Växelkurser E = Den egna valutans växelkurs. Antal enheter av inhemsk valuta per enhet utländsk valuta. Ex. Kronans växelkurs mot dollarn är ca 7 kr per dollar. Om växelkursen stiger till 8 kr/dollar så depecieras kronan mot dollarn, om växelkursen sjunker till 6 kr/dollar så apprecieras kronan. Olika typer av växelkurser
Historia I Sverige försökte vi hålla en fast växelkurs fram till 1992, då den ändrades till en rörlig växelkurs. Anledningen var att den fasta växelkursen höll på att tömma våra valutareserver. Detta sänkte(?) drastiskt kronans värde, vilket bättre återspeglade efterfrågan på kronor på den fria valutamarknaden. Bretton Woods system - Internationell fast växelkurs mellan valutor knytet till dollarn, som i sin tur var knuten till guld EMS - Europeiska Monetära Systemet EMU - Ekonomiska och monetära unionen. Tre steg:    1. Avskaffa hinder för kapitalrörelser över landsgränser    2. Skapandet utav EMI, Euopeiska Monetära Institutet, förstadiet för europeiska centralbanken    3. Gemensam valuta, från 1999 Sverige med i de första två stegen, men inte de sista. Teorin för optimala valutaområden, finns både fördelar och nackdelar med internationell valuta. Fördelar: * Lägre transaktionskostnader    * Slipper växla pengar    * Slipper fundera på om växelkurser ska förändras i framtiden vid investeringar Nackdelar: * Svårare att föra en nationell ekonomisk politik som passar enskilda länder, t.ex. en specifik räntepolitik för att stabilisera ekonomin inom ett land. Blir snarare en räntenivå som sätts av en gemensam centralbank för flera länder. * Växelkurser kan inte längre fungera som anpassningsmekanism mellan länders ekonomier. Det finns idéer på saker som kan ersätta växelkursen som anpassningsmekanism:    * Geografiskt lättrörlig arbetskraft    * Flexibla löner/priser    * Ingående länder med likartad ekonomisk struktur    * Transaktionskostnader(?) Det optimala valutaområdet anses därför ligga någonstans mitt emellan dessa, kanske ha gemensam valuta för de skandinaviska länderna, som ligger så nära och är såpass lika. Detta skulle ge oss fler fördelar än nackdelar. Medan att ha gemensam valuta med exempelvis Tyskland kanske skulle ge oss fler nackdelar istället. Men nu har vi inte den valmöjligheten, utan snarare välja mellan allt eller inget. För att ett land ska få gå med i euron så måste det uppfylla konvergenskriterierna: 1. Inte för stora underskott i de offentliga finanserna 2. Inte för hög skuldsatt offentlig sektor. Belgien och Italien hade exempelvis problem att uppfylla detta. 3. Prisstabilitet - inte för hög inflation 4. Stabil räntenivå 5. Stabil växelkurs 1998 bestämdes vilka länder som skulle ingå i EMU (11 länder inledningsvis). 2002 så låstes valutorna mot varandra. Real växelkurs Den nominella växelkursen är den "normala" växelkursen, den som man brukar mena när man talar om växelkurser. Den reala växelkursen anger skillnaden i prisnivå mellan två länder och valutor. Trots att vissa länder har samma valuta (ex. EUR) så kan den reala växelkursen skilja sig mellan dem, eftersom deras prisnivå kan skilja sig åt. Exempel: Antag att en bok kostar 20$ i USA och 200 kr i Sverige. Kronans nominella växelkurs mot dollarn är 7 kr/dollar. Vad är den reala växelkursen? E = nominell växelkurs E * pris i dollar i USA / pris i kr i Sverige = 7 * 20 / 200 = pris i kr i USA / pris i kr i Sverige = 140 / 200 = 0,7 Priset i USA uttryckt i kronor. Om den reala växelkursen för en valuta är mindre än 1 så är valutan "övervärderad" (finns dock andra faktorer). Om den reala växelkursen är 0,84 så är prisnivån i USA 84% av Sveriges prisnivå. Om den reala växelkursen för en valuta är större än 1 så är valutan "undervärderad" Köpkraftsparitetskurs / köpkraftsjusterad kurs (ppp-kurs) Den växelkurs som skulle göra prisnivåerna i två länder lika, dvs att man skulle få samma köpkraft för samma mängd pengar. Den nominella växelkurs som skulle göra den reala växelkursen = 1. Kan få fram den genom att dividera den nominella växelkursen med den reala. Exempel: nominell växelkurs (7) / real växelkurs (0,7) = ppp-kurs (10) ppp-kurs (10) * 20 / 200 = 1 Samband mellan växelkurs och IS-kurvan Om kronans växelkurs mot dollarn sjunker (kronan försvagas, t.ex. från 8 till 7 kr per dollar, dollarn stiger i värde) så säger vi att kronan deprecieras: * Exporten ökar eftersom det blir billigare att köpa varor prissatta i kronor * Importen minskar eftersom det blir dyrare att köpa varor prissatta i dollar * Varumarknaden - AD-kurvan förskjuts uppåt eftersom vi nu har en högre export och lägre import * IS-kurvan -  För varje räntenivå får vi ett högre Y-värde (eftersom AD-kurvan är högre). IS-kurvan förskjuts åt höger. Om kronans växelkurs mot dollarn ökar (kronan förstärks, t.ex. från 7 till 8 kr per dollar, dollarn faller i värde) så säger vi att kronan apprecieras: * Exporten minskar eftersom det blir dyrare att köpa varor prissatta i kronor * Importen ökar eftersom det blir billigare att köpa varor prissatta i dollar * Varumarknaden - AD-kurvan förskjuts nedåt eftersom vi nu har en högre import och lägre export * IS-kurvan - För varje räntenivå får vi ett lägre Y-värde (eftersom AD-kurvan är lägre). IS-kurvan förskjuts åt vänster.. Ränteparitetsvillkoret r = Inhemsk ränta r* = Internationell ränta E = Nuvarande (nominell) växelkurs (t.ex. SEK per USD) Ef = Förväntad växelkurs om ett år r = r* + (Ef - E) / E Om (Ef - E) / E ger ett positivt resultat (större än 0) så förväntas depreciering. Om resultatet är negativt (mindre än 0) så förväntas appreciering. Exempel: r* = 0,04 E = 7 Ef = 7,35 (7,35 - 7) / 7 = 0,05    Förväntade depreciering med 5% r = 0,04 + (7,35 - 7) / 7 = 0,09    Om någon ska placera pengar i Sverige så vill man ha en räntenivå som kompenserar för förväntade förändringar av kronans värde (växelkurs). Räntenivån som krävs för rättvis kompensation blir räntepariteten (r), i detta fall 0,09 = 9% Vi kan också utgå ifrån ett förenklat antagande, där vi inte förväntar någon förändring i växelkursen: r = r* |
Makroekonomi‎ > ‎Pengar‎ > ‎