Huvudlitteratur: Mishkin & Eakins - Financial markets and institutions (6:e upplagan) Finansiell ekonomi Analys av finansiella marknader. Har kontakt med alla andra marknader, och kan sägas koordinera dem. Använder analysmetoder från både mikro-, makro- och internationell ekonomi.
En finansiell marknad är en intermediär (förmedlare) mellan de som har överskott i sin verksamhet (som kan spara) till dem som har underskott. Stora utvecklingshinder i u-länder är att man saknar fungerande finansiella institutioner som kan b BNP (Y) = Konsumtion (C) + Investeringar (I) + offentliga utgifter (G) + Nettoexport (NX) Skatter: T Disponibel inkomst (Yd) = Y - T Sparande (S) = Yd - C Härledningar av ovanstående: Yd = C + S Y - T = C + S Y = C + S + T Sätt in i BNP-ekvationen: C + S + T = C + I + G + NX Flytta om lite: S + T = I + G + NX S - I = (G - T) + NX Tre sektorer: Privat sektor: S - I: Sparöverskott eller -underskott i privat sektor Offentlig sektor: (G - T): Budgetsaldo i offentlig sektor (om staten går med plus eller minus) Utländsk sektor: NX: Nettoexport (bytesbalansens saldo) De tre sektorerna är Interdependenta (ömsesidigt beroende). Den ena sektorn kan inte göra något utan att påverka den andra, t.ex. den offentliga sektorn kan inte göra nåt utan att påverka den privata. Även utrikeshandeln påverkar de andra sektorerna. Exempel 1 (Sverige 2002): S - I = 140 (sparandet finansierade investeringarna, och hade 140 miljarder över) G - T = -25 (man tog in ett överskott i skatter, hade ett litet offentligt sparande) NX = 165 (större export än import) Slutsats: Stort sparande i svensk ekonomi, importerade inte mycket utan exporterade. Exempel 2 (fiktivt): S - I = 100 G - T = 100 NX = 0 Slutsats: Ett budgetunderskott, behöver låna någonstans ifrån. Lånar från sparandet i privat sektor. Skulle även kunna ta ut mer skatter, men oftast löser man det på de finansiella marknaderna. En offentlig sektor behöver en privat sektor, och en kontakt mellan sig (finansiella marknaden). Exempel 3 (fiktivt): S - I = 0 (privat sektor sparar men investerar allt i egna sektorn) G - T = 100 NX = -100 Slutsats: Offentliga underskottet måste finansieras, men kan inte göras genom den egna nationen, utan måste vända sig till utlandet. Staten lånar 100 milj från utlandet. Prisbildningsmodeller
Finansiella systemet
Värdepapper En obligation (eng "bond") är ett skuldebrev ställt på innehavaren. Betoning på innehavaren, eftersom om skuldebrevet blir stulet så kan tjuven lösa ut det. Måste därför skyddas väl. T.ex "AB Luftslott betalar till innehavaren av detta skuldebrev 1000 kr den 3 maj 2030 samt en årlig ränta på 4% fram till förfallodagen". Innebär att priset är 1000 kr (parivärdet?), med en löptid på 20 år och 40 kr ränta per år. Detta handlas inledningsvis på den primära marknaden ("primary dealers"). Här sker en emission, dvs när värdepappret omsätts för första gången. Innehavaren lånar ut pengar till emittenten. Att vara likvid innebär att man som primary dealer(?) Finns även en andrahandsmarknad (secondary market) där "gamla" värdepapper köps och säljs flera gånger om. Där bestäms priset av efterfrågan (köpare) och utbudet (säljare). Kan ritas in i efterfrågediagram med BP ("bond price", obligationspris) vertikalt och BQ ("bond quantity", obligationskvantitet) horisontellt. Påverkas av "exogena chocker". Money illusion Pengars värde varierar med inflationstakten. Kan visa oss varför långa värdepapper ofta har en större avkastning än korta värdepapper. Själva räntan är värd olika mycket beroende på inflationstakt. Arbitrage - "Köpa billigt och sälja dyrt" Att spekulera innebär att medvetet ta en risk. Växel. Kort löptid, från 1 vecka till 1 år. Obligation. Lång löptid, från 1 år och uppåt. Random walk / Slumpmässig promenad Säger en del om osäkerheten på finansiella marknaden. Som spekulerar försöker man gissa hur den ser ut. Ju högre upp priset ligger, desto mindre sannolikhet är att det kommer fortsätta att öka. Ju längre ner det kommer, desto större sannolikhet att det kommer börja öka. Typer av spekulanter Bears - "Riskhatare". Försiktiga spekulanter, gör inte affärer förrän man är relativt säker på vinst. Bulls - "Riskälskare". Aggressive spekulanter. Tar större risker, kan tänka sig köpa även när priset är högt, för det finns en chans att priset blir ännu högre. Räntebildning Lånemedelsteorin (klassisk teori av Irving Fisher på 1920-talet): Räntan bestäms av utbud och efterfrågan på lånemedel. Speglas av obligationsmarknaden. Likviditetspreferensteorin (keynesiansk teori av J. M. Keyenes 1936, och James Tobin 1958, "Liquidity preference towards risk"): Räntan bestäms av aktörernas portföljval mellan pengar och obligationer eller mellan efterfrågan och utbud på pengar. Beräkningsexempel Köper man värdepappret för 1000 kr med 40 kr årlig avkastning, då får vi 40/1000 * 100 = 4% ränta effektiv avkastning Köper man värdepapper för 1300 kr med 40 kr årlig avkastning, då får vi 40/1300 * 100 = 3,1% ränta effektiv avkastning Köper man värdepapper för 800 kr med 40 kr årlig avkastning, då får vi 40/1300 * 100 = 5% ränta effektiv avkastning När obligationspriset (BP, bond price) stiger så sjunker den effektiva avkastningen (nominella räntan) När obligationspriset (BP, bond price) sjunker så stiger den effektiva avkastningen (nominella räntan) Utbud- och efterfrågan på obligationer - grafiskt: Kan ritas in i utbud-/efterfrågandiagram med BP ("bond price", obligationspris) vertikalt och BQ ("bond quantity", obligationskvantitet) horisontellt. Vi kan även sätta ut nominell ränta / effektiv avkastning (i) vertikalt till höger. Man kan göra beräkningar precis på samma sätt som vanliga utbuds- och efterfrågandiagram. Beräkningsexempel: Obligation med inköpsvärde ("parivärde") 1000 kr och årlig avkastning ("kupong") 40 kr BD (efterfrågan, "bond demand") = 950 - 0,5BP BS (utbudet, "bond supply" = -400 + BP Jämviktsläge: BD = BS 950 - 0,5BP = -400 + BP 1350 = 1,5BP BP = 900 Vid BP = 900 råder jämvikt. Kvantiteten vid denna punkt kan vi ta reda på genom att sätta in denna punkt i efterfråge- eller utbudsfunktionen: BD = 950 - 0,5 * 900 BD = 500 Nominell ränta vid denna punkt får vi fram genom: Kupong / BP * 100 40 / 900 * 100 = ca 4,44% Skiljer på: 1) Rörelser utefter kurvorna (ceteris paribus, allt annat konstant). Endogena faktorer. 2) Skiftningar i kurvorna. Exogena faktorer ("exogena chocker"). T.ex. kan efterfrågekurvan skiftas åt vänster:
