Finansiell ekonomi anteckningar

Huvudlitteratur: Mishkin & Eakins - Financial markets and institutions (6:e upplagan)

Finansiell ekonomi
Analys av finansiella marknader. Har kontakt med alla andra marknader, och kan sägas koordinera dem. Använder analysmetoder från både mikro-, makro- och internationell ekonomi.
  • Olika värdepapper (eng "securities"). Handlar mycket om riskgardering, försäkra sig mot stora risker.
  • Prisbildningsprocessen (räntebildningen, växelkursbestämningen). Analys av utbud och efterfrågan (mikroekonomi).
  • De finansiella institutionerna och dess funktion (främst svenska, men även amerikanska)
  • Centralbankerna och (praktiska) genomförandet av penningpolitiken.

En finansiell marknad är en intermediär (förmedlare) mellan de som har överskott i sin verksamhet (som kan spara) till dem som har underskott. Stora utvecklingshinder i u-länder är att man saknar fungerande finansiella institutioner som kan b


BNP (Y) = Konsumtion (C) + Investeringar (I) + offentliga utgifter (G) + Nettoexport (NX)

Skatter: T
Disponibel inkomst (Yd) = Y - T
Sparande (S) = Yd - C

Härledningar av ovanstående:
Yd = C + S
Y - T = C + S
Y = C + S + T

Sätt in i BNP-ekvationen:
C + S + T = C + I + G + NX
Flytta om lite:
S + T = I + G + NX
S - I = (G - T) + NX

Tre sektorer:
Privat sektor: S - I: Sparöverskott eller -underskott i privat sektor
Offentlig sektor: (G - T): Budgetsaldo i offentlig sektor (om staten går med plus eller minus)
Utländsk sektor: NX: Nettoexport (bytesbalansens saldo)

De tre sektorerna är Interdependenta (ömsesidigt beroende). Den ena sektorn kan inte göra något utan att påverka den andra, t.ex. den offentliga sektorn kan inte göra nåt utan att påverka den privata. Även utrikeshandeln påverkar de andra sektorerna.

Exempel 1 (Sverige 2002):
S - I = 140 (sparandet finansierade investeringarna, och hade 140 miljarder över)
G - T = -25 (man tog in ett överskott i skatter, hade ett litet offentligt sparande)
NX = 165 (större export än import)
Slutsats: Stort sparande i svensk ekonomi, importerade inte mycket utan exporterade.

Exempel 2 (fiktivt):
S - I = 100
G - T = 100
NX = 0
Slutsats: Ett budgetunderskott, behöver låna någonstans ifrån. Lånar från sparandet i privat sektor. Skulle även kunna ta ut mer skatter, men oftast löser man det på de finansiella marknaderna. En offentlig sektor behöver en privat sektor, och en kontakt mellan sig (finansiella marknaden).

Exempel 3 (fiktivt):
S - I = 0 (privat sektor sparar men investerar allt i egna sektorn)
G - T = 100
NX = -100
Slutsats: Offentliga underskottet måste finansieras, men kan inte göras genom den egna nationen, utan måste vända sig till utlandet. Staten lånar 100 milj från utlandet. 


Prisbildningsmodeller
  1. Fransk auktion (Leon Walras) - Fiktiv auktion. En fransk auktionsförrättare som ropar ut priser. "Slumpmässigt" pris ropas först ut, men priset utgår ifrån en magkänsla av marknadspriset. Folk får sen skriva ner på lappar vad de är villiga att köpa och sälja för. Samlar sen in lappar, ställer upp i utbuds- och efterfrågandiagram, och får reda på att utbudet är större än efterfrågan, s.k. utbudsöverskott. Han kastar då ut ett nytt pris lägre än det första. Vi antar att han nu hamnar lägre än marknadspriset och istället får en efterfrågan som är större än utbud, s.k. efterfrågeöverskott. Han har nu ringat in jämviktspriset, och kan fortsätta kasta ut priser med mindre marginaler, och successivt vandrar han närmare till marknadsjämvikten, dvs läget där det är lika stora kvantiteter som köps och säljs, och där säger han sen till folk att handla. Existerar dessa marknader i verkligheten? Ja, auktionsmarknader, och finansiella marknader är ofta auktionsmarknader (börser osv). För att marknaden ska funka krävs en konkurrensmekanism, men även (väl spridd) information. Internet m.m. har ökat informationsflödet, vilket har öppnat upp till världslig konkurrens på finansiella marknader. Lett till att man handlar i stort sett till jämviktspriser, jämfört med varumarknader där det inte är lika vanligt.

  2. Keynesianska modellen (Alfred Marshall) - "Fiskhamnsmodellen". Fiskhamnen i Bournemouth, fiskebåtar kommer i hamn med nyfångad fisk och köparna kommer med sina lastbilar. Fiskehandlarna har som mål att sälja hela fångsten, för annars blir fångsten osäljbar om den måste följa med ut till havs igen. Sen inträffar "higgling and huggling" dvs man köpslår, där köparens betalningsvilja möter säljarens behov av att sälja fisken.
    Utångsläge:
    Priset fungerar som signalsystem
    Efterfrågan: Folk avslöjar sina preferenser genom sin betalningsvilja, dvs koppling mellan betalningsviljan och efterfrågan.
    Utbudet däremot har en tidsfördröjning, ligger lite efter, tittar på vad priset var förra gången.
    Men efter köpslagningen ligger priset lägre än vad säljarna (fiskarna) hade tänkt. Fiskarna har med sig detta nästa gång de åker ut och fiskar, och väljer att fiska mycket mindre. Men nu är mängden utbjuden fisk mindre än efterfrågan, och priset trissas upp, så fiskarna fiskar mer nästa gång de åker ut, osv. Overshooting och undershooting (Dornbush) - dvs vi träffar inte målet med en gång (målet är jämviktspriset), utan jobbar oss mot jämvikt, s.k. "cobwebsystem" (spindelvävssystemet). Det tar tid att jobba sig mot ett nytt jämviktsläge. Marshall skiljer därför på kort och på lång sikt, och Keynesianerna fokuserar främst på kort sikt ("In the long run, we're all dead" / Keynes). Hur lång tid tar det? Enligt vissa simulationer krävs 18 perioder för att uppnå jämvikt, i detta fall 18 veckor. Jämviktsläget förändras ständigt (genom "exogena shockar", utomstående påverkan), men Marshall menar att vi har en strävan mot jämvikt. I statistika prognoser används ofta "comparative statics" - jämförandet av olika jämviktslägen.

