Makroekonomi‎ > ‎Keynesianism‎ > ‎

IS/LM-modellen

Efterfrågan på pengar

Hushållens tillgångar:
  • Reala tillgångar, ex. hus, bilar osv
  • Finansiella tillgångar
    • Pengar (som inte ger någon betydande ränta)
    • Obligationer/värdepapper (som ger betydande ränta)

Varför alls efterfråga pengar när obligationer ger högre ränta?
  1. Transaktionsmotivet. Att enbart ha obligationer är opraktiskt. De skulle behöva säljas varje gång man ska köpa något (högre transaktionskostnader). Att enbart ha pengar är enklare, men ger ränteförluster. Optimalt att ha en kombination av pengar och obligationer:
        * Om räntan är hög så väljer man en högre andel obligationer, vilket betyder en mindre andel pengar
        * Om räntan är låg så blir obligationer mindre intressant, och man väljer en högre andel pengar
    Kan ritas upp i en graf, med vertikal axel r (ränta) och horisontell Md (money demand). Md-kurvan mer 45 graders lutning.
  2. Transaktionsvolymens betydelse. Ju fler och ju större transaktioner som ska göras, desto mer pengar efterfrågas. Inkomsten (Y) antas återspegla transaktionsvolymen. Om inkomsten i ekonomin stiger så efterfrågas också mer pengar, dvs om Y stiger från Y1 till Y2 så förskjuts Md-kurvan. Vid ökad total produktion i landet (BNP, Y) så sätts även ett tryck på en ökad penningmängd (M) för att motverka inflation (P), och efterfrågan på pengar ökar.
    Kvantitetsteorin:
    MV = PY
    Y = MV/P (om Y ökar måste M eller V öka för annars gör P det?)
    http://en.wikipedia.org/wiki/Quantity_Theory_of_Money
  3. Prisnivån. Ju högre prisnivå desto mer pengar efterfrågas eftersom det krävs mer pengar för samma antal transaktioner.
  4. Spekulationsmotivet. Höjd ränta leder till lägre obligationspris, och omvänt.

    Exempel:
    Säg att vi har en evig obligation för 100 kr, som utlovar 4 kr per år (4% avkastning), och räntenivån stiger till 8%. Avkastningen fortsätter att vara 4% medan räntan är 8%. Vad händer med obligationens marknadspris? Det sjunker till 50 kr. Ingen vill köpa obligationen för 100 kr nu när man bara får 4 kr, eftersom man kan få 8 kr (8%) genom att placera pengarna någon annanstans. Men om priset sänks till 50 kr så är avkastningen nu 8% precis som räntan, och obligationen blir intressant igen.

    När räntan är högre än normalt (Y1) kan jag vänta mig att den ska sjunka inom kort. Eftersom jag då kan utgå från att obligationspriset kommer att stiga så blir det mer intressant att hålla obligationer istället för pengar.
    När räntan är lägre än normalt kan jag vänta mig att den ska stiga. Obligationspriset förväntas sjunka och det blir riskabelt att inneha obligationer. Pengar blir mer intressant.

Jämviktsräntan
Antag:
Ms = Penningutbudet. Money supply. Exogent bestämt av Riksbanken.
Md = Efterfrågan av pengar. Money demand
r = ränta

Grafen visar:
Vid ett fast utbud av pengar (Ms) med hög ränta (r) så skulle det råda ett utbudsöverskott på pengar om efterfrågan på pengar (Ms) är mindre än utbudet. Folk vill inte hålla så stor andel pengar utan vill hellre ha obligationer. Vid motsatsen, efterfrågeöverskott, så är utbudet av pengar mindre än vad som efterfrågas eftersom man vill bli av med sina obligationer. Folk vill ha en större andel pengar och mindre andel obligationer.
Jämvikt infaller när räntan är på den nivån där utbudet av pengar är samma som efterfrågan.