Utbudet kan också skifta. Exempel på skiftningar av utbudskurvan till höger:
1. Fishereffekten Ökad förväntad inflation ger ett dubbelskift när både efterfrågan- och utbudskurvan skiftar. 1) Investerarna räknar med ökad inflation, minskar sitt sparande för att inte förlora pengar -> efterfrågan skiftar åt vänster. 2) Låntagarna vill låna mer eftersom pengarna förväntas minska i värde, vilket de tjänar på -> utbudet skiftar åt höger. Ett sådant dubbelskifte gör att obligationspris (BP) sjunker och nominell ränta (i) stiger mer än normalt. Del av Lånemedelsteorin, se Räntebildning. Påverkar främst 2. Högkonjunkturer Vinster ökar och förmögenheter stiger. Dubbelskift: 1) Inkomsterna stiger -> En viss andel går till ökat sparas (hur mycket avgörs av MPS, Marginal Propensity to Save) -> Efterfrågan på värdepapper stiger -> Efterfrågan skiftar åt höger 2) Inkomsterna stiger -> ?? -> Utbudet skiftar till höger Obligationspriset sjunker och räntan stiger. Långa räntan ligger snäppet före den korta räntan. Den är en signal på att marknaden förväntar att förändring i inflation. Del av Lånemedelsteorin, se Räntebildning. 3. Sparkvoten Ges av S / Y Om det sparas mindre -> Efterfrågas mindre värdepapper -> Efterfrågan skiftar åt vänster Aktörernas framtidsutsikter Lägre obligationspris, högre ränta Marknaden för lånemedel (loanable funds) Mängden pengar som finns för utlåning (lånemedel, eng loanable funds) är beroende av räntan. Man kan rita upp marknaden för lånemedel med ränta (i, dagslåneräntan) på vertikal axel och mängden lånemedel vertikalt. Efterfrågas mer när räntan är låg (billigare att låna) Utbjuds mer när räntan är hög (fler sparar) Obligationsmarknaden (bond market): Efterfrågas mer när priset på obligationer sjunker och räntan stiger Utbjuds mer när priset på obligationer stiger och räntan sjunker Ovanstående två marknader är varandras spegelbilder. Likviditetspreferensteorin (Keynes och Tobin) Att vara likvid innebär att ha pengar i plånboken (CU, currency) eller på ett tillgängligt konto (D, deposition), dvs inneha pengar i "bred mening". Samma som den monetära basen = CU + D. Att ha en preferens att vara likvid innebär att man föredrar att ha pengar direkt tillgängligt jämfört med att ha dem i obligationer. Räntan bestäms genom utbud och efterfrågan på pengar Två tillgångar att förvara föremögenhet; pengar och obligationer. Då gäller att: Obligationsubudet (BS) + Penningutbudet (MS) = Obligationsefterfrågan (BD) + Penningefterfrågan (MD) Kan skrivas om till: BS - BD = MD - MS Man kan alltså bestämma räntan genom utbud och efterfrågan på pengar, alternativt utbud och efterfrågan på obligationer Keynes liknar spekulationsbeteendet vid tre sällskapsspel: Följa John - Folk försöker se hur de stora investerarna gör. Härmar dessa. Svarte Petter - Kortspel, man försöker undvika att sitta på kortet som är Svarte Petter. - Ingen vill sitta med det sämsta värdepappret i slutändan, gäller att göra sig av med dåliga papper så tidigt som möjligt, för när andra upptäckt att det är dåligt så faller priset snabbt. Liknar Hela havet stormar. Bortplockandet av stolar kan liknas vid företags konkurser. Skönhetstävlingen - För att vinna tävlingen måste man rösta på den som flest röstat på. Blir inte samma som att rösta på den bästa, istället måste man rösta på den som majoriteten anser vara bäst. Måste ligga steget före, som en andra dimension, där man gissar vad andra väljer. Men finns även en tredje dimension, för andra kan tänka likadant, och för att ligga före dem måste man ligga ytterligare steget före, osv. Liquidity Preference towards Risk - Portföljvalet och ränteprognosen (Tobin 1957) Hur ska man sätta upp sin portfölj? Vi utgår ifrån de spegelsamband vi känner till Hög ränta          Låg dagskurs                     Köpa obligationer (MD sjunker, BD stiger, BP stiger) Medel ränta       Dagskurs varken hög eller låg  Bears hoppar av, säljer, medan bulls räknar med höjning, köper obligationer (MD, BD och BP oförändrade) Låg ränta          Hög dagskurs                     Sälja obligationer (MD stiger, BD sjunker, BP sjunker) Extremt låg ränta   Extremt uppdrivna kurser     Sälja obligationer (Samma som ovan) Bubblor som riskerar att spricka (se nedan). Finansiella bubblor: "Bubbles and fabs", dvs bubblor och fabuleringar. Vid en extremt låg ränta, så vet alla att det snart kommer vända, men kurserna har stigit så länge att folk riskerar att dra förgivet att kurserna kommer fortsätta stiga. Faktumet är att någon gång spricker bubblan. Bubbla inträffar när något är övervärderat, och dessa spricker alltid förr eller senare. När det spricker får det stora konsekvenser, precis som i den senaste finanskrisen, där stora bubblor bildades främst i amerikanska bostadsmarknaden som sen sprack. Keyenes pratade om "Animal spirit", den "djuriska instinkten", dvs när någon väl börjar sälja i en bubbla så följer andra snabbt efter. Ett masspsykologiskt fenomen som leder till kraftiga krascher. Så småningom tar likviditeten slut hos de som kan tänkas köpa upp (lösa ut) obligationer, dvs banker och liknande, och dessa stänger ner. Det har då uppstått en "Liquidity trap", likviditetsfällan, när likviditeten är slut hos bankväsendet. Sällsynt fenomen, bara inträffat en gång i världsekonomi (stora depressionen, 1929?), men ett stort hot, som ett spöke. 