  3. Nykeynesiansk modell (George Akerlof) - Assymetrisk information. Banbrytande artikel 1970 - "The market for lemons", konsten att köpa begagnade bilar (s.k. "lemons"). Betonade nåt som saknades i tidigare modeller, att informationen inte alltid är fullständig, eller fullständigt spridd. Aktörerna på marknaden har inte alltid samma information, eller lika mycket information. Vilar en osäkerhet på den finansiella marknaden, eftersom köpare och säljare inte vet lika mycket, detta kan leda till marknadsmisslyckanden när dåliga bilar tränger undan bra.
    "The market for lemons", marknaden av begagnade bilar. Säljaren vet allt om de modeller som säljs, om de begagnade bilen är dålig ("lemon") eller bra ("peach"), men köparen vet väldigt lite om hur bra bilarna är i praktiken.
    Kan ritas upp i normalfördelningskurva:
    Dåliga bilar ligger längst till vänster, och bra bilar längst till höger. Genomsnittskvaliteten i mitten. Eftersom köparen har mindre information än säljaren så väljer den att betala ett genomsnittspris, för då vet den att den inte gör någon jättestor förlust. De bra bilarna trängs undan av de dåliga. Samma som Sir Greshams lag, som säger likadant om guldmynt.

    Nya begrepp inom assymetrisk information:
    Oönskat urval (adverse selection): Innan en transaktion genomförs. De stora riskerna bär de som mest aktivt söker lån (i det höga ränteläget?). T.ex. banker som ska avgöra ifall folk får ta lån.
    Omoralisk risk (moral hazard): Justering i beteendet efter transaktionen. Man deltar i aktiviteter som är oönskade från utlånarens perspektiv.
    Free-rider problem (fripassagerarproblemet)
    Information sprids och kan utnyttjas/säljas av dem som samlar in den på uppdrag av andra. Ratinginstitut gör detta. Standard and Poor och Moody's är de mest kända. Grekland har detta problem: Har gjort man ansett att Grekland som låntagare inte har full kreditvärdighet längre, fått ett lägre betyg.
    Principle-agent problem
    Vem sköter företagen och vem äger företagen? Det kanske inte är ägarna som sköter den löpande verksamheten i företagen.

    Konsekvenser av assymetrisk information:
    1. Vem står i kön vid lånedisken? De med bra eller de dåliga egenskaper? Oftast de med dåliga idéer som inte kan självfinansiera.
    2. Screening, eventuellt kreditransonering ("credit crunch"). Banker lägger mycket tid och resurser på att ta reda på folks betalningsförmåga.
    3. Säkerheter (panter).
    4. Information av en vara
    5. Stora regleringar:
      1. Kräver tillträdesansökan för att kunna starta t.ex. bank
      2. Rapporteringsskyldighet till t.ex. bankinspektionen
      3. Restriktioner mot att inneha vissa tillgångar (t.ex. inte aktier)
      4. Återförsäkring av depositioner (staten garanterar deponerade pengar tillbaka om banken går i konkurs)

Finansiella systemet
  • Tillgång (assets) och skulder (libailities) varandras spegelbilder. Detta är t.ex. problemet varför det är svårt att avskriva skulder till u-länder, eftersom dessa skulder även innebär att det finns fordringar.
  • Det är inte samma aktörer som sparar och som lånar.
  • Systemet fungerar som intermediär (förmedlare). Dessa förmedlare kan minska transaktionskostnaderna genom skalfördelar (t.ex. banker bygger upp juridiska avtalsmallar som kan återanvändas).

Värdepapper
En obligation (eng "bond") är ett skuldebrev ställt på innehavaren. Betoning på innehavaren, eftersom om skuldebrevet blir stulet så kan tjuven lösa ut det. Måste därför skyddas väl.

T.ex "AB Luftslott betalar till innehavaren av detta skuldebrev 1000 kr den 3 maj 2030 samt en årlig ränta på 4% fram till förfallodagen". Innebär att priset är 1000 kr (parivärdet?), med en löptid på 20 år och 40 kr ränta per år.

Detta handlas inledningsvis på den primära marknaden ("primary dealers"). Här sker en emission, dvs när värdepappret omsätts för första gången. Innehavaren lånar ut pengar till emittenten. Att vara likvid innebär att man som primary dealer(?)

Finns även en andrahandsmarknad (secondary market) där "gamla" värdepapper köps och säljs flera gånger om. Där bestäms priset av efterfrågan (köpare) och utbudet (säljare). Kan ritas in i efterfrågediagram med BP ("bond price", obligationspris) vertikalt och BQ ("bond quantity", obligationskvantitet) horisontellt. Påverkas av "exogena chocker".

Money illusion
Pengars värde varierar med inflationstakten. Kan visa oss varför långa värdepapper ofta har en större avkastning än korta värdepapper. Själva räntan är värd olika mycket beroende på inflationstakt.

