Makroekonomi‎ > ‎

BNP anteckningar

Se Sammanfattning för en bättre genomgång av BNP


Länkar

Bruttonationalprodukt (BNP), på engelska Gross domestic product (GDP)

Värdet på alla varor och tjänster som produceras inom ett land under ett år. Detta ger oss marknadspriset på alla varor och tjänster som produceras för slutlig användning.

Tillväxt är när ett lands BNP ökar från ett år till ett annat, negativ tillväxt när den minskar.


Beräkningsmetoder

Det finns tre kända beräkningsmetoder för att räkna ut BNP, och meningen är att alla ska ge samma resultat:
  1. Utgiftsmetoden (Användningssidan) - Mäter utgifterna i ett land, det vill säga den totala mängden pengar som spenderas på köp av varor och tjänster. Tanken är att vi lättare kan ta reda på värdet av vad som produceras genom att mäta vad som köps och konsumeras, snarare än vad som faktiskt produceras (se Produktionsmetoden).

    Här ingår alla hushållens konsumentköp (C), men även större investeringar (I) och offentliga utgifter (G). Vi lägger till landets export (X), och gör avdrag för importerade varor och tjänster (M), för att enbart få med varor och tjänster som producerats inom landets gränser.

        BNP = C + I + G + X - M

  2. Produktionsmetoden (Produktionssidan) - Mäter direkt vad ett lands företag producerar. Uppgifter hämtas från företagen själva snarare än från konsumenterna (se Utgiftsmetoden).

    Vanligtvis mäts enbart förädlingsvärdet, det vill säga företagens unika värdeökande arbete som inte köps in från andra företag. Förädlingsvärdet är t.ex. ett färdigbakat bröd på ett bageri efter man räknat bort ingredienserna som köptes in utifrån för att kunna baka brödet. Detta för att undvika att vissa varor och tjänster räknas in dubbelt.

    BNP = summan av förädlingsvärden
    Förädlingsvärde = Produktionsvärde - förbrukningen (insatsmaterial, som inte är en investering? Har en livslängd under 1 år och kostar mindre än 500 euro???)
  3. Inkomstmetoden (Inkomstsidan) - Summan av löner.
För att en beräkningsmetod ska vara användbar måste den undvika dubbelräkningar. En dubbelräkning är när man räknar in samma vara eller tjänst två gånger, vilket ger intrycket av att det produceras mer än det faktiskt gör.

Ett exempel på en situation som kan leda till dubbelräkning är när ett företag producerar och levererar bilsäten till ett annat företag som i sin tur sätter ihop den färdiga bilen. Vi vill undvika att sätet räknas med två gånger, både som en enskild leverans mellan två företag och som en del av den färdiga bilen, eftersom man bara har producerat ett säte totalt.

BNP till marknadspris eller faktorpris
BNP till faktorpris = BNP till marknadspris - indirekta skatter + subventioner 

Omfattning

BNP innefattar:
  • Allt som produceras på den privata marknaden
  • Allt som produceras i den offentliga sektorn med hjälp av skattepengar

BNP innefattar inte:
  • Oavlönat hemarbete/välgörenhet/ideellt arbete, t.ex. matlagning eller odling av äpplen i trädgården
  • Svartjobb
  • Förluster av varor och förslitningar (NNP, netto national produkt, räknar med förslitningar)

Fasta bruttoinvestering - Företagens investeringar i kapital, plus hushållens fastighetsköp (och ombyggnationer). Även antikvariat, eftersom de behövs som en pluspost.
Lagerinvesteringar


Följande del består av lösa anteckningar

BNP
Värdet av varor och tjänster (för slutlig användning) under ett år som produceras för marknaden och den offentliga sektorn, beräknat så man inte får dubbelräkningar.

Olika beräkningsmetoder för att undvika dubbelräkningar:
1) Utgiftsmetoden (Expenditure method) / Från användningssidan
    Summan av konsumtion, bruttoinvestering (inkl lagerinvestering) och export minus import.
2) Produktionsmetoden (Product method): Från produktionssidan
    Summan av alla sektorers förädlingsvärden
3) Inkomstmetoden (Income method): Från inkomstsidan
    Summan av löner (inkl kollektiva avgifter) plus driftsöverskott brutto plus indirekta skatter minus subventioner.