1929 gjorde amerikanska riksbanken fel, först ingen åtgärd, sen minskade man penningmängden i politiken. Kanske en av huvudorsakerna till den stora depressionen (enligt Milton Friedman) 1989 väldigt nära likviditetsfälla i USA, börserna sjönk kraftigt på några timmar. Amerikanska riksbanken garanterade likviditet för bankerna, i praktiken genom att köpa upp stora mängder värdepapper hos bankerna, dvs de släppte ut likviditet till bankerna. Detta påverkar även psykologin eftersom ett så stort köp av värdepapper gör att kurserna stiger igen, så folk börjar köpa aktier igen. Paul Krugman hävdade att vi var nära en likviditetsfälla vid den senaste finanskrisen. I en likviditetsfälla är efterfrågan på pengar som störst. Penningefterfrågan i formler Vi utgår ifrån den klassiska kvantitetsteorin (betalningsidentiteten) Kvantitetsteorin V (Veolocity): Pengarnas omloppshastighet/cirkulationshastighet. Hur ofta pengarna byter ägare. P (Price): Prisnivån / Priserna Y: Total produktion / Real BNP i landet M: Penningmängd M * V = P * Y Kan skrivas om: V = (P * Y) / M Kan skrivas om igen (?): Md = 1/V * PY 1/V är den s.k. Cambridgekonstanten (Irvin Fisher). En konstant eftersom betalningsvanorna ändras mycket långsamt i ekonomin. Milton Friedman formulerade "The Role of Monetary Policy" som lade grunden för modern monetarism. Friedman menade att pengarnas cirkulationshastighet inte är en konstant utan är en funktion av räntan. Han införde funktionen L(i). L för likviditet och i för räntan. Han sätter in denna i formeln: Md = Y * L(i) Efterfrågan på pengar är en funktion av den nominella BNPn (prisnivån gånger BNP, dvs P * y, i detta fallet bara "Y") gånger L(i). Friedman menade att under den stora depressionen sjönk cirkulationshastigheten av pengar, och att fanns en samband mellan detta och den sjunkande räntan. "Hoarding" innebär att plocka ut pengar ur banksystemet (t.ex. i form av guldmynt som man gömmer undan, eller sedlar som man stoppar i madrassen) i rädslan av att ens pengar ska försvinna(?) Likviditetspreferensteorin (LP-teorin) av Tobin Kombination av penningmarknaden (samma som i makroekonomi) och obligationsmarknaden (se ovan). Md = Y * L(i) Att ökad ränta (L(i) ökar) leder till större efterfrågad visas redan i diagrammet för penningmarknaden. Men det finns även en exogen variabel Y, som består av BNP (y) * Prisnivå (P). Det innebär att om prisnivån eller real BNP ökar så ökar penningsefterfrågan, och Md-kurvan förskjuts åt höger. Överskott i likviditet: Om penningsutbudet (Ms) blir för stort så stiger obligationsefterfrågan (BD stiger). Detta gör också att BP stiger och i sjunker. Underskott i likviditet: Om Ms är för lågt så stiger utbudet på obligationer (Bs stiger). BP sjunker och i stiger. Slutsatsen är att när penningutbudet (Ms) stiger så sjunker räntan (i). Vi har alltså två olika perspektiv på effekterna av räntan (i) Likviditetspreferens-teorin av James Tobin (Keynesianska teorin) Lånemedelsteorin av Fisher (klassiska teorin)
De är inte överens om vad som händer med räntan vid penningmängdsökningar, men är däremot överens om inkomstökning och ökning i prisnivån. Vem har rätt och vem har fel? Båda kan ha rätt beroende på vilket tidsperspektiv man utgår ifrån. Likviditetseffekten ser man omedelbart (kortsiktigt, Keynesianskt perspektiv), men förväntad inflation får först effekt efter ett tag (lång sikt, monetäristiskt perspektiv) Milton Friedman menade att det första som händer vid en penningsmängdsökning är att räntan åker ner, den s.k. likviditetseffekten. Friedman bejaktar alltså denna på kort sikt. Men detta är bara en del av sanningen menade Friedman. Allt i övrigt kan inte vara konstant, på lång sikt även förväntad inflation.  Alla effekter vid ökning i penningmängd:
Friedman menar alltså att räntan kommer att stiga tillbaka till den ursprungliga räntenivå på lång sikt. Vi kan se scenarier när 1) Likviditetseffekten är större än de andra effekterna(?) 2) likviditetseffekten är mindre än de andra effekterna. Dvs en långsam anpassning av inflationsförväntningarna. Slutresultatet av penningpolitiken blir att räntan ligger högre än 3) Likviditetseffekten är mycket mindre än de andra effekterna. En snabb anpassning av inflationsförväntningar. Ofta en hyperinflationsituation, när penningpolitiken blir verkningslös. Slutsats: Vi har både: * Kort sikt * Lång sikt Svårt att säga exakt hur långa dessa perioder är, olika i olika länder. I Zimbawe med hyperinflation kan kort sikt vara mycket kort, medan i Sverige kan det vara ca 1-1.5 år. Det vill säga, i Sverige kan vi göra räntesänkningar i 1-1.5 år men sedan kommer en räntehöjning. Analys av ränteskillnader: Vi skiljer på risk och tidsstruktur (löptid). Om vi har samma löptid (term to maturity) men olika räntar så beror ränteskillnaden främst på risk. Vid högre risk vill man ha högre avkastning. Riskstrukturen: 1. Företagsrisk, risk att man inte kan betala parivärdet på förfallodagen. Risk för konkurs. 2. Likviditetsrisk, risk att det är svårt att hitta köpare snabbt. Svårt att sälja pappret. 3. Skatteeffekter, skillnader i skatteregler mellan olika typer av värdepapper. Hård beskattning av pappret. Papper med större risk får mindre efterfråga, lägre obligationspris (BP) och stigande ränta, och vice versa. Räntan (i) är kopplat till obligationspriset (BP) och dessa signalerar köparnas riskbedömning Om obligationspriset sjunkit och räntan stigit signalerar detta att köparna bedömer risken att vara hög. Detta kallas för "revealed preferences". Folk avslöjar sina preferenser genom sin betalningsvilja, och genom ränteskillnader. Tidsstrukturen