Arbitrage - "Köpa billigt och sälja dyrt"

Att spekulera innebär att medvetet ta en risk.
Växel. Kort löptid, från 1 vecka till 1 år.
Obligation. Lång löptid, från 1 år och uppåt.

Random walk / Slumpmässig promenad
Säger en del om osäkerheten på finansiella marknaden. Som spekulerar försöker man gissa hur den ser ut. Ju högre upp priset ligger, desto mindre sannolikhet är att det kommer fortsätta att öka. Ju längre ner det kommer, desto större sannolikhet att det kommer börja öka.

Typer av spekulanter
Bears - "Riskhatare". Försiktiga spekulanter, gör inte affärer förrän man är relativt säker på vinst.
Bulls - "Riskälskare". Aggressive spekulanter. Tar större risker, kan tänka sig köpa även när priset är högt, för det finns en chans att priset blir ännu högre.

Räntebildning
Lånemedelsteorin (klassisk teori av Irving Fisher på 1920-talet): Räntan bestäms av utbud och efterfrågan på lånemedel. Speglas av obligationsmarknaden.
Likviditetspreferensteorin (keynesiansk teori av J. M. Keyenes 1936, och James Tobin 1958, "Liquidity preference towards risk"): Räntan bestäms av aktörernas portföljval mellan pengar och obligationer eller mellan efterfrågan och utbud på pengar.

Beräkningsexempel
Köper man värdepappret för 1000 kr med 40 kr årlig avkastning, då får vi 40/1000 * 100 = 4% ränta effektiv avkastning
Köper man värdepapper för 1300 kr med 40 kr årlig avkastning, då får vi 40/1300 * 100 = 3,1% ränta effektiv avkastning
Köper man värdepapper för 800 kr med 40 kr årlig avkastning, då får vi 40/1300 * 100 = 5% ränta effektiv avkastning

När obligationspriset (BP, bond price) stiger så sjunker den effektiva avkastningen (nominella räntan)
När obligationspriset (BP, bond price) sjunker så stiger den effektiva avkastningen (nominella räntan)

Utbud- och efterfrågan på obligationer - grafiskt:
Kan ritas in i utbud-/efterfrågandiagram med BP ("bond price", obligationspris) vertikalt och BQ ("bond quantity", obligationskvantitet) horisontellt. Vi kan även sätta ut nominell ränta / effektiv avkastning (i) vertikalt till höger.

Man kan göra beräkningar precis på samma sätt som vanliga utbuds- och efterfrågandiagram.

Beräkningsexempel:
Obligation med inköpsvärde ("parivärde") 1000 kr och årlig avkastning ("kupong") 40 kr

BD (efterfrågan, "bond demand") = 950 - 0,5BP
BS (utbudet, "bond supply" = -400 + BP

Jämviktsläge:
BD = BS
950 - 0,5BP = -400 + BP
1350 = 1,5BP
BP = 900
Vid BP = 900 råder jämvikt.

Kvantiteten vid denna punkt kan vi ta reda på genom att sätta in denna punkt i efterfråge- eller utbudsfunktionen:
BD = 950 - 0,5 * 900
BD = 500

Nominell ränta vid denna punkt får vi fram genom:
Kupong / BP * 100
40 / 900 * 100 = ca 4,44%

Skiljer på:
1) Rörelser utefter kurvorna (ceteris paribus, allt annat konstant). Endogena faktorer.
2) Skiftningar i kurvorna. Exogena faktorer ("exogena chocker").

T.ex. kan efterfrågekurvan skiftas åt vänster:
  • När folk ser obligationsköpet som en större risk (t.ex. kriser i Grekland)
  • Folk förväntar sig en högre nominell ränta (i):
    i = r + πe
    r = Riksbankens ränta
    πe = Inflationsförväntningar (tillväxt)
    Exempel: 6,2 = 3,2 + 3,2
  • Högre förväntad inflation, se föregående
  • Mindre likviditet.
    Likviditet = monetära basen
    Monetära basen = Currency (Cu) + Depositioner (D)
  • Minskad förmögenhet. Inkomsterna blir mindre, minskat sparande.
    BD = Sparande (när man sparar pengar så köper man obligationer)
    BS = Upplåning (vill man låna pengar så måste man bjuda ut obligationer)
Utbudet kan också skifta. Exempel på skiftningar av utbudskurvan till höger:
  • Ökad förväntad vinst. Då vill man investera och låna mer, så man bjuder ut en större mängd värdepapper
  • Ökning i förväntad inflation. Vid högre förväntad inflation så blir det mer intressant att bjuda ut obligationer (låna mer pengar). Man lånar pengar eftersom pengarna sedan minskar i värde, och man inte behöver betala tillbaka lika mycket (realt).
    Vinst (nominell) / Prisindex = Vinst (real)
    Om prisindex sjunker så stiger den reala vinsten.
  • Större budgetunderskott.
    Bra placerare kollar alltid igenom regeringens finansplan. Kollar främst på "statens upplåningsbehov", dvs planerade inlåningar. Staten måste nämligen, precis som alla andra, vända sig till obligationsmarknaden. Offentlig upplåning sköts av riksgälden (RG). Designar värdepapper, bestämmer om de ska vända sig till småsparare (små paribelopp) eller storsparare (stora paribelopp), och även kuponer (årlig avkastning). RG:s primary dealer är riksbanken (RB). RB tar emot statens värdepapper och placerar dem på marknaden. I gengäld får staten pengar.
    Om staten förväntas låna mycket, så kommer fler värdepapper ut på marknaden och utbudet av obligationer blir större (utbudskurvan skiftar till höger).