1) Utgiftsmetoden / Användningssidan
Summera varor och tjänster som går till slutlig konsumtion och investering. Korrigera med utrikeshandel.
BNP (marknadspris) = Hushållens konsumtion + Offentlig konsumtion (kostnader) + Brutto investeringar (fasta, ej lager) + Lagerinvesteringar + Export - Import

Hushållens konsumtion
* Summera varor och tjänster som går till slutlig konsumtion
* Varor som säljs. De som inte säljs placeras in i lagerinvesteringar

Offentlig konsumtion
* Inte fördelningspolitiska utgifter, såsom pensioner och barnbidrag, utan enbart utgifter som leder till direkt ökad produktion. Detta är anledningen till att Sveriges offentliga konsumtionsutgifter vid beräkningen av BNP enbart är 26% trots att de totala skatteintäkterna är 40% av BNP.
* Exempelvis: Skola, stora delar av sjukvård, polis, försvar

Brutto investeringar
* Maskiner och byggnader
* För att räknas som investering måste den ha en viss varaktighet/livslängd, 1 år. Måste vara värd minst 500 euro.
* Inte rena penning investeringar
* Även offentliga investeringar(?)
Investering är när ett köp inte förbrukas omedelbart.

Lagerinvesteringar
* Förändringar i lager

Export - Import: varför?
* Bananer som producerats utomlands vill vi inte ska räknas med i landets BNP, därför drar vi av import
* Varor som producerats i det egna landet men sedan exporterats vill vi ska räknas med, därför lägger vi till export

Sveriges BNP 2008 - 3157 Mdr Kr
Hushållens konsumtionsutgifter - 1457 (47%)
Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter - 834 (26%)
Bruttoinvesteringar - 615 (20%)
Lagerinvesteringar - 5 (0%)
Export - 1711 (54%)
Import - 1477 (47%)

Källor:
Sköts av: Statistiska centralbyrån (www.scb)
Använder ofta data avsett för annat, t.ex. tullintäkter för att mäta utrikeshandel. Inte alltid exakt.

Problem
Ej självklart vad som ska ingå:
1. T.ex. gränsen för investeringar, var tidigare 3 år i Sverige men nu 1 år (efter SNA93), vilket ändrade siffrorna
2. Mineralprospektering (mäter mineraltillgången i marken?) klassas idag som investering (http://www.stat.fi/meta/kas/mineraalien_ets_sv.html)
3. Förslitning av gator etc. ingår i offentlig konsumtion

Tar inte med förluster, t.ex. Tyskland stor tillväxt efter andra världskriget, men hade också slagits sönder under kriget.

2) Produktionsmetoden  / Produktionssidan
Summan av förädlingsvärden

Exempel
Produktionsvärde        175 (bröd)
Förbrukning                -100 (ingredienser)
Förädlingsvärde          75
Förädlingsvärdet är det värdetillskott som skapas på bageriet. Detta är vad som blir företagets överskott och kan gå till löner osv.

"Ett företags förädlingsvärde utgörs av värdet av de varor och tjänster som produceras av ett företag, minus värdet av främst de råvaror, halvfabrikat och liknande från andra företag som det använder i produktionen. Förädlingsvärdet är m.a.o. det värde som tillförs av företaget med arbete och realkapital"

Därför inte okej att jämföra ett företags omsättning med ett lands BNP, eftersom BNP bara tar med förädlingsvärdet, och inte all produktion.


3) Inkomstmetoden / Inkomstsidan
Summan av inkomster som är genererade av den löpande produktionen (inte arv, gåvor och andra överföringar från någon till en annan)

BNP (faktorpris?) = Löner + Kollektiva avgifter (pensionsavgift, sjukförsäkringsavgift m.m.) + Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst

Löner
När någon arbetar för någon annan

Driftsöverskott (?) / Sammansatt förvärvsinkomst
När någon tjänar pengar på eget företagande, t.ex. äger maskiner som gör ett jobb åt honom


Översättningar mellan beräkningsmetoder
BNP (marknadspris) - (produktionsskatter - produktionssubventioner) = BNP (faktorpris)
2573                      3%                                                               2177

Produktionsskatt: Både produktskatter direkt kopplat till varans värde/mängd, t.ex. moms. Övriga produktionsskatter, som t.ex. fastighetsskatt