Exempel i praktiken: Säg att vi har tre olika värdepapper med tre olika löptider. Vi förväntar oss en ränta på 9% första året, 11% andra året och 16% tredje året. Pris och ränta är i omvänt förhållande * Pris på ettårig löptid är högst. Långsiktig genomsnittsränta (kan benämnas med bara "i") är 9% * Pris på tvåårig löptid lite lägre. Långsiktig genomsnittsräntan är 10%, (9 + 11) / 2 * Pris på treårig löptid lägst. Långsiktig genomsnittsräntan är 12% (9 + 11 + 16) / 3 Detta utgår från förväntningsteorin och utgår ifrån att man tar genomsnitt av förväntade räntor över löptiden. Detta kallas Yield to maturity (YTM) Till detta brukar vi även lägga en likviditetspremie: Denna utgörs av efterfrågan och utbudet, s.k. "preferenser" Obligationer är substitut, men inte fullständiga. Kortsiktiga obligationer har mindre ränterisk. Avkastningskurvan (Yield curve) Vertikalt: ränta (i) Horisontellt: löptid Kurvan utgör avkastning på obligationer med olika löptid, men samma risk, likviditet och skatter. Priserna berättar vad spekulanter anser om framtida förväntningar. Tre empiriska fenomen att förklara: 1. Räntor på obligationer rör sig gemensamt över tid. 2. Vid låga kortsiktiga räntor så är uppåtlutning mer sannolik. Vid höga räntor nedåtlutning 3. ? Ränteprognos Tar hjälp av avkastningskurvor 1. Brant lutning uppåt - stor förväntad ränteförändring 2. Moderat lutning uppåt - förväntar oförändrad ränta 3. Horisontell - räntesänkning "likviditetseffekt mindre än förväntningseffekt" 4. Bran lutning nedåt - stor förväntad räntesänkning Ratingföretag Bedömmer företags risk, t.ex. Standard and Poor och Moody's. Dessa använder betygsskalor, som t.ex.: AAA, AA, A, BBB, BB, B, CCC, CC, C (från bäst till sämst) AAA - "Bästa kvalitet och högsta rangordning. Kapacitet att betala ränta och betala tillbaka belop är extremt starkt. Minsta grad av investeringsrisk." Graderade nyss ner Grekland från AAA till A, som säger att man är något mer känsliga för effekter i omständigheter och ekonomiska villkor C - "Lägsta klassen obligationer. Har extremt dåliga utsikter att få en reel investeringsstandard. Kan användas för att täcka en bankrutt men skulder betalas fortfarande." Ratingföretag tar, mot betalning, reda på kvaliteten på obligationer och företag (och länder?) Ränta och olika lån (kap. 3) Institutioner på finansmarknader Sällan enbart en ränta, utan flera olika räntor som vi måste ta hänsyn till. T.ex. reporänta, rörliga räntor, fasta räntor som man låser. Räntorna tenderar att hänga ihop, och har inslag av förväntningar i sig. Många är beroende av räntor:
Finansiella marknader
Alternativ uppställning:
Jämfört med Sveriges BNP som var ca 3000 miljarder (2008). Alltså stora summor på finansiella marknader, enbart i Sverige. Banksektorn Obliopol marknad De fem största bankerna i Sverige (bankomslutning, miljarder kr, 2008): SEB          1395 Swedbank      1341 Nordea Bank    1263 Handelsbanken  942 Danske Bank   691 (utländsk filial) Nästa bank på ca 75, så mycket mindre Lånetyper
Bolån - Boendet utgör säkerheten i lånet. Sker genom bolåneinstitut, t.ex. Swedbank Hypotek, Stadshypotek AB, Nordea Hypotek och SBAB Ska bottna i noggrann kreditvärdering. Svenska krisen på 90-talet var typisk så att man lånade på det förväntade marknadsvärdet, men när det plötsligt slutade stiga och föll så var man tvungen att återbetala till ett lägre värde än man räknat med, vilket ledde ner landet i lågkonjunktur. För Sverige var den mer akut än den senaste finanskrisen. Nuvärden Framtida penningflödens/utbetalningars värde idag T.ex. en aktie som ska generera en inkomst under en viss period. Vad är denna värd idag med hänsyn till framtida inkomster? Om vi har ett belopp idag, hur skulle det stiga i framtiden om vi sparar det? "Ränta på ränta" Exempel: 10 000 kr som sparas till årlig ränta 5% Efter 1 år: 10 000 * (1 + 0,05) = 10 500 Efter 2 år: 10 500 * (1 + 0,05) = 11 025 Efter 3 år: 11 025 * (1 + 0,05) = 11 576,25 Kan även skrivas om på följande två sätt: Efter 3 år: 10 000 * (1 + 0,05) * (1 + 0,05) * (1 + 0,05) = 11 576,25 Efter 3 år: 10 000 (1 + 0,05)3 = 11 576,25 Vi kan även gå omvänd väg. Vad är värdet 11 576,25 kr utbetalt om 3 år värt idag om räntan per år är i = 5%? 11 576,25 = 10 000 (1 + 0,05)3 11 576,25 / (1+0,05)3 = 10 000 Detta kan skrivas om som en formel för nuvärdesberäkning: PV = FV / (1 + i)n PV = Present Value FV = Future Value i = ränta n = antal år/löptid Exempel på enkelt lån: Vad är räntan i för ett enkelt lån med: FV = 12 000 kr (Det belopp som skulle återbetalas i slutet av perioden, dvs vid förfallodagen) PV = 10 000 kr (Lånat belopp) Löptid (n) = 2 år Vi utgår ifrån: PV = FV / (1 + i)n Men vi vill ha reda på i, så vi löser ut den: Vi multiplicerar med (1 + i)n (1 + i)n * PV = FV Delar med PV: (1 + i)n = FV / PV Båda sidor upphöjt i 1/n 1 + i = (FV / PV)1/n Minus 1: i = (FV / PV)1/n - 1 Vi kan sen stoppa in siffror istället för variabler: i = (FV / PV)1/n - 1 i = (12 000 / 10 000)1/2 - 1 i = ca 0,095 Den årliga räntan är alltså 9,5% Lån med fast betalning (annuitetslån) FP = Fixed Payment (Amortering + ränta) LV = Loan Value LV = FP / (1 + i) + FP / (1 + i)2 + FP / (1 + i)3 + ... + FP / (1 + i)n Vi använder vår nuvärdesformel för att beräkna återbetalning för varje år (som är beroende på vad Detta är en geometrisk serie, och kan skrivas om: LV = FP ( (1 + i) + (1 + i)2 + (1 + i)3 + ... + (1 + i)n ) För att få en mer användbar formel kan vi istället skriva om detta som: Exempel: Vad är den fasta betalningen på ett lån på 100 000 med ränta 7% och en löptid på n = 20 år? Vi vill lösa ut FP. Börjar med att multiplicera i i båda leden: Byter plats: Vi kan sedan sätta in siffrorna från uppgiften: Summan blir 9439.29 Kupongobligationer P (eller Pt) = Priset på kupongobligationen. Samma som nuvärdet Kupongränta = En fast ränta som sätts för varje kupongobligation i = Samhällets ränta som påverkas av många yttre faktorer (yield to maturity, avkastning till löptidens slut) F = Face Value (nominellt värde) C = Kupongutbetalning = Kupongränta * F Ytterligare en geometrisk serie: P = C / (1 + i) + C / (1 + i)2 + C / (1 + i)3 + ... + C / (1 + i)n + F / (1 + i)n Kan även här skriva om formeln till en smidigare formel: (Formeln kommer finnas med på ett eget blad på tentan, behöver inte komma ihåg den i huvudet) Exempel 1: Vad är priset (P) på en kupongobligation med 10% kupongränta med ett nominellt värde (F) på $1000 och ränta (yield to maturity, avkastning till löptidens slut) i = 12,25% och en löptid på n = 8 år Vi vet följande: F = $1000 C (kupongutbetalning) = Kupongräntan * F = 0,10 * 1000 = $100 i = 12,25% = 0,1225 n = 8 år Vi utgår ifrån ekvationen för kupongobligationer och sätter in siffrorna: Om vi räknar ut detta får vi: P = 889.20 Priset på kupongobligationen blir alltså $889.20 Exempel 2: Som ovan men i = 10% P = 1000 Priset blir $1000, alltså exakt samma som det nominella värdet, eftersom kupongräntan och i är likadana. Exempel 3: Som ovan men i = 8% P = 1114,93 Priset blir $1114,93 Slutsats Om i = kupongräntan så är F = P Om i > kupongräntan så är F > P Om i < kupongräntan så är F < P Evighetsobligation Betalar ut en kupong i oändlig tid Det vill säga: P = C / (1 + i) + C / (1 + i)2 + C / (1 + i)3 ... i oändlighet Finns det ett specifikt pris för det här? Ja. Säg att vi sätter en gräns: P = C / (1 + i) + C / (1 + i)2 + C / (1 + i)3 ... + C / (1 + i)n Skrivs om: Vi vet att: n går mot ∞ Av detta följer att: (1 + i)n går mot ∞ om i går mot ∞ givet att i > 0 Vi kan då säga att: 1 / (1 + i)n går mot 0 om n går mot ∞ Vi får då den enkla formeln: P = C/i Kan skrivas om till: i = C/P (i skrivs ofta ic där c står för löpande avkastning) Detta går även att använda för andra obligationer än evighetsobligationer som en förenklad uppskattning: Räntan i för en kupongobligation kan uppskattas med den löpande avkastning i = C/P om:
Avkastning R = Rate of return (årlig avkastning) R = (C + Pt + 1 - Pt) / Pt Kan skrivas om som: R = C / Pt + (Pt + 1 - Pt) / Pt C / Pt utgör ic, dvs kupongräntan (Pt + 1 - Pt) / Pt utgör capital gain Exempel: Pt = 10 000 (Nuvärdet. 10 000 det första året) F = 10 000 (Nominellt värde: 10 000) n = 20 (Löptid 20 år) i = 10% (Ränta 10%) C = 1000 (Årlig kupongavkastning, Kupongränta * F, dvs 10% av 10 000, så 1000) Vad är Pt nästa år? Vissa värden ändras: n = 19 (ett år mindre löptid eftersom ett år passerat) i = 15% (räntan har höjts till 15%) För att räkna ut Pt använder vi formeln för Pt: Alltså: 1000 * (1 - (1/(1+0.15)^19))/0.15 + (10000 / (1+0.15)^19) Svaret blir: Pt = 6900,88 Obligationen mindre värd eftersom samhällets ränta stigit med 15% För att räkna ut årlig avkastning använder vi formeln för årlig avkastning: R = (C + Pt + 1 - Pt) / Pt R = (1000 + 6900,88 - 10 000) / 10 000 R = -0,21 R = -21% Svar: Årlig avkastning minskar med 21%, eftersom samhällets ränta är högre än kupongräntan (man förlorar på att få räntan via kupongen snarare än via samhällsräntan). Om räntan varit oförändrad vid 10% så skulle Pt när n = 19 varit 10 000, och den årliga avkastningen skulle varit konstant. Om räntan varit lägre så skulle Pt blivit högre, och den årliga avkastningen skulle ökat. Duration Duration = Summan av alla t * PVt / Summan av alla PVt Efterfrågan på olika tillgångar
Risk beräknas med hjälp av standardavvikelse Kreditrisker (kap 24) Åtgärder mot kreditrisker, dvs försök att motverka adverse selection (negativt urval) och moral hazard (dolt beteende):
Ränterisker (kap 24) Balansräkning: Assets (tillgångar) ska vara lika stora som Liabilities (skulder) Staten går ofta in som garant att människor garanteras ett belopp tillbaka (i Sverige, 500 000 kr), för att undvika ett stressbeteende vid perioder av stora uttagningar av pengar för att man är rädd att pengarna ska ta slut. Om räntan stiger så stiger bankens skulder Om räntan sjunker så sjunker bankens skulder Bankens mål är att balansera korta lån och långa lån, så att inte tillgångsidan förlorar värde i förhållande till skuldsidan. Exempel: Räntekänsliga tillgångar (RSA, Rate-sensitive assets) uppgår till $32 miljoner dollar. Räntekänsliga skulder (RSL, Rate-sensitive liabilities) uppgår till $49.5 miljoner dollar. Hur kommer bankernas inkomster att påverkas av ränteförändringar på kort sikt? Analyseras med inkomstgapsanalys: delta I = Förändring i bankens inkomst delta I = GAP * delta i GAP = RSA - RSL = $32 milj - $49,5 milj = -$17,5 milj Antag att räntan (i) ökar med 2% delta I = GAP * delta i delta I = -$17,5 milj * 0,02 delta I = -$350 000 Svar: En räntestigning av 2% skulle innebära att banken går miste om $350 000 dollar på ett år. Durationsgapsanalys Duration: Effektiv löptid DUR = Summan av alla t * PVt / Summan av alla PVt Ex: Annuitetslån för fastigheter med löptid av 30 år kan ha en duration av 6 Vi viktar varje durationsvärde med värdet på tillgången. Viktat durationsvärde = Durationsvärde * Värdet på tillgången / Totalvärde på alla tillgångar DURA = Tillgångssidans duration DURL = Skuldsidans duration Exempel: Hypotetslån värde $10 miljoner. Durationsvärde 