Exempel:
Riksbanken (Rb) vill höja jämviktsräntan för att kyla av ekonomin. De måste då minska penningutbudet för att inte få ett utbudsöverskott av pengar. Detta gör Rb genom att sälja statsobligationer, vilket minskar penningmängden i samhället.


IS/LM-modellen



LM-kurvan: efterfrågan på pengar (penningmarknaden). Från eng. Liquidity Money
IS-kurvan: förhållandet mellan räntan (r eller på engelska i) och produktionen (Y) i den Keynesianska korsmodellen (varumarknaden). Från eng. Investment Saving

IS/LM-modellen beskriver ett samband mellan varumarknaden och penningmarknadicen.

1. Varumarknaden

Antagande
I = f(r)
    Ju högre ränta desto mindre investeringar, och vice versa. Vi kan kalla en viss räntenivån för r0 och en viss investeringsnivån för I0.

AD0 = C + I0 + G
    Vi får en jämvikt på varumarknaden där en viss efterfrågan (AD0) går i linje med inkomsterna (Y). Vi kallar denna punkt för Y0.

Om vi antar att räntan stiger till r1, så sjunker investeringarna till I1.
När investeringarna sjunker så blir efterfrågan mindre (AD-kurvan sjunker till AD1). Vi får en ny jämvikt (Y1) där det krävs mindre produktion för att möta den minskade efterfrågan.

Vi kan se att minskningar i räntan skapar en större efterfrågan och därmed en större produktion och resursutnyttjande, och vice versa. Detta innebär ett negativt samband mellan räntan (r) och produktions-/inkomstnivån (Y). Detta samband kallas för IS-kurvan och visar räntenivån (r) i förhållande till produktionen (Y) för att uppnå jämvikt på varumarknaden.

Vad händer om vi ändrar på de offentliga utgifterna (G)?
Om de offentliga utgifterna (G) ökar så får vi samma effekt som minskningar i räntan/ökade investeringar: vi ser en större efterfrågan (AD) och därmed större produktion (Y). Vi får en ny jämvikt mellan efterfrågan och produktionen, som vi kan föra över till IS-kurvan. Ökar de offentliga utgifterna (s.k. expansiv finanspolitik) så skulle IS-kurvan förskjutas till höger, vilket innebär att vi får en högre produktion oavsett räntenivå.


2. Penningmarknaden
Penningmarknaden visar på sambandet mellan räntenivå (r) och utbudet av pengar (Ms) i form av efterfrågan på pengar (Md, dvs att man vill ha pengar snarare än obligationer). Vid lägre ränta desto högre efterfrågan på pengar, och penningutbudet måste öka för att möta efterfrågan (behålla jämvikten).

En viktig faktor som påverkar efterfrågan på pengar är transaktionsvolymens betydelse (se längst upp på sidan). Om inkomsten i ekonomin (BNP, även kallat Y) stiger så ökar efterfrågan på pengar. Utifrån detta kan vi föra över penningmarknaden till LM/IS-modellen, i form av LM-kurvan, som beskriver sambandet mellan ränta och BNP (Y).

Slutsats:
Expansiv finanspolitik, ökar produktionsnivån (BNP, Y), och då måste man öka räntan för att inte få inflation. (IS-kurvan förskjuts till höger och vi får ett nytt jämviktsläge på både varumarknaden och penningmarknaden)
Expansiv penningnivå, innebär att Riksbanken sänker räntan. Detta stimulerar ekonomin i form av ökade investeringar. (LM-kurvan förskjuts nedåt och vi får en ny jämvikt på båda marknaderna)

Med utrikeshandel
Vid en alternativ beräkning av aggregerad efterfrågan där vi räknar in utrikeshandel så får vi:
AD = C + I + G + X (export) - M (import)

Vi får då en annan lutning på linjen i varumarknaden (keynesianska korset). Planare?