1. Fishereffekten
Ökad förväntad inflation ger ett dubbelskift när både efterfrågan- och utbudskurvan skiftar.
1) Investerarna räknar med ökad inflation, minskar sitt sparande för att inte förlora pengar -> efterfrågan skiftar åt vänster.
2) Låntagarna vill låna mer eftersom pengarna förväntas minska i värde, vilket de tjänar på -> utbudet skiftar åt höger.
Ett sådant dubbelskifte gör att obligationspris (BP) sjunker och nominell ränta (i) stiger mer än normalt.
Del av Lånemedelsteorin, se Räntebildning.
Påverkar främst

2. Högkonjunkturer
Vinster ökar och förmögenheter stiger. Dubbelskift:
1) Inkomsterna stiger -> En viss andel går till ökat sparas (hur mycket avgörs av MPS, Marginal Propensity to Save) -> Efterfrågan på värdepapper stiger -> Efterfrågan skiftar åt höger
2) Inkomsterna stiger -> ?? -> Utbudet skiftar till höger
Obligationspriset sjunker och räntan stiger. Långa räntan ligger snäppet före den korta räntan. Den är en signal på att marknaden förväntar att förändring i inflation.
Del av Lånemedelsteorin, se Räntebildning.

3. Sparkvoten
Ges av S / Y 
Om det sparas mindre -> Efterfrågas mindre värdepapper -> Efterfrågan skiftar åt vänster
Aktörernas framtidsutsikter
Lägre obligationspris, högre ränta

Marknaden för lånemedel (loanable funds)
Mängden pengar som finns för utlåning (lånemedel, eng loanable funds) är beroende av räntan. Man kan rita upp marknaden för lånemedel med ränta (i, dagslåneräntan) på vertikal axel och mängden lånemedel vertikalt.
Efterfrågas mer när räntan är låg (billigare att låna)
Utbjuds mer när räntan är hög (fler sparar)

Obligationsmarknaden (bond market):
Efterfrågas mer när priset på obligationer sjunker och räntan stiger
Utbjuds mer när priset på obligationer stiger och räntan sjunker

Ovanstående två marknader är varandras spegelbilder.


Likviditetspreferensteorin (Keynes och Tobin)
Att vara likvid innebär att ha pengar i plånboken (CU, currency) eller på ett tillgängligt konto (D, deposition), dvs inneha pengar i "bred mening". Samma som den monetära basen = CU + D.
Att ha en preferens att vara likvid innebär att man föredrar att ha pengar direkt tillgängligt jämfört med att ha dem i obligationer.

Räntan bestäms genom utbud och efterfrågan på pengar
Två tillgångar att förvara föremögenhet; pengar och obligationer. Då gäller att:
Obligationsubudet (BS) + Penningutbudet (MS) = Obligationsefterfrågan (BD) + Penningefterfrågan (MD)
Kan skrivas om till: BS - BD = MD - MS
Man kan alltså bestämma räntan genom utbud och efterfrågan på pengar, alternativt utbud och efterfrågan på obligationer

Keynes liknar spekulationsbeteendet vid tre sällskapsspel:
Följa John - Folk försöker se hur de stora investerarna gör. Härmar dessa.
Svarte Petter - Kortspel, man försöker undvika att sitta på kortet som är Svarte Petter. - Ingen vill sitta med det sämsta värdepappret i slutändan, gäller att göra sig av med dåliga papper så tidigt som möjligt, för när andra upptäckt att det är dåligt så faller priset snabbt. Liknar Hela havet stormar. Bortplockandet av stolar kan liknas vid företags konkurser.
Skönhetstävlingen - För att vinna tävlingen måste man rösta på den som flest röstat på. Blir inte samma som att rösta på den bästa, istället måste man rösta på den som majoriteten anser vara bäst. Måste ligga steget före, som en andra dimension, där man gissar vad andra väljer. Men finns även en tredje dimension, för andra kan tänka likadant, och för att ligga före dem måste man ligga ytterligare steget före, osv.

Liquidity Preference towards Risk - Portföljvalet och ränteprognosen (Tobin 1957)
Hur ska man sätta upp sin portfölj? Vi utgår ifrån de spegelsamband vi känner till

Hög ränta                Låg dagskurs                            Köpa obligationer (MD sjunker, BD stiger, BP stiger)
Medel ränta            Dagskurs varken hög eller låg  Bears hoppar av, säljer, medan bulls räknar med höjning, köper obligationer (MD, BD och BP oförändrade)
Låg ränta                Hög dagskurs                            Sälja obligationer (MD stiger, BD sjunker, BP sjunker)
Extremt låg ränta    Extremt uppdrivna kurser         Sälja obligationer (Samma som ovan) Bubblor som riskerar att spricka (se nedan).

Finansiella bubblor:
"Bubbles and fabs", dvs bubblor och fabuleringar. Vid en extremt låg ränta, så vet alla att det snart kommer vända, men kurserna har stigit så länge att folk riskerar att dra förgivet att kurserna kommer fortsätta stiga. Faktumet är att någon gång spricker bubblan. Bubbla inträffar när något är övervärderat, och dessa spricker alltid förr eller senare. När det spricker får det stora konsekvenser, precis som i den senaste finanskrisen, där stora bubblor bildades främst i amerikanska bostadsmarknaden som sen sprack.