0,5. Tillgångar totalt $100 miljoner Viktat durationsvärde: 0,5 * $10 / $100 Tillgångssidans duration DURA = 2,7 år Skuldsidans duration DURL = 1,03 år Exempel 2: A är värdet på tillgångarna $100 milj L är värdet på skulderna $95 miljoner Net worth, eget kapital delta NW Exempel: Antag att i ökar från 10% till 11%DURA = 2.7 DURL = 1.03 Vi börjar med att räkna ut DURgap: DURgap = 2,70 - 95 milj / 100 milj * 1,03 DURgap = 1,72 år Vi räknar sedan ut delta NW / A: delta NW / A = -1,72 * (0,11 - 0,11) / (1 + 0,10) delta NW / A = -1,6% Vi kan sedan ta värdet multiplicerat med A för att få fram delta NW (förändringen i net worth) delta NW = -0,016 * $100 milj delta NW = -1,6 milj Eget kapital = $5 milj, dvs egna kapitalet minskar med nästan 1/3 Genom att minska durationsgapet kan banken minska risken vid ränteförändringar: Om vi kan sätta DURgap till 0 så kommer det egna kapitalet inte påverkas någonting. Med andra ord: I exemplet: Man kan ändra antingens tillgångens duration eller skuldens duration för att durationsgapet ska bli 0. T.ex. ändra durationen på skulderna DURL så att DURgap = 0 Vi flyttar om i ekvationen: DURA = 95 / 100 * DURL DURL = 100 / 95 * 2,70 (Vad händer med DURA?) DURL = 2,84 år Ränteswap Detta innebär att två eller flera banker eller finansinstitutioner byter ränteinkomster eller utgifter med varandra utan att ändra posterna i balansräkningen. Exempel Vi utgår ifrån det tidigare exemplet där banken önskade att öka durationen på skuldsidan (DURL). Banken kan då välja att byta ut ränteutgifter på lån och instrument med kort löptid i utbyte mot ränteutgifter på lån och instrument med lång löptid från en annan bank. Man byter betalströmmar Terminer, optioner, hedging (kap 25) Terminer på valutamarknaden. På engelska: futures eller forwards. (http://en.wikipedia.org/wiki/Futures_contract) Fungerar som en slags försäkring där man låser det framtida värdet så man garanteras en viss avkastning, t.ex. låser växelkursen en månad framöver så man garanteras samma pengar tillbaka. Exempel: Svenskt företag exporterar till USA Leverans om 1 månad. Kontraktet skrivs i $ och är värt $2 milj Betalning sker vid leverans. Växelkursen idag är $1 = 7.50 SEK Kontraktet är idag värt 15 milj SEK (2 * 7.5). Problem: Det svenska företaget oroar sig för att dollarn minskar i värde och man inte får lika mycket svenska kronor för sin vara. Företaget kan då terminsäkra sin affär. Terminsäkring: Företaget ringer banken och begär att banken säljer $2 milj om 1 månad för dagens kurs $1 = 7.50 SEK. (Banken är en mellanhand och går ut på valutamarknaden och säljer kontrakt motsvarande 2$ milj dollar motsvarande 7.50 SEK till en spekulant på valutamarknaden) Då har man försäkrat sig om att om dollarn faller i värde så får man ändå ut samma värde. Samtidigt kan man inte heller göra någon vinst eftersom man garanterar en fast växelkurs. Antag att företagets prognos stämmer så att $1 = 6.80 SEK. Kontraktet skulle i så fall vara värt 13.6 milj SEK. Men banken säljer $2 milj för 7.50 SEK enligt terminskontraktet då betalningen sker och företaget får 15 milj SEK för sin försäljning. Den köpare på valutamarknaden som spekulerade i köpet terminskontraktet blir förloraren. Exempel 2: Terminer på räntemarknaden Kupongobligation Nominelltvärde, F = $5 milj Kupongränta = 8% C = $400 000 n = 20 år i = 8% Detta ger oss Pt = $5 milj Antag att ägarna av obligationen (banken) är oroade för att räntan (i) ska stiga och därmed att värdet på obligationen ska falla. Banken försäkrar sig om att skydda sin tillgång genom att på termin sälja obligationer av motsvarande värde om 1 år till dagens ränta. Ett år senare: F = $5 milj C = $400 000 n = 19 (nästföljande år) i = 10% (räntan har, som banken befarade, stigit med 2 procentenheter) Vi använder formeln: ...och får svaret $4 163 508 Obligationens värde har minskat. Värdeförlusten blir $5 milj - $4 163 508 = $836 492 Försäljningen av terminen ger exakt lika mycket förlust som vinst, och den totala vinsten blir 0(?) Optioner Kommer från engelska "option" och innebär att man har en valmöjlighet att genomföra affären. Den som tecknar en köp- eller säljoption har rätt att köpa eller sälja ett underliggande instrument, t.ex. obligation eller termin på en obligation, men är inte tvungen att genomföra affären. Utställaren av optionen måste sälja eller köpa. För att erbjuda en option kräver utställaren en premie. T.ex. i exemplet ovan, så skulle banken kunnat välja om den utnyttjat terminen, beroende på om ränta stigit eller sjunkit. Om den stigit vill den använda terminen, men om den sjunkit så skulle banken tjänat på att sälja till marknadspris. Teorin för de effektiva marknaderna Klassiska perspektivet - Förutsätter att marknadsekonomin är ett flexibelt system som anpassar sig enligt den Walrasianska prisbildningen (fransk auktion) (Ny-)keynesianska perspektivet - Anser att marknadsekonomi också innehåller trögheter och inflexibelitet som kan ge upphov till finansiella kriser. Förväntningsteori Hur bildas förväntningar? Många psykologiska faktorer:
Ekonomiska kriser Keynesianska teorier betoande att det fanns:
Assymetriska chocker - Ojämnt spridd information som kan skapa finansiella kriser
Ökning i räntan (ökad efterfrågan på kredit, minskt penningutbud)
Ökning i osäkerhet
Tillgångseffekter på balansräkningar:
Problem i banksektorn
Obalanser i statens budget
