Makroekonomi‎ > ‎

Övningsuppgifter 2

Ms0 - Utgångsläget för money supply. Fast vertikal linje eftersom Riksbanken sätter räntan.
Md0 - Utgångsläget för Money demand. Negativ lutande kurva, med stigande
r0 - Jämviktsräntan där Ms och Md skär varandra.

12. Illustrera följande händelser med hjälp av utbuds- och efterfrågekurvor för pengar:

a) BNP sjunker och centralbanken köper obligationer på öppna marknaden.

b) Prisnivån stiger och kassareservskvoten höjs.

c) Prisnivån stiger och centralbanken ingriper för att hålla räntenivån oförändrad.

d) BNP är konstant liksom prisnivån, och centralbanken sänker styrräntan.

e) BNP ökar och kassareservskvoten höjs.

Svar 12:
a)
1) BNP sjunker -> Inkomsterna sjunker -> Utgifterna minskar -> Behovet av pengar minskar -> Money demand sjunker -> Md-kurvan sjunker nedåt till Md1 -> Jämviktsräntan sjunker till r1
2) Centralbanken köper obligationer -> Pengar ut från Centralbanken -> Pengar in i samhället -> Ms ökar till M2 -> Jämviktsräntan sjunker till r2

b)
1) Prisnivån stiger -> Behöver mer pengar för samma mängd varor -> Efterfrågan på pengar ökar -> Md-kurvan stiger från M0 till M1 
2) Kassareservskvoten höjs (bankens nödvändiga penningreserv för att gå runt) -> Banker måste behålla mer pengar i reserven -> Ms minskar från Ms0 till Ms2

Vi får en ny jämviktsränta vid r2

c)
1) Prisnivån stiger -> Mer pengar behövs -> Större efterfrågan på pengar -> Md-kurvan stiger -> Ny jämviktsränta vid r1
2) Centralbanken vill sänka räntan tillbaka rill r0 (vi vill att r2 = r0), och måste därför öka Ms för att jämviktsräntan ska ligga kvar på samma nivå

d)
1) BNP och prisnivån konstant -> Efterfrågan på pengar är konstant -> Md-kurvan är fast
2) Centralbanken vill sänka styrräntan -> Centralbanken måste då öka Ms (det är marknadskrafter som bestämmer själva räntan, men Centralbanken kan öka och minska penningmängden) -> Ms ökar från Ms0 till Ms1

Jämviktsräntan r2 = r0

e)
1) BNP ökar -> Efterfrågan på pengar ökar -> Md stiger från Md0 till Md1
2) Kassareservskvoten höjs -> Utbudet av pengar minskar -> Ms minskar från Ms0 till Ms1

Lägre jämviktsränta vid r2

13. I oktober 1997 ingrep tyska Bundesbank för att höja räntenivån i ekonomin. Detta var överraskande, eftersom arbetslösheten var över 12 procent.
Diskutera med hjälp av IS-LM-modellen vad en sådan åtgärd kunde tänkas få för effekt på arbetslösheten. Vilket motiv kan tänkas ha legat bakom Bundesbanks åtgärd?

IS-LM-modellen
En modell för att visa och analysera hur ränteförändringar påverkar BNP. Modellen består av två olika marknader:
* Varumarknaden (IS)
* Penningmarknaden (LM)
Modellen antar en sluten ekonomi.
Skärningspunkten mellan IS och LM ger oss jämviktsränta och jämvikts-BNP på kort sikt.

