Riksbanken till reporäntan. Banker lånar pengar till privat person till sin egen ränta.

Varför - Penningpolitiskt styrsystem. Upprätthålla ett fast penningväsende (Riksbankslagen). Målet är att hålla dagslåneräntan så nära reporäntan som möjligt.

Hur -

Olika verktyg:

Veckvisa repor (Riksbankscertifikat)
Finjusterande operationer (dagligen) - varje eftermiddag
Räntekorridor
Stående faciliteter

Alla privata banker har ett konto hos Riksbanken. Riksbanken kan se hur bankernas saldo ser ut, om de har över-/underskott en viss dag. Vid ett överskott kan de ringa in till Riksbanken och placera till reporäntan. Om de inte ringer in eller kommer överens straffas de genom att istället låna till inlåningsräntan. Skapar en incitamentstruktur för bankerna att gå via Riksbanken. Detta system för dagslånemarknaden kallas för clearingsystemet ("RIX"). Banker lånar även mellan varandra för att jämna ut över och underskott.

Ett slutet system eftersom Riksbanken har koll på alla pengar som finns i banksystemet. Pengar kan inte försvinna, så länge inte någon förstörs fysiskt. Kan därför prognosisera hur snabbt pengar cirkulerar osv.

Penningpolitiskt mål att hålla inflationen stabil (inflationsmål 2% den närmaste framtiden), men även indirekta mål att minska konjunktursvängningar.

Penningpolitiska beslut grundas på flera olika indikatorer:

Internationell utveckling - Våra största handelspartners, växelkurs, oljepriser osv
Svensk konjunktur - Produktivitet, löner osv
Inflationsförväntningar
Skatter och subventioner

När?

6 penningpolitiska möten per år där beslut fattas om räntan ska sänkas, höjas eller lämnas oförändrad utifrån flera veckors undersökning och arbete (s.k. APP)

Slutprodukten presenteras i:

3 penningpolitiska rapporter (PPR)
3 penningpolitiska uppföljningar (PPU)
Två utfrågningar i finansutskottet (vår+höst)

Kan alltid ske oväntade saker, kan därför fatta felaktiga beslut.

T.ex. hösten 2008, höjde Riksbanken räntan, sen kraschade Leman Brothers och finanskrisen inleddes.

Riksbankens anställda

Ca 370 personer

Nationalekonomer - Majoriteten
Jurister
Ingenjörer
IT

Eftersom anställda har en del insider-information så får inte personalen lov att day-trada privat, men 3-månaders plus är okej.

Tre avdelningar:

Penningpolitik - Inflationsmål
Finansiell stabilitet - Snabbast växande
?