Skuldteorin / Dept deflation theory - Irvin Fisher. När den ekonomiska nedgången leder till ett kraftigt allmänt fall i priser (deflation) så kan återhämntningen kortslutas. Real skuldbörda ökar: "Det går åt fler varor för att betala lånen eftersom köpkraften har försämrats på penningneheten". En kombination av skulder och prisfall är förödande. Nettovärdet minskar, och potentiell devalvering av valutan. Skuldavskrivningar - likvidering - assymetriska choker Ett fallande pris leder till en lägre efterfrågan. Ett prisfall kan leda till att folk skjuter upp beslut om produktion och inköp, eftersom man vet att priserna kommer vara lägre i framtiden. Lite inflation gör motsatsen, att den kan stimulera till produktion och inköp, så länge den inte blir för hög och vi får höga transaktions-/menykostnader. Därför Riksbanken har en låg inflation som mål. Alla dessa effekter smittar av till alla sektorer. Effektiva marknader och skuldteorier Två pariteter Prisnivåer inhemska (PD, Price domestic) Prisnivåer utländska (PF, Price foreign) Prisskillnader ger upphov till handel Räntenivåer inhemska (iD, Price domestic) Räntenivåer utländska (iF, Price foreign) Tillgångar och skulder, dvs handel med "värdepapper" Växelkursmål 1. Fast växelkurs "Fördelar":
2. Penningmängdsökning som växer i takt med tillväxten Låta den öka 3% om tillväxten är 3%. Då undviker vi både inflation och deflation, enligt monetaristerna. Fördelar:
Nackdelar:
3. Inflationsmålet Alltså att Centralbanken lägger ett inflationsmål på t.ex. 3%. Detta har blivit den dominerade målsättningen för Centralbanker världen över. Fördelar:
Nackdelar:
Problem med fast penningmängd (monetärt mål): Visas i LM-modellen Likviditetspreferensen: Penningefterfrågan (Md) kan ändras, aktörer ändrar sin portfölj. Om penningmängden (Ms) är låst som måste istället räntan ändras. Detta leder till instabilitet i investeringar och fluktuationer i sysselsättning och priser. Med räntemålet istället så utgår man ifrån från en rörlig penningmängd men fast ränta. Penningmängden varierar, men operationer på öppna marknaden anpassar utbud till efterfrågan och räntan behåller stabilitet. Centralbankerns ställning: Ska centralbankerna vara självständiga eller inte? Självständig centralbank: Centralbanken kopplas fritt från den övriga ekonomiska politiken. T.ex. federal reserve, där presidenten inte har makt att fullständigt bestämma vilka som styr den. Likt Högsta domstolen. I Sverige har vi självständig centralbank, eftersom de personer som sitter i Riksbankens styrelse inte är politiker utan tjänstemän, med enda uppgiften att hålla inflationstakten mellan 1-3%. Anledningar
Beroende centralbank: Anledningar:
Statens budgetrestriktion Sambandet mellan finans och penningpolitik Offentliga utgifter (Gt) + Räntekostnad på statsskulden (rBt-1) = Skatter (Tt) Finanseringsmodeller Penningmängdsfinansiering (sedelpressfinansiering) - Man trycker fler sedlar, Delta M (Ms) ökar. Vi vet att detta leder till ökar inflation. Inhemsk finansiering (allmänhet företag) - Omloppet av obligationer på andrahandsmarknaden ökar. Delta Binhemsk ökar. Detta leder (enligt lånemedelsteorin) till (nominell) räntestegring. Kan i värsta fall leda till "crowding-out" (undanträngningseffekten) när räntestegringen tränger undan utländska investeringar. En kraftig finansering genom obligationsmarknaden leder till räntestegring, vilket får konsekvenser för utlandet. Finansiering i utlandet - Ökar cirkulationen utanför landet (jämfört med inne i landet). Delta Binhemsk ökar. Men de måste köpa svenska kronor, vilket ger en växelkursappreciering (ev tryck), export-import. Valutamarknadens aktörer Individer och företag
Banker (eng dealer)
Mäklare (eng broker)
Centralbanker
Växelkursteorier Växelkurserna på lång sikt Köpkraftsparitetsteorin (Theory of purchasing power parity, PPP) av Gustav Cassel Växelkurser anpassar sig för att reflektera förändring i prisnivåer mellan två länder Kräver antagande av Lagen om ett pris (law of one price): "In an efficient market all identical goods must have only one price.". Detta kräver att man utgår ifrån:
Olika mått för detta. T.ex. Big Index Index ("hamburgerstandarden" / "burgernomics") som avser att illustrera "law of one price". På så sätt kan vi mäta köpkraftsparitet, dvs hur mycket en hamburgare i Sverige kostar jämfört med ex USA. T.ex. om en hamburgare i Frankrike kostar 17.5 FFr och i USA 2.42 USD, så räknas köpkraftspariteten för USD ut: 17.5 / 2.42 = 7.23. Men växelkursen kanske bara är 5.76, så hamburgarepriset i Frankrike i USD är 3.04 medan den i USA är 2.42 USD. Det finns då en affärsmöjlighet att köpa hamburgare i USA och sen sälja i Frankrike. Prisskillnaderna ger upphov till handel och därmed påverkar växelkurserna eftersom vi måste handla med valutor för att kunna genomföra handeln. I praktiken har detta skett mycket med guld. Genom köpkraftspariteten kan man till viss del förutse kursförändringar, åtminstone riktningen i kursen. Varför finns då prisskillnader? I extremfall, som t.ex. hamburgare i Kina (Yuan), där den kostar 1.16 USD, så är det p.g.a. att Kina har fast växelkurs och gjort ett medvetet drag att sätta priset så. Växelkurs på kort sikt