1) C = a + b * Y
2) I = I (exogen)
3) X = X (exogen)
4) M = mY (andel BNP som är import)
5) AD = C + I + X - M
6) Y = AD (jämviktsvillkor)

Y = a + bY + I + X  mY
Y(I - b + m) = a + I + X
Y = 1/(1 - b + m) (a + I + X)

Antag att investeringarna (I) ökar.
delta Y = 1/(1 - b + m) * delta I

Ökningen av produktionen blir mindre (multiplikatorn blir mindre) när vi har med utrikeshandel än utan, därför att vissa investeringar läcker ut utomlands och ger tillväxter i andra länder än det egna.



IS-LM-FE
En liten öppen ekonomi kan vara tvungen att anpassa sig till det internationella ränteläget. Skulle man ha en lägre räntenivå än den internationella skulle finansiella placerare flytta sina tillgångar till utlandet där de får högre ränta. En högre räntenivå skulle å andra sidan göra att finansiellt kapital flödar in i landet.

Denna räntenivå för balans på valutamarknaden kan läggas in i samma diagram som IS-LM-kurvorna.

FE = Foreign Exchange, anger räntenivån som behövs för balans på valutamarknaden.

Vi får då en ny jämviktspunkt där det råder jämvikt på alla tre marknader.

FE-kurvan läggs till för att bättre återspegla den påverkan vår globaliserade värld har på ett litet lands ekonomi, dvs att finsansiella investerare kan flytta sina pengar in och ut ur landet vilket påverkar växelkursen och därmed utrikeshandel.


Rörlig växelkurs, penningpolitik
Rörlig växelkurs, finanspolitik
Fast växelkurs, penningpolitik
Fast växelkurs, finanspolitik


Finansiella investerar är känsliga för ränteförändringar medan investerar i realkapital (maskiner osv) ofta inte är lika känsliga för förändringar i räntenivån.


Fall 1 - Rörlig växelkurs:
Utgångslägen:
* Liten, öppen ekonomi
* Given världsmarknadsränta (kan ej påverkas av den lilla ekonomin) = rv
* Rörlig ränta
* Rörlig växelkurs

Penningpolitik
Riksbanken vill stimulera ekonomin med ökat penningutbud

Resultat:
Om penningutbudet (Ms) ökar så skulle vi vara tvungen att sänka räntan för att behålla en jämvikt på penningmarknaden. Detta skulle förskjuta LM-kurvan nedåt.

Om räntan sänks (även mycket lite) så kommer fler finansiella placeringar flyttas utomlands där de får en högre ränta. Många säljer kronor för att köpa utländsk valuta. Kronan minskar i värde (deprecieras) vilket gör att exporten ökar och importen minskar, vilket gör att AD-kurvan på varumarknaden ökar (efterfrågan stimuleras), och IS-kurvan förskjuts åt höger. Processen pågår tills ojämviktsläget elimineras och vi får en ny total jämviktspunkt.

Slutsats:
Penningpolitik är ett effektivt verktyg för att stimulera ekonomin vid rörlig växelkurs.


Finanspolitik
Regeringen vill stimulera ekonomin med ökade offentliga utgifter (expansiv finanspolitik)

Resultat
Om de offentliga utgifterna (G) ökar så skulle efterfrågan (AD) öka och AD-kurvan skulle förskjutas uppåt. Vi skulle få ett efterfrågeöverskott på varor och en ökning av den totala produktionen (Y). Detta gör att IS-kurvan förskjuts åt höger.

Vid ett ökat Y skulle vi få en ökad efterfrågan på pengar på penningmarknaden, och Md-kurvan skulle förskjutas år höger, och likaså LM-kurvan. Vi får en tendens att räntan ökar och finansiella placeringar flyttas hit från utlandet eftersom vår räntenivå är högre än den internationella (rv). Kronan skulle förstärkas (apprecieras) vilket gör att importen ökar och exporten minskar. Efterfrågan blir lägre (AD-kurvan förskjuts nedåt), och IS-kurvan förskjuts åt vänster.