Keyenes pratade om "Animal spirit", den "djuriska instinkten", dvs när någon väl börjar sälja i en bubbla så följer andra snabbt efter. Ett masspsykologiskt fenomen som leder till kraftiga krascher. Så småningom tar likviditeten slut hos de som kan tänkas köpa upp (lösa ut) obligationer, dvs banker och liknande, och dessa stänger ner. Det har då uppstått en "Liquidity trap", likviditetsfällan, när likviditeten är slut hos bankväsendet. Sällsynt fenomen, bara inträffat en gång i världsekonomi (stora depressionen, 1929?), men ett stort hot, som ett spöke. 1929 gjorde amerikanska riksbanken fel, först ingen åtgärd, sen minskade man penningmängden i politiken. Kanske en av huvudorsakerna till den stora depressionen (enligt Milton Friedman)

1989 väldigt nära likviditetsfälla i USA, börserna sjönk kraftigt på några timmar. Amerikanska riksbanken garanterade likviditet för bankerna, i praktiken genom att köpa upp stora mängder värdepapper hos bankerna, dvs de släppte ut likviditet till bankerna. Detta påverkar även psykologin eftersom ett så stort köp av värdepapper gör att kurserna stiger igen, så folk börjar köpa aktier igen.

Paul Krugman hävdade att vi var nära en likviditetsfälla vid den senaste finanskrisen.

I en likviditetsfälla är efterfrågan på pengar som störst.


Penningefterfrågan i formler
Vi utgår ifrån den klassiska kvantitetsteorin (betalningsidentiteten)

Kvantitetsteorin
V (Veolocity): Pengarnas omloppshastighet/cirkulationshastighet. Hur ofta pengarna byter ägare.
P (Price): Prisnivån / Priserna
Y: Total produktion / Real BNP i landet
M: Penningmängd

M * V = P * Y

Kan skrivas om:
V = (P * Y) / M

Kan skrivas om igen (?):
Md = 1/V * PY
1/V är den s.k. Cambridgekonstanten (Irvin Fisher). En konstant eftersom betalningsvanorna ändras mycket långsamt i ekonomin.

Milton Friedman formulerade "The Role of Monetary Policy" som lade grunden för modern monetarism. Friedman menade att pengarnas cirkulationshastighet inte är en konstant utan är en funktion av räntan. Han införde funktionen L(i). L för likviditet och i för räntan. Han sätter in denna i formeln:

Md = Y * L(i)

Efterfrågan på pengar är en funktion av den nominella BNPn (prisnivån gånger BNP, dvs P * y, i detta fallet bara "Y") gånger L(i).

Friedman menade att under den stora depressionen sjönk cirkulationshastigheten av pengar, och att fanns en samband mellan detta och den sjunkande räntan.

"Hoarding" innebär att plocka ut pengar ur banksystemet (t.ex. i form av guldmynt som man gömmer undan, eller sedlar som man stoppar i madrassen) i rädslan av att ens pengar ska försvinna(?)


Likviditetspreferensteorin (LP-teorin) av Tobin
Kombination av penningmarknaden (samma som i makroekonomi) och obligationsmarknaden (se ovan).

Md = Y * L(i)
Att ökad ränta (L(i) ökar) leder till större efterfrågad visas redan i diagrammet för penningmarknaden. Men det finns även en exogen variabel Y, som består av BNP (y) * Prisnivå (P). Det innebär att om prisnivån eller real BNP ökar så ökar penningsefterfrågan, och Md-kurvan förskjuts åt höger.

Överskott i likviditet: Om penningsutbudet (Ms) blir för stort så stiger obligationsefterfrågan (BD stiger). Detta gör också att BP stiger och i sjunker.
Underskott i likviditet: Om Ms är för lågt så stiger utbudet på obligationer (Bs stiger). BP sjunker och i stiger.

Slutsatsen är att när penningutbudet (Ms) stiger så sjunker räntan (i).


Vi har alltså två olika perspektiv på effekterna av räntan (i)
Likviditetspreferens-teorin av James Tobin (Keynesianska teorin)
Lånemedelsteorin av Fisher (klassiska teorin)

  LP-teorin Lånemedel
 Penningmängdsökning i sjunker i stiger
 Inkomstökning i stiger i stiger
 Prisnivåökning i stiger i stiger
 Ökning i förväntad inflation  i stiger

De är inte överens om vad som händer med räntan vid penningmängdsökningar, men är däremot överens om inkomstökning och ökning i prisnivån. Vem har rätt och vem har fel? Båda kan ha rätt beroende på vilket tidsperspektiv man utgår ifrån. Likviditetseffekten ser man omedelbart (kortsiktigt, Keynesianskt perspektiv), men förväntad inflation får först effekt efter ett tag (lång sikt, monetäristiskt perspektiv)

Milton Friedman menade att det första som händer vid en penningsmängdsökning är att räntan åker ner, den s.k. likviditetseffekten. Friedman bejaktar alltså denna på kort sikt. Men detta är bara en del av sanningen menade Friedman. Allt i övrigt kan inte vara konstant, på lång sikt även förväntad inflation.

 Alla effekter vid ökning i penningmängd:
  1. Inkomsteffekt (IE) - Penningmängden ökar, inkomster ökar, förmögenhet ökar, genererar ökning i räntan (båda teorierna överens)
  2. Prisnivåeffekt (PNE) - Ökning i räntan. Men slår sig till ro enligt Fisher (främst likviditetspreferensteorin?)
  3. Förvändat inflationseffekt (EIE) - Ökning i räntan (finns enbart i lånemedelsteorin). Mer långsiktig effekt. Man räknar inte med att allt är konstant, prisnivåeffekt finns kvar även då priserna slutat att stiga eftersom folk förknippar en ökad penningmängd med inflation.
Friedman menar alltså att räntan kommer att stiga tillbaka till den ursprungliga räntenivå på lång sikt.

Vi kan se scenarier när
1) Likviditetseffekten är större än de andra effekterna(?)
2) likviditetseffekten är mindre än de andra effekterna. Dvs en långsam anpassning av inflationsförväntningarna. Slutresultatet av penningpolitiken blir att räntan ligger högre än 
3) Likviditetseffekten är mycket mindre än de andra effekterna. En snabb anpassning av inflationsförväntningar. Ofta en hyperinflationsituation, när penningpolitiken blir verkningslös.

Slutsats:
Vi har både:
* Kort sikt
* Lång sikt

Svårt att säga exakt hur långa dessa perioder är, olika i olika länder. I Zimbawe med hyperinflation kan kort sikt vara mycket kort, medan i Sverige kan det vara ca 1-1.5 år. Det vill säga, i Sverige kan vi göra räntesänkningar i 1-1.5 år men sedan kommer en räntehöjning.


Analys av ränteskillnader:
Vi skiljer på risk och tidsstruktur (löptid).

Om vi har samma löptid (term to maturity) men olika räntar så beror ränteskillnaden främst på risk. Vid högre risk vill man ha högre avkastning.

Riskstrukturen:
1. Företagsrisk, risk att man inte kan betala parivärdet på förfallodagen. Risk för konkurs.
2. Likviditetsrisk, risk att det är svårt att hitta köpare snabbt. Svårt att sälja pappret.
3. Skatteeffekter, skillnader i skatteregler mellan olika typer av värdepapper. Hård beskattning av pappret.

Papper med större risk får mindre efterfråga, lägre obligationspris (BP) och stigande ränta, och vice versa.

Räntan (i) är kopplat till obligationspriset (BP) och dessa signalerar köparnas riskbedömning
Om obligationspriset sjunkit och räntan stigit signalerar detta att köparna bedömer risken att vara hög.
Detta kallas för "revealed preferences". Folk avslöjar sina preferenser genom sin betalningsvilja, och genom ränteskillnader.

Tidsstrukturen
  1. Ren förväntningsteori - En långsiktsobligation är ett genomsnitt av förväntade kortsiktsräntor. Man betalar så mycket för en obligation som den samlade värdet under hela löptiden. Obligationer med olika löptid kommer ha olika räntor. Dessa obligationer antas vara perfekta substitut.
  2. Marknadssegmentering - Obligationer med olika löptid har olika marknader och är därför inte substitut.
  3. Likviditetspremium - Sammanslagning av 1 och 2. Räntorna utgör genomsnitt av förväntade räntor under löptiden. Till detta ska läggas ett likviditetspremium som påverkas av efterfrågan och utbud. (Ingen koppling till LP-teorin)

Exempel i praktiken:
Säg att vi har tre olika värdepapper med tre olika löptider. Vi förväntar oss en ränta på 9% första året, 11% andra året och 16% tredje året.
Pris och ränta är i omvänt förhållande
* Pris på ettårig löptid är högst. Långsiktig genomsnittsränta (kan benämnas med bara "i") är 9%
* Pris på tvåårig löptid lite lägre. Långsiktig genomsnittsräntan är 10%, (9 + 11) / 2
* Pris på treårig löptid lägst. Långsiktig genomsnittsräntan är 12% (9 + 11 + 16) / 3
Detta utgår från förväntningsteorin och utgår ifrån att man tar genomsnitt av förväntade räntor över löptiden.
Detta kallas Yield to maturity (YTM)

Till detta brukar vi även lägga en likviditetspremie: Denna utgörs av efterfrågan och utbudet, s.k. "preferenser"

Obligationer är substitut, men inte fullständiga. Kortsiktiga obligationer har mindre ränterisk.

Avkastningskurvan (Yield curve)
Vertikalt: ränta (i)
Horisontellt: löptid
Kurvan utgör avkastning på obligationer med olika löptid, men samma risk, likviditet och skatter.
Priserna berättar vad spekulanter anser om framtida förväntningar.

Tre empiriska fenomen att förklara:
1. Räntor på obligationer rör sig gemensamt över tid.
2. Vid låga kortsiktiga räntor så är uppåtlutning mer sannolik. Vid höga räntor nedåtlutning
3. ?

Ränteprognos
Tar hjälp av avkastningskurvor
1. Brant lutning uppåt - stor förväntad ränteförändring
2. Moderat lutning uppåt - förväntar oförändrad ränta
3. Horisontell - räntesänkning "likviditetseffekt mindre än förväntningseffekt"
4. Bran lutning nedåt - stor förväntad räntesänkning

Ratingföretag
Bedömmer företags risk, t.ex. Standard and Poor och Moody's.
Dessa använder betygsskalor, som t.ex.:
AAA, AA, A, BBB, BB, B, CCC, CC, C (från bäst till sämst)
AAA - "Bästa kvalitet och högsta rangordning. Kapacitet att betala ränta och betala tillbaka belop är extremt starkt. Minsta grad av investeringsrisk."
Graderade nyss ner Grekland från AAA till A, som säger att man är något mer känsliga för effekter i omständigheter och ekonomiska villkor
C - "Lägsta klassen obligationer. Har extremt dåliga utsikter att få en reel investeringsstandard. Kan användas för att täcka en bankrutt men skulder betalas fortfarande."

Ratingföretag tar, mot betalning, reda på kvaliteten på obligationer och företag (och länder?)



Ränta och olika lån (kap. 3)
Institutioner på finansmarknader

Sällan enbart en ränta, utan flera olika räntor som vi måste ta hänsyn till. T.ex. reporänta, rörliga räntor, fasta räntor som man låser. Räntorna tenderar att hänga ihop, och har inslag av förväntningar i sig.

Många är beroende av räntor:
  1. Privatpersoner
    1. Lånar till köp av insatslägenheter eller korta konsumentkrediter, t.ex. köp av villor, bilar osv.
    2. Sparar. Banksparande, pensionssparande i fonder
  2. Beslutsfattare i företag
    1. Investeringsbeslut, t.ex. lån eller nyemitering av aktier.
  3. Makroekonomiska beslut
    1. Penningpolitik för att styra inflationsnivån

Finansiella marknader
  1. Bank och försäkringsbolag
  2. Värdepappersmarknaden
    1. Valutamarknaden. Växelkurser osv. T.ex. eurons fall drar med sig kronan ner eftersom kronan är en så liten valuta, trots att Sveriges ekonomi är stabil.
    2. Aktiemarknaden. Utgör ihop med 3) kapitalmarknaden.
    3. Räntemarknaden. Obligationer, statsskuldsväxlar osv. Här utför Riksbanken sina transaktioner, och även bostadslån osv. Utgör ihop med 2) kapitalmarknaden.

Alternativ uppställning:
  • Kapitalmarknaden
    • Aktiemarknaden - 2239 miljarder kr (2008)
      • Derivatmarknad
    • Kreditmarknaden
      • Bankkrediter
      • Fastförräntade värdepapper
        • Penningmarknaden - 500 miljarder kr (2008)
          • Derivatmarknad
        • Obligationsmarknaden - 2200 miljarder kr (2008)
          • Derivatmarknad
Jämfört med Sveriges BNP som var ca 3000 miljarder (2008). Alltså stora summor på finansiella marknader, enbart i Sverige.

Banksektorn
Obliopol marknad
De fem största bankerna i Sverige (bankomslutning, miljarder kr, 2008):
SEB                 1395
Swedbank         1341
Nordea Bank     1263
Handelsbanken  942
Danske Bank     691 (utländsk filial)
Nästa bank på ca 75, så mycket mindre

Lånetyper
  1. Enkelt lån - Hela lånebeloppet betalas tillbaks vid lånetidens utgång, ofta med en viss ränta. T.ex. små lån av vänner.
  2. Lån mot fast betalning - Återbetalningen sker med fasta belopp, t.ex. årsvis eller månadsvis där amortering och ränta utgör återbetalning. T.ex. hypoteslån för fastigheter av en bank.
  3. Obligationer - Lån över längre perioder över ett år som t.ex. återbetalas med en fast betalning årsvis och en slutlig betalning vid löptidens slut (s.k. kupongobligation). Ett kontrakt mellan låntagare och långivare. Här kan man se långivaren som en slags bank som lånar ut pengar.
  4. Diskonteringsinstrument - Oftast kort löptid, högst ett år, och betalas tillbaks i sin helhet vid löptidens slut, inklusive ränta. Liknar 1). T.ex. statsskuldsväxlar eller bostadscertifikat.

Bolån - Boendet utgör säkerheten i lånet.
Sker genom bolåneinstitut, t.ex. Swedbank Hypotek, Stadshypotek AB, Nordea Hypotek och SBAB
Ska bottna i noggrann kreditvärdering. Svenska krisen på 90-talet var typisk så att man lånade på det förväntade marknadsvärdet, men när det plötsligt slutade stiga och föll så var man tvungen att återbetala till ett lägre värde än man räknat med, vilket ledde ner landet i lågkonjunktur. För Sverige var den mer akut än den senaste finanskrisen.


Nuvärden
Framtida penningflödens/utbetalningars värde idag
T.ex. en aktie som ska generera en inkomst under en viss period. Vad är denna värd idag med hänsyn till framtida inkomster?

Om vi har ett belopp idag, hur skulle det stiga i framtiden om vi sparar det? "Ränta på ränta"

Exempel:
10 000 kr som sparas till årlig ränta 5%

Efter 1 år: 10 000 * (1 + 0,05) = 10 500
Efter 2 år: 10 500 * (1 + 0,05) = 11 025
Efter 3 år: 11 025 * (1 + 0,05) = 11 576,25
Kan även skrivas om på följande två sätt:
Efter 3 år: 10 000 * (1 + 0,05) * (1 + 0,05) * (1 + 0,05) = 11 576,25
Efter 3 år: 10 000 (1 + 0,05)3 = 11 576,25

Vi kan även gå omvänd väg. Vad är värdet 11 576,25 kr utbetalt om 3 år värt idag om räntan per år är i = 5%?
11 576,25 = 10 000 (1 + 0,05)3
11 576,25 / (1+0,05)3 = 10 000
Detta kan skrivas om som en formel för nuvärdesberäkning:
PV = FV / (1 + i)n 

PV = Present Value
FV = Future Value
i = ränta
n = antal år/löptid

Exempel på enkelt lån:
Vad är räntan i för ett enkelt lån med:
FV = 12 000 kr (Det belopp som skulle återbetalas i slutet av perioden, dvs vid förfallodagen)
PV = 10 000 kr (Lånat belopp)
Löptid (n) = 2 år

Vi utgår ifrån:
PV = FV / (1 + i)n 

Men vi vill ha reda på i, så vi löser ut den:
Vi multiplicerar med (1 + i)n 
(1 + i)n * PV = FV
Delar med PV:
(1 + i)n = FV / PV
Båda sidor upphöjt i 1/n
1 + i = (FV / PV)1/n 
Minus 1:
i = (FV / PV)1/n - 1

Vi kan sen stoppa in siffror istället för variabler:
i = (FV / PV)1/n - 1
i = (12 000 / 10 000)1/2 - 1
i = ca 0,095

Den årliga räntan är alltså 9,5%


Lån med fast betalning (annuitetslån)
FP = Fixed Payment (Amortering + ränta)
LV = Loan Value

LV = FP / (1 + i) + FP / (1 + i)2 + FP / (1 + i)3 + ... + FP / (1 + i)n 

Vi använder vår nuvärdesformel för att beräkna återbetalning för varje år (som är beroende på vad
Detta är en geometrisk serie, och kan skrivas om:
LV = FP ( (1 + i) + (1 + i)2 + (1 + i)3 + ... + (1 + i)n )

För att få en mer användbar formel kan vi istället skriva om detta som:
(Formeln kommer finnas med på ett eget blad på tentan, behöver inte komma ihåg den i huvudet)

Exempel:
Vad är den fasta betalningen på ett lån på 100 000 med ränta 7% och en löptid på n = 20 år?

Vi vill lösa ut FP. Börjar med att multiplicera i i båda leden:

Vi delar med (1 - 1 / (1 + i)n) på bägge leden:

Byter plats:

Vi kan sedan sätta in siffrorna från uppgiften:

Summan blir 9439.29


Kupongobligationer
P (eller Pt) = Priset på kupongobligationen. Samma som nuvärdet
Kupongränta = En fast ränta som sätts för varje kupongobligation
i = Samhällets ränta som påverkas av många yttre faktorer (yield to maturity, avkastning till löptidens slut)
F = Face Value (nominellt värde)
C = Kupongutbetalning = Kupongränta * F

Ytterligare en geometrisk serie:
P = C / (1 + i) + C / (1 + i)2 + C / (1 + i)3 + ... + C / (1 + i)n + F / (1 + i)n 

Kan även här skriva om formeln till en smidigare formel:
(Formeln kommer finnas med på ett eget blad på tentan, behöver inte komma ihåg den i huvudet)

Exempel 1:
Vad är priset (P) på en kupongobligation med 10% kupongränta med ett nominellt värde (F) på $1000 och ränta (yield to maturity, avkastning till löptidens slut) i = 12,25% och en löptid på n = 8 år

Vi vet följande:
F = $1000
C (kupongutbetalning) = Kupongräntan * F = 0,10 * 1000 = $100
i = 12,25% = 0,1225
n = 8 år

Vi utgår ifrån ekvationen för kupongobligationer och sätter in siffrorna:

Om vi räknar ut detta får vi:
P = 889.20

Priset på kupongobligationen blir alltså $889.20

Exempel 2:
Som ovan men i = 10%

P = 1000

Priset blir $1000, alltså exakt samma som det nominella värdet, eftersom kupongräntan och i är likadana.

Exempel 3:
Som ovan men i = 8%

P = 1114,93

Priset blir $1114,93

Slutsats
Om i = kupongräntan så är F = P
Om i > kupongräntan så är F > P
Om i < kupongräntan så är F < P


Evighetsobligation
Betalar ut en kupong i oändlig tid

Det vill säga:
P = C / (1 + i) + C / (1 + i)2 + C / (1 + i)3 ...
i oändlighet

Finns det ett specifikt pris för det här? Ja. Säg att vi sätter en gräns:
P = C / (1 + i) + C / (1 + i)2 + C / (1 + i)3 ... + C / (1 + i)n 

Skrivs om:

Vi vet att:
n går mot ∞
Av detta följer att:
(1 + i)n går mot ∞ om i går mot ∞ givet att i > 0
Vi kan då säga att:
1 / (1 + i)n går mot 0 om n går mot ∞

Vi får då den enkla formeln:
P = C/i
Kan skrivas om till:
i = C/P
(i skrivs ofta ic där c står för löpande avkastning)

Detta går även att använda för andra obligationer än evighetsobligationer som en förenklad uppskattning:
Räntan i för en kupongobligation kan uppskattas med den löpande avkastning i = C/P om:
  1. C är "nära" F
    och/eller
  2. n > 20 år (löptiden måste vara relativt lång, och ju längre desto bättre)

Avkastning
R = Rate of return (årlig avkastning)
R = (C + Pt + 1 - Pt) / Pt

Kan skrivas om som:
R = C / Pt + (Pt + 1 - Pt) / Pt
C / Pt utgör ic, dvs kupongräntan
(Pt + 1 - Pt) / Pt utgör capital gain

Exempel:
Pt = 10 000 (Nuvärdet. 10 000 det första året)
F = 10 000 (Nominellt värde: 10 000)
n = 20 (Löptid 20 år)
i = 10% (Ränta 10%)
C = 1000 (Årlig kupongavkastning, Kupongränta * F, dvs 10% av 10 000, så 1000)

Vad är Pt nästa år? Vissa värden ändras:
n = 19 (ett år mindre löptid eftersom ett år passerat)
i = 15% (räntan har höjts till 15%)

För att räkna ut Pt använder vi formeln för Pt:
Alltså:
1000 * (1 - (1/(1+0.15)^19))/0.15 + (10000 / (1+0.15)^19)
Svaret blir:
Pt = 6900,88
Obligationen mindre värd eftersom samhällets ränta stigit med 15%

För att räkna ut årlig avkastning använder vi formeln för årlig avkastning:
R = (C + Pt + 1 - Pt) / Pt

R = (1000 + 6900,88 - 10 000) / 10 000
R = -0,21
R = -21%

Svar: Årlig avkastning minskar med 21%, eftersom samhällets ränta är högre än kupongräntan (man förlorar på att få räntan via kupongen snarare än via samhällsräntan).
Om räntan varit oförändrad vid 10% så skulle Pt när n = 19 varit 10 000, och den årliga avkastningen skulle varit konstant.
Om räntan varit lägre så skulle Pt blivit högre, och den årliga avkastningen skulle ökat.



Duration
Duration = Summan av alla t * PVt / Summan av alla PVt


Efterfrågan på olika tillgångar
  1. Förmögenheter: Hög förmögenhet -> hög efterfrågan
  2. Likviditeten hos tillgången: Hös likviditet -> hög efterfrågan. Ex: Fastighet relativ låg likviditet, noterad aktie hög likviditet. Likviditet = Värdepapper till pengar etc
  3. Avkstning förväntan: Hög