Beteckning av växelkurs: Lite olika metoder, men vanlig är Mishkin & Eakins definition: enheter i utländsk valuta / enheter i inhemsk valuta = t.ex. pund / USD = E Exempel - Placering i USA: 100$. Avkastning 10% ger 10$ Kurs 10 SEK/$ Obligation mätt i SEK: 1000 SEK med avkastning 100 SEK Vi har en växelkursrisk (vid sidan av företagsrisk och kursrisk): Säg att dollarn apprecieras till kurs 11 SEK/$, avkastning 10$. Avkastningen i SEK när den återförs till Sverige blir 110 SEK dvs 11%. Positiv risk i detta fall eftersom man i så fall tjänar pengar. Exempel - Placering i Sverige 1000 SEK. Avkastning 100 SEK. Kurs 10 SEK/$ Obligation mätt i $: 10$ avkastning, dvs 10% Växelkursrisk: Appreciering dollar 11SEK/$ Avkastning när den återförs till USA blir 9$, dvs 9%. Växelkursen är en typ av slumpmässig promenad. Mycket osäker. Det enda man har att utgå ifrån är den förväntade framtida växelkursen. Försöker göra kvalificerade gissningar, det är också detta mäklare sysslar med. Jämförelseexempel: Avkastning i USD (deposition i US)          10% Förväntad växelkursappreciering EURO/USD  +7% ---- Förväntad avkastning i USA               17% Avkastning i EURO (deposition i Europa)      10% Förväntad växelkursappreciering Euro/USD    -7% ---- Förväntad avkastning i Europa             3% Konsekvenser Vad händer? Jo, kapitalrörelser från Europa till USA! Tillgångar säljs i Europa och man köper tillgångar i USA. Efterfrågan ökar på $ och utbudet på Euro ökar. Man byter bort, säljer Euro och köper $ på valutamarknaden. Euro växelkursen stiger, dvs dollar apprecieras och euro deprecieras. Ränteskillnadsexempel / Räntaparitet Antag att räntan i Sverige är 3% (iD, interest domestic) Antag att ränta i Tyskland är 1% (iF, interest foreign) Förväntad växelkursförändring: Man förväntar att en appreciering av tyska valutan / en depreciering av kronan = 2% Formel för förväntad växelkursförändring: Et = Euro mätt i USD (EUR/USD) iD = iF - (Eet+1 - Et) / Et Förväntad avkastning - exempel Främmande ränta, iF = 10% Förväntad kurs, Et = 1 EUR/USD Rf = Return foreign (Samma som RETf?) I ett diagram med Et vertikalt och Expected return in $ horisontellt Punkt 1 vid Et = 1: Rf = 10% - (1-1)/1 * 100% Rf = 10% Punkt 2 vid Et = 1.05: Rf = 10% - (1-1.05) / 1.05 * 10% Rf = 10 - (-4.8) Rf = 14.8 Punkt 3 vid Et = 0.95: Rf = 10% - (1-0.95) / 0.95 * 100% Rf = 10 - 5.2 Rf = 4.8 Om vi drar en linje mellan dem så får vi RETf, dvs linjen för främmande avkastningen (en stigande rät linje i detta fall). Vi kan även dra RETd, dvs linjen för inhemsk avkastning (en vertikal linje vid Expected return = 10. Varför?) En jämviktsmekanism: Som placerare tittar man på skillnader i avkastning mellan länder. När RETf är högre än RETd så vill man sälja dollar depositioner och köpa euro depositioner. Priset måste sjunka genom att USD deprecieras. När RETf är lägre än RETd så vill man köpa dollar depositioner och sälja euro depositioner. Priset måste stiga genom att USD apprecieras och EUR depreciseras. Jämviktspunkt när Ee = e Två marknadsmodeller 1. Leon Walras "auktionsutroparmodellen" Ögonblicklig anpassning 2. Alfred Marshall "Fiskhamnsmodellen" Anpassning efter ett antal perioder 3. George Akerlof "Prisbildning vid assymetrisk information" Konsten att köpa begagnade bilar "Market for lemons" Säljarna vet mer om varans kvalitet än köparna Köparna villiga att betala ett genomsnittspris. Dåliga bilar blir sålda, men bra bilar är ingen villig att betala för eftersom man utgår ifrån genomsnittpriset. Dåliga bilar tränger undan goda. "Adverse selection" För banker viktigt att "screena" (granska) marknaden, dvs hela tiden granska köpare och säljare. Ta reda på kundernas betalningsförmåga. Genomför kreditransoneringar, tar säkerheter (panter). Regleringar, restriktioner för tillträde, rapporteringsskyldigheter, restriktioner att inneha vissa tillgångar, återförsäkringar av depositioner. Effektiva marknader Modell som utgår ifrån klassiska ekonomiska teorier, tror på Walrasiansk prisbildning. Marknaden anpassar sig direkt. Utifrån detta synsättet bör man alltid utgå ifrån efterfråge och utbudsanalys. Tillfälliga vinster och förluster är inte intressant, utan enbart den långsiktiga avkastningen i verksamheten. För det krävs en grundläggande kompetens om hur en verksamhet fungerar. Strävan mot jämviktsavkastning. Introducerar "förväntningar". Inga perfekta förutsägelser, men korrekta i genomsnitt. Förväntningarna ändras snabbt vid förändringar. Prognosfelen är i genomsnitt 0 och kan inte förutsägas i förväg. Högre pris ger lägre ränta, lägre pris ger högre ränta, t.ex. 40 / 1000 * 100 = 4% Ränteskillnader avgöras bl.a. av:
Ränteprognoser med avkastningskurvor (yield curve) Löptid horisontellt Nominell ränta (i) vertikalt Börjar med att plocka fram löptiden för ett papper. Tar sedan fram prisstatistik (BP) för varje tidpunkt. Tar sedan priserna och gör en ränteberäkning (i). Löptiden plus räntan framräknad av prisstatistik läggs sedan in i diagram och visar på samband mellan ränta och löptid. Sambandet är kopplat till Fishereffekten: Nominell ränta (i) = realränta (r) + Förväntad inflation (πe)
Ofta oregelbundna former. Kan t.ex. finnas en puckel eftersom man fått ny information, eller kanske ny regering som leder till stor upplåning (speglar statens lånebehov). Priset på värdepappret avslöjar betalningsviljan. "Revealed preferences" (Avslöjade preferenser). Vid ekonomisk expansion, stigande ränta (stigande yieldkurva), vid ekonomisk kontraktion minskad ränta (sjunkande yieldkurva) Korta räntan - Följer dessa konjunktursvängningar Långa räntan - Lite före eftersom den baseras på förväntningar. Mindre svängningar. Statskursväxlar Federala fonder Riksbanken Repa - Centralbanken köper obligationen med ett avtal om att säljaren kommer att återköpa dem inom kort tid Omvänd repa - Köparna (banksystemet) köper tillbaka Jobbar utifrån likviditetsprognoser. Utifrån detta köper och säljer obligationer (repo). Reporäntan ligger inte samma som styrräntan, med ligger mycket nära. Man kan göra stegräkning, hur stort överskott i banksystemet (inlåning) och underskott i banksystemet (utlåning) är. Man straffar ut för hög inlåning och utlåning, genom marginal ränteminskning och -höjning. Styrräntan ligger någonstans mellan in- och utlåningsräntan. Man har insett att monetärt mål med penningmängden konstant leder till stora ränteförändring, och man har därför i modern tid gått över till en ett räntemål. |
Finansiell ekonomi‎ > ‎