BNP (marknadspris) - kapitalförslitning = NNP (marknadspris)
2573                       311                    2262

Kapitalförslitningar:
Brukar räkna antal år som föslitningen sker på:
Personbilar - 13 år
Bostäder - 60/70 år
Industribyggnader - 30/40 år
* [För att inte bara räkna tillväxt utan även få med förluster i beräkningen]

Brutto National Inkomst
BNP = värdet som produceras inom ett land oavsett vem som äger företaget
BNI = värdet som produceras av inhemska företag, oavsett om de är bostadda inom landet eller utanför. Räknar inte med utländskt ägda företag inom landet.

BNP (m) + Primära inkomster från utlandet - Primära inkomster till utlandet = BNI (m)
BNI (m) - kapitalförslitningar = NNI (m)
NNI (m) + löpande transfereringar från utlandet - löpande transfereringar = Disponibel (Netto) National Inkomst

Löpande transfereringar - Inte förknippade med köp. Rena gåvor, arv, EU-bidra.


Löpande -> fasta priser:
Deflatera - Ta bort prishöjningens/sänkningens (inflationens) inverkan på tidsserien. Ett prisindex (ett visst års) används som deflator för tidsserien.

Exempel:
                Klädkonsumtion (löpande priser)        Klädprisindex (förändring i priser på kläder överlag)    Klädkons i år 2000-priser
År 2000      47 243 mkr                                   1,000                                                                47 243 mkr
År 2001      49 555 mkr                                   1,031 (3,1% inflation)                                          49 555 / 1,031 = 48 065 mkr

Relativ (real) volymökning: (48 065 - 47 243) / 47 243 = 1,017 = 1,7%

[Spelar ingen roll vilket år vi använder som index, vi får samma förändring ändå(?)]

BNP-deflatorn - Implicit prisindex som gäller för hela BNPn(?)

Länder som hade en hög BNP per capita 1950 har haft en låg tillväxt fram till 2000, medan länder som hade en låg BNP per capita 1950 har haft en hög tillväxt. Förklaringar:
1) Lättare att ha hög procentuell tillväxt i ett tidigt stadium än i ett mer utvecklat stadium
2) Lättare för dessa länder att använda redan existerande teknologi, vilket ökar deras tillväxthastighet


BNP fördelning
Konsumtion 80%, Investering 20%, Export - Import går jämnt ut
Små länder ofta större andel export och import av BNP. Större länder är helt enkelt mer självförsörjande. Om man tittade på stadsnivå så skulle export och import vara ännu större.

BNP per capita
Problem med att skilja på folk som bor i landet och som bara jobbar där (bidrar till BNP)

[BNP per capita, bör man ta hänsyn till ålder? T.ex. inte räkna med barn på samma sätt som vuxna?]

Sparande
Inkomst som inte konsumeras.

Totalt (aggregerade) sparande i en sluten ekonomi:
Sluten ekonomi - en ekonomi som inte har några transaktioner med omvärlden (ingen export och import osv)
S (sparandet) = BNI (den totala inkomsten, brutto national inkomsten) - C (konsumtionen)
BNP = C (konsumtionen) + I (investeringarna)
BNI = C + S
BNP = BNI (i en sluten ekonomi, eftersom vi inte har någon utrikeshandel)
Slutsats: I = S

Sparande och bytesbalans i en öppen ekonomi
Disponibel BNI  = C + I + X (export) - M (import) + Primära inkomster från utlandet netto + Löpande transfereringar från utlandet netto
                       [        Samma som BNP          ]                   Vanlig BNI                    ]
                                 [                                                    Bytesbalans                                                                              ]
Bruttosparande = Disponibel BNI - C = I + Bytesbalansen
Bruttosparande (kan användas till) = I + kapitaltransfereringar till utlandet netto + finansiellt sparande
Bytesbalansen = kapitaltransfereringar till utlandet netto + finansiellt sparande
Bytesbalansen + Kapitaltransfereringar från utlandet - finansiellt sparande = 0

Variabler
Löpande transfereringar: Inte förknippade med köp. Rena gåvor, arv, EU-bidra
Kapitaltransfereringar:
Kapitaltransfereringar från utlandet netto / Kapitalbalans 

Betalningsbalans
Ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden under en viss tid