IS-kurvan (varumarknaden)
Visa kombinationer av ränta och BNP där varumarknaden är i jämvikt (total efterfrågan = total utbud)

Ideal tillståndet: 45-gradig linje när AD = Y (Totala efterfrågan är samma som totala produktionen)
Faktiska AD: AD(y) (AD = f(y))
Jämvikt när faktiska AD når idealtillståndet
Vi kan föra över denna punkt (Y0) till IS-LM-modellen

1) Räntan sänks -> Investeringarna ökar (billigare att investera) -> AD-kurvan skiftas upp från AD0 till AD1 (investeringar ingår i autonoma efterfrågan, dvs utgångsefterfrågan som inte beror på BNP, och ökar därför utgångsläget på AD-kurvan) -> Ny jämvikts-BNP (Y2)
Om vi sätter in Y2 i IS-LM-modellen så får vi tillsammans med Y0 ett negativt samband mellan räntenivå och BNP

LM-kurvan (penningmarknaden)
Visar kombinationer av ränta och BNP där penningmarknaden är i jämvikt.
Jämviktsräntan i penningmarknaden för vi över till IS-LM-modellen vid r0 och Y0.

BNP ökar -> ökad efterfrågan på pengar -> Md-kurvan förskjuts upp från Md0 till Md2 -> Högre jämviktsränta vid r2 -> Detta kan sättas in vid punkt r2 och y2.

Vi får då ett positivt förhållande mellan ränta och BNP för penningmarknaden.

Där IS-kurvan och LM-kurvan sedan korsar råder jämvikt på båda marknaderna.

Svar 13
Penningmarknaden: Centralbanken höjer räntan (minskar Ms). Räntan höjs vid en given BNP-nivå, så hela LM-kurvan måste skifta uppåt. För att behålla jämvikt med varumarknaden (IS) så måste BNP minska.
BNP minskar -> Arbetslösheten ökar (troligen, eftersom varumarknaden inte är i balans)
Motiv: Hade även en hög inflation, vilken man ville driva ner, vilket ju är Centralbankens huvudmål (Centralbanken bryr sig inte om arbetslöshet)


14. I USA har Federal Reserve periodvis fört en politik som gått ut på att hålla räntenivån i ekonomin konstant. Illustrera i diagrammet för penningmarknaden vad följande händelser skulle få för effekt, och hur Federal Reserve kunde tänkas agera för att motverka en förändring i räntenivån? (Ange också vad som kan tänkas ske med Y, C, I, Ms och Md):

a) Företagen tycker plötsligt att framtiden ser betydligt ljusare ut än tidigare, vilket leder till en stark ökning av investeringar i maskiner och byggnader.

Svar 14
a)
1) Investeringarna ökar (ingår i BNP) -> BNP ökar -> C ökar (MPC är större än 0, så delar av BNP-ökningen kommer gå till C) -> Efterfrågan på pengar ökar -> Md-kurvan stiger
2) Centralbanken vill sänka räntan tillbaka rill r0 (vill att r2 = r0), och måste därför öka Ms för att jämviktsräntan ska ligga kvar på samma nivå

b) En storbank går i konkurs, vilket gör att många insättare även i andra banker förlorar tron på banksystemet och därför tar ut sina pengar och lägger dem under madrassen.

b)
Inga pengar försvinner av bankens konkurs i sig (pengarna finns kvar i samhället, och den enskilda bankens konkurs påverkar inte samhället i stort)
1) Men: Folk tar ut pengar och "gömmer dem under madrassen". Detta minskar penningmängden -> Ms minskar från Ms0 till Ms1.
2) Centralbanken vill behålla räntan oförändrad och måste därför öka penningmängden tills Ms2 = Ms0 -> Jämviktsräntan r2 blir samma som r0
Md oförändrad liksom Y, C och I
[Vad händer när folk tar ut pengarna från madrassen? Då får vi en ökad penningmängd igen, och Centralbanken måste minska penningmängden]

15. Diskutera fördelarna och nackdelarna med att olika länder bildar ett gemensamt valutaområde.

Svar 15:
Valutaområde - "Ett geografiskt område med en gemensam valuta och Centralbank." Exempel: Sverige är ett gemensamt valutaområde, euro osv.