Slutsats
Finanspolitiken är verkningslös eftersom de offentliga utgifternas ökning av efterfrågan neutraliseras av den ökade importen och minskade exportens effekt på efterfrågan.



Rörlig växelkursFast växelkurs 
 PenningpolitikEffektiv
Kan styra LM-kurvan
Ineffektiv
Kan ej styra LM-kurvan mer än tillfälligt
 FinanspolitikIneffektiv
Kan ej styra IS-kurvan mer än tillfälligt
Effektiv
Kan styra IS-kurvan



Alternativa modeller
LAS - Longterm Aggregate Supply
På lång sikt bestäms utbudet av mängden arbete och realkapital oberoende av prisnivån.

SAS - Shortterm Aggregate Demand
Kortsiktig utbudskurva för varor
Antag lönestelhet på kort sikt på grund av avtal.

W = Lön / Genomsnittslönen (Wage)
L = Arbete / Antal sysselsatta (Labor)
Ld = Labor demand
Y = Total produktion/BNP
P = Prisnivå (Price)

Fyra grafer:
1) Samband mellan lön (W på y-axeln) och arbete (L på x-axeln) enligt efterfrågan på arbete (en sluttande rät linje).
2) Samband mellan totala produktionen (Y på y-axeln) och arbete (L på x-axeln) enligt en avtagande stigande kurva (produktionsfunktionen)
3) Omvandlingsdiagram. Total produktion (Y) på båda axlarna för att föra över sambandet från 2) till 4).
4) Samband mellan prisnivå (P på y-axeln) och total produktion (Y på x-axeln) i en stigande rät linje. Denna linje kallas SAS, och visar att vid högre prisnivå så produceras en större mängd varor. Detta gäller enbart på kort sikt när vi antar lönestelhet (vilket inte gäller på lång sikt). LAS-linjen skulle gått vertikalt rakt upp i denna graf. Vi kan även placera in efterfrågekurvan (AD(P), se nedan) så vi får tre linjer som korsar varandra i samma graf.

Om prisnivån sjunker (från P1 till P2) så sjunker efterfrågan på arbete (det blir mindre pengar över till löner). Ld-kurvan i graf 1) förskjuts nedåt. Eftersom lönenivån antas vara stel så får vi inte minskad genomsnittslön utan istället ett minskat antal sysselsatta (minskat efterfrågad mängden arbete).

Eftersom arbetskraften (L) minskar snarare än lönerna så måste också den totala produktionen (Y) minska (se graf 2). Vi kan nu återgå till den första grafen som visar att nu när den totala produktion minskat så har vi en lägre prisnivå.


Aggregerad efterfrågan
Om priset på en vara sänks så antas vara efterfrågan på den varan öka. Men vad händer med den totala (aggregerade) efterfrågan om priset på alla varor sänks?

För att visa detta använder vi fyra grafer:
1) Penningmarknadens graf. Vid högre ränta desto lägre efterfrågan/utbud på pengar
2) Sambandet mellan ränta och investeringar. Vid högre ränta desto mindre investeringar.
3) Varumarknadens graf. Samband mellan total efterfrågan och total produktion.
4) Efterfrågekurva. Sambandet mellan prisnivå och total produktion. "Efterfrågan på varor sett som en funktion av P." dvs AD(P) med en negativ lutning.

Om prisnivån stiger så efterfrågas det mer pengar i varje räntenivå. Md-kurvan förskjuts åt höger och räntan höjs (graf 1). Detta innebär att investeringarna sjunker (graf 2).

På varumarknaden får vi en mindre total efterfrågan (AD) eftersom investeringarna sjunker. AD-kurvan förskjuts nedåt, och den totala produktionen (jämviktsinkomsten, Y) sjunker för att möta den lägre efterfrågan (graf 2).

Slutsatsen blir att vid ökad prisnivå så sjunker den totala produktionen (graf 4)








Comments