Rö 1 a) Bruttonationalprodukten, BNP, kan i princip beräknas på tre olika sätt. Redogör för dessa sätt och förklara varför de i princip skall ge samma resultat. Svar 1: 1. BNP från användningssidan: Kon. hush + kons off. + fasta brutto inv + lagerinv + exp - imp 2. BNP från produktionssidan: Summa förädlingsvärden = Summa av produktionsvärden - förbrukning 3. BNP från inkomstsidan: Summa inkomster som genereras av den löpande produktionen Exempel Om vi har två företag: A) Tillverkar potatis. Säljer 10 till konsumenter, 6 till företag B. B) Tillverkar chips. Säljer 9 till konsumenterna. BNP = 19 BNP (användarsidan) = C (10+9) + I (0) + X (0) - M (0) = 19    Ger oss i utgångsläget BNP för marknadspris BNP (produktionssidan) = summan av förädlingsvärden = 19    Företag A förädlingsvärde = produktionsvärde (10+6) - förbrukning (0) = 16    Företag B förädlingsvärde = produktionsvärde (9) - förbrukning (6) = 3    Summan av förädlingsvärden = 16 + 3 = 19    Ger oss i utgångsläget BNP för faktorpris BNP (inkomstsidan) = summan av inkomster = 19    Förädlingsvärden visar vad som "blir över" till inkomst åt anställda och ägare = 19    Ger oss i utgångsläget BNP för faktorpris Rö 2 Följande uppgifter är hämtade från de svenska nationalräkenskaperna för år 2006. (Miljarder kronor, löpande priser.) Hushållens (inkl. ideella organisationer) konsumtionsutgifter 1338 Statliga myndigheters konsumtionsutgifter 207 Kommunala myndigheters konsumtionsutgifter 553 Fasta bruttoinvesteringar 507 Lagerinvestering (inkl. investeringar i värdeföremål) 0 Export av varor 1084 Export av tjänster 368 Import av varor 928 Import av tjänster 296 Produktskatter minus produktsubventioner 356 Övriga produktionsskatter minus övriga produktionssubventioner 78 Kapitalförslitning 350 Primära inkomster* från utlandet 354 Primära inkomster* till utlandet 344 Löpande transfereringar från utlandet, netto –40 *löner, räntor, aktieutdelningar m.m. a) Beräkna BNP till marknadspris respektive faktorpris. b) Ställ upp försörjningsbalansen för år 2006. c) Beräkna nettonationalprodukten, NNP, till marknadspris respektive faktorpris. d) Beräkna bruttonationalinkomsten, BNI, till marknadspris. e) Beräkna nettonationalinkomsten, NNI, till marknadspris. f) Beräkna disponibel nationalinkomst. g) Beräkna handelsbalansens saldo. h) Beräkna tjänstebalansens saldo. i) Beräkna bytesbalansens saldo. Svar 2: a) Marknadspris: Där ingår moms etc Faktorpris: Kostnaden för att producera BNP, ingen moms osv. C = Hushållens (inkl. ideella organisationer) konsumtionsutgifter (1338) + Statliga myndigheters konsumtionsutgifter (207) + Kommunala myndigheters konsumtionsutgifter (553) I = Fasta bruttoinvesteringar (507) + Lagerinvestering (inkl. investeringar i värdeföremål) (0) X = Export av varor (1084) + Export av tjänster (368) M = Import av varor (928) + Import av tjänster (296) BNP (marknadspris) = C + I + X - M = 2833 BNP (faktorpris) = BNP (marknadspris) (2 833) - Produktskatter minus produktsubventioner (356) - Övriga produktionsskatter minus övriga produktionssubventioner (78) = 2399    Vi drar av skatter (moms osv) från marknadspriset Övriga produktionsskatter minus övriga produktionssubventioner - Skatter som inte är knutna direkt till det man producerar, t.ex. fordonskatt. b) Försörjningsbalansen:
c) Nettonationalprodukt (NNP) NNP (marknadspris) = BNP (marknadspris) (2833) - Kapitalförslitningar (350) = 2483 NNP (faktorpris) = BNP (faktorpris) (2399) - Kapitalförslitningar (350) = 2049 d) Bruttonationalinkomsten (BNI)    Löner och kapitalinkomster från utlandet från svenska personer och företag BNI (marknadspris) = BNP (marknadspris) (2833) + Primära inkomster från utlandet (354) - Primära inkomster till utlandet (344) = 2843 Länder med ett stort antal utländska investerare (FDI) inom landet har en högre BNP än BNI. e) Nettonationalinkomsten (NNI) NNI (marknadspris) = BNI (2843) - Kapitalförslitningar (350) = 2493 f) Disponibel (netto) nationalinkomst Disponibel nationalinkomst = NNI (2493) - Löpande transfereringar från utlandet, netto (40) = 2453 g) Handelsbalansens saldo    Skillnaden mellan export och import av varor (tjänster ej inräknat) Handelsbalansens saldo = Export av varor (1084) - Import av varor (928) = 156 h) Tjänstebalansens saldo    Skillnaden mellan export och import av tjänster Tjänstebalansens saldo = Export av tjänster (368) - Import av tjänster (296) = 72 i) Bytesbalansens saldo Bytesbalansens saldo = Handelsbalansens saldo (156) + Tjänstebalansens saldo (72) + Primära inkomster från utlandet (354) - Primära inkomster till utlandet (344) - Löpande transfereringar från utlandet, netto (40) Rö 3 a) Totala produktionen i Sverige kan delas upp på följande fyra producentgrupper: varuproducenter (näringslivet), tjänsteproducenter (näringslivet), offentliga myndigheter samt hushållens ideella organisationer. Följande gällde för år 2006 (biljoner kronor): Bransch Produktionsvärde Förbrukning Varuproducenter (näringslivet) 2,2 1,5 Tjänsteproducenter (näringslivet) 2,4 1,1 Vidare gäller att offentliga myndigheters förädlingsvärde kan beräknas till 0,5 biljoner kronor, medan hushållens ideella organisationers förädlingsvärde är negligerbart när vi uttrycker oss i biljoner kronor med en decimal. Beräkna BNP. b) Förutom den information som ges i a-uppgiften gäller följande totalbelopp för hela ekonomin: Löner (inkl. kollektiva avgifter) 1,6 Kapitalförslitning 0,4 Beräkna driftsöverskottet (inkl. sammansatt förvärvsinkomst) brutto och driftsöverskottet (inkl. sammansatt förvärvsinkomst) netto. Svar 3: a) Eftersom vi har tillgång till produktionsvärden och förbrukningsvärden så kan räkna ut BNP från produktionssidan. Varuproducenter (näringslivet) = produktionsvärde (2,2) - förbrukningsvärde (1,5) = förädlingsvärde (0,7) Tjänsteproducenter (näringslivet) = produktionsvärde (2,4) - förbrukningsvärde (1,1) = förädlingsvärde (1,3) Offentliga sektorns förädlingsvärde = 0,5 Ideella organisationers förädlingsvärde = 0 BNP (produktionssidan, faktorpris) = summan av förädlingsvärden (0,7 + 1,3 + 0,5) = 2,5 b) Löner + Driftsöverskott brutto = BNP (inkomstsidan, faktorpris) Driftsöverskottet brutto = BNP (faktorpris) (2,5) - Löner (1,6) = 0,9 Driftsöverskottet netto = Driftsöverskottet brutto (0,9) - Kapitalförslitningar (0,4) = 0,5 Vad står driftsöverskottet för? Fattar inte Rö 4 Utgå från en ekonomi där följande samband gäller: (1)  C = a + 0,8(Y – T) (2)  M = 0,3Y I jämvikt gäller: (3)  Y = C + I + G + X – M Symbolerna har gängse innebörd. Värdena på T, I, G och X bestäms exogent. Antag att jämvikt råder i utgångsläget och skulle uppnås på nytt efter en eventuell förändring i en exogent bestämd storhet. Det finns lediga resurser i ekonomin. a) Härled multiplikatorn för nationalprodukten med avseende på exporten. b) Härled multiplikatorn för importen med avseende på konsumtionens autonoma del a. c) Diskutera vilka konsekvenser det skulle få för modellen om antagandet att det finns lediga resurser skulle bytas ut mot antagandet att alla resurser är fullt sysselsatta i utgångsläget. Svar 4: a) 1) C = a + 0,8(Y - T)    Konsumtionsfunktionen 2) M = 0,3Y    Importen som en del av BNP 3) Y = C + I + G + X - M    BNP från användningssidan (jämviktsvillkor) Hur mycket ändras Y(multiplikatorn) om vi ändrar exporten (X)? 4) Y = a + 0,8Y - 0,8T + I + G + X - 0,3Y    Y - 0,8Y + 0,3Y = a - 0,8T + I + G + X       Vänstra ledet kan också skrivas       Y(1 - 0,8 + 0,3)       0,5Y   Dela båda leden med 0,5   Y = 1/0,5 * (a - 0,8T + I + G + X) För att få fram hur mycket en förändring i X ändrar Y (multiplikatorn) gör vi: 5) dY = 1/0,5 * dX    dY / dX = 2 b) M = 0,3Y Kan skrivas om som: Y = M/0,3 M = 0,3Y dM = 0,3 * dY Eftersom vi redan räknat ut multiplikatorn för Y kan vi se att: dY / da = 2 dM / da = 0,3 * dY / da Eftersom dY / da = 2 kan vi byta ut detta i ekvationen ovan: dM / da = 0,3 * 2 = 0,6 c) Om det inte finns lediga resurser (ledig arbetskraft, oanvända maskiner osv) så fungerar inte modellen. Produktionen skulle inte kunna öka alls, istället skulle vi få inflation. Rö 5 Utgå från följande makroekonomiska modell: C = 10 + 0,8(Y-T) konsumtionsfunktion G = 30 offentliga utgifter för varor och tjänster T = 30 nettoskatter (skatter minus transfereringar) I = 20 privata reala investeringar X = 40 export av varor och tjänster M = 0,2Y importfunktion a) Gör gängse antaganden och ställ upp jämviktsvillkoret. Beräkna därefter jämviktsinkomsten. b) Utgå från modellen. Beräkna den balanserade budgetens multiplikator, dvs multiplikatorn för nationalinkomsten med avseende på en samtidig och lika stor ökning i både nettoskatterna och offentliga utgifter för varor och tjänster. Antag sedan att nettoskatterna liksom de offentliga utgifterna för varor och tjänster ökar med 10 penningenheter. Vad händer med jämviktsinkomsten? a) AD = C + G + I + X - M Y = AD (jämviktsvillkor) Y = 10 + 0,8Y - 0,8 * 30 + 30 + 20 + 40 - 0,2Y Lägg alla Y på en sida Y(1 - 0,8 + 0,2) = 76 0,4Y = 76 Y = 190 (jämviktsinkomsten) b) Vi sätter in variablerna T och G istället för siffror i vår tidigare uppställning: 0,4Y = 10 - 0,8T + G + 20 + 40 Dividera båda leden med 0,4. Vi förenklar genom att skriva: Y = 1/0,4 * (10 - 0,8T + G + 20 + 40) Förändringarna i Y blir samma som multiplikatorn gånger förändringarna i modellens variabler. dY = 1/0,4 * (dG - 0,8dT) Eftersom dG = dT så kallar vi denna förändring för dZ dY = 2,5 * (dZ - 0,8dZ) dY = 2,5 * (dZ(1 - 0,8)) dY = 2,5 * 1 - 2,5 * 0,8 * dZ dY = 0,5 * dZ Den balanserade budgetens (skatterna och offentliga utgifter jämnt ut) multiplikator är 0,5 Om skatterna och offentliga utgifterna förändras med 10 vardera så får vi dZ = 10 dY = 0,5 * 10 = 5 Jämviktsinkomsten (Y) ökar med 5. Y = 190 + 5 = 195 |
Makroekonomi‎ > ‎