Fördelar:
1) Lägre transaktionskostnader
    * Slipper växla mellan valutor
    * Slipper "valutaöversättning", dvs översättning mellan valutor för privatpersoner och företag, som kräver arbete och ofta blir inexakta
    * Slipper "hedging", valutasäkring, att man köper en viss valuta för att säkra sig från växelkursförändringar (ca 0,17 - 0,27% av BNP)
2) Ökad transparans -> Lättare att analysera andra marknader -> Ökad konkurrens -> Effektivare resursutnyttjande
3) Möjligtvis (kontroversiellt) effekter på utlandsinvesteringar och realräntor.
Kan även finnas politiska, icke-ekonomiska fördelar

Nackdelar:
1) Förlorar den egna penningpolitiken som instrument för ekonomisk stabilisering på lokal nivå. Kan bli problem om olika delar av valutaområdet har olika konjunkturer.
2) Vi förlorar den egna växelkurspolitiken (dock liten effekt eftersom länder som Sverige inte har möjlighet att stärka sin växelkurs genom politik)

16. Vilka problem stöter man på när man skall mäta arbetslösheten? 

Svar 16:
AKU - Enkätundersökning. Gäller numera mellan 15-74 år (tidigare 16-64 år)

Sysselsatta
* Jobba minst en timma under en viss vecka (referensvecka)
* Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program, ex. offentligt skyddat arbete, start av näringsverksamhet

Arbetslösa
* Varit utan arbete under en viss vecka (referensvecka) men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna och skulle kunna arbeta.

Ej i arbetskraften
* Personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa.
* Studenter, pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka utan arbete.
* Latent arbetssökande, dvs personer som inte sökt arbete


17. Utgå från ett läge där jämvikt råder på varumarknaden, penningmarknaden och valutamarknaden. Det finns lediga resurser i ekonomin. Växelkursen är fast.
Använd IS-LM-FE-modellen för att analysera vad som händer med jämviktsläget om:

a) statens köp av varor och tjänster ökar,

b) centralbanken ökar penningutbudet,

Svar 17.
IS-LM-FE-modellen
* Vi lägger till valutamarknaden (FE, Foreign Exchange). Horisontell linje vid en given räntenivå, oberoende av landets BNP
* Detta ger oss en öppen ekonomi
* Nytt jämviktsvilkor i figuren som visar internationella räntenivån (i*, vilken är exogent given, kan inte påverkas av vårt eget land)
När i (inhemska räntan) är lika med i* har vi ingen tendens för växelkursen att ändras.

a)
Varumarknaden: Statens köp av varor och tjänster ökar -> G ökar -> AD förskjuts uppåt (G ingår i den autonoma efterfrågan) -> Jämvikts-BNP ökar från y0 till y1
IS-LM-FE: IS-kurvan förskjuts uppåt -> Ny jämvikt där IS och LM korsar, ovanför FE-linjen -> Tendens till att räntan ökar, vilket sätter inhemska räntan högre än internationella räntan -> Internationella investerare placerar pengar i Sverige (eftersom räntan är högre här) -> Många vill köpa svenska valuta (vi har fast växelkurs, så valutan måste köpas hos centralbanken) -> Kronor ut från centralbanken till samhället (pengar som investeras i Sverige) -> Ms ökar (inflation) -> LM-kurvan skiftar nedåt tills vi når internationella räntenivån (då slutar utländska investerare att köpa krona) -> Vi har nu en ny jämvikt vid IS-LM-FE, men också en högre BNP

Slutsats: Finanspolitik under fast växelkurs är effektivt (ökar BNP)

b)
Centralbanken ökar penningmängden -> Ms ökar -> Jämviktsräntan sjunker -> LM-kurvan förskjuts nedåt -> Tendens till lägre ränta, medan internationell ränta oförändrad -> Investerare vill placera utomlands -> Behöver utländsk valuta så växlar in kronor till utländsk valuta hos Centralbanken -> Penningmängden minskar -> LM-kurvan förskjuts uppåt igen tills vi når den internationella räntenivån igen, utan någon förändring i BNP

Slutsats: Penningpolitik under fast växelkurs är ineffektivt (ökar inte BNP)



Comments