Sverige:
Bytesbalans    246
Handelsbalans (exp - imp av varor)        118
Tjänstebalans (exp - imp av tjänster)     116
Löner                                               -2
Kapitalavkastning                                56
Löpande transfereringar                       -42

Kapitalbalans    -5
EU-bidrag för investeringar m.m.             1
U-bistånd för investeringar m.m.            -5
Övrigt                                               -1

Finansiell balans    71
Direkta investeringar                            42 (köper ett företag utomlands)
Portföljinvesteringar                            -252 (köper aktier i ett utländskt företag)
Finansiella derivat                               20
Övriga investeringar                            255 (lån m.m.)
Valutareservändring                            6 (Positivt tal innebär minskning. En ökning av valutareserver placeras utomlands, och därför en )

Restpost                                           -312

Svenska betalningsbalansens saldo        0
Betalningsbalansen ska summera till 0 men det gör den aldrig, därför lägger man till en restpost.
 

Dubbelräkningar
1) Kan man summera olika företags och myndigheters produktionsvärden för att få BNP. Nej! Hade lett till dubbelräkningar om man bara tog värdet av alla företag och summerade det. T.ex. om säten från Volvo levereras från ett företag, och själva bilen sätts ihop av ett annat, så skulle vi räknat in både det enskilda sätet och sätet som en del av den färdiga bilen, dvs. dubbelräkningar.
2) Hemarbete/ideellt arbete ingår inte, t.ex. matlagning, odling av äpplen i trädgården osv.
3) Värderar den offentliga produktionen från kostnadssidan, vilket inkluderar både varuinköp, löner och förslitning av utrustning.
4) Begagnade saker räknas inte in(?)


Terminologi

Brutto / Gross - Totala produktionen 
Netto / Net - Totala produktionen minus det som blir obrukbart genom förslitningar

National? / Domestic - Omfånget utgörs av landets geografiska gränser
National? / National - Omfånget utgörs av nationalitet. Företag som ägs av landet men är placerade i andra länder räknas in.

Produkt / Product - Allmänt för vilken metod som helst. Alternativt för att betona att produktionsmetoden användes, men man skriver ofta "Gross Domestic Product by income", "GDP (income)", "GDP(I)" istället.
Inkomst / Income - För att betona att inkomstmetoden användes
Utgift / Expenditure - För att betona att utgiftsmetoden användes


Problem

* [Utgiftsmetoden: Vad händer om konsumenter köper sådant som producerats för över ett år sen? Räknas det med i produktionen för detta år trots att det producerades förra året? Kanske blir det även en minskning av lagret, vilket gör att det går jämnt ut och inte räknas med detta år, utan bara det år när det ökade lagret.]
* [Om produktiviteten ökar, så kostar varorna mindre, vilket kan ge uttrycket av att BNP minskar. Det krävs mindre kostnader för att producera samma varor som förr, alltså får vi billigare produktionskostnader per år, vilket kan ge intrycket av att mindre varor producerats, vilket inte är sant. Produktivitetsökning räknas inte in i BNP. Kan real BNP lösa detta?]
* [Nominell BNP mäter bara nuvarande marknadspris. En dator som för 5 år sen såldes för 10 000 kr kanske idag bara kan säljas för 1 000 kr. Detta innebär att datorn för 5 år sen skulle gett oss en BNP av 10 000 kr men idag bara värderas som 1 000 kr. BNP skulle alltså varit betydligt större för 5 år sen än idag, trots att vi producerar en exakt likadan vara. Detta skulle gett oss intrycket av att vi har negativ tillväxt och alltså producerar mindre än förut, trots att vi egentligen producerar exakt detsamma fast för en lägre arbetsinsats (= lägre kostnader och därmed lägre marknadspris). Lösningen på detta är troligtvis att använda real BNP som justerar för allmänna minskningar/ökningar av prisnivån, men kanske kan problemet kvarstå. (Marknadspriset i en perfekt konkurrerande marknad mäter produktionskostnaderna. Ju mer vi effektiviserar produktionen genom tillförsel av kapital och bättre organisering desto lägre blir produktionskostnaderna, och därmed marknadspriset. Om marknadspriset överlag sjunker så får vi deflation, dvs en minskning av den allmänna prisnivån.)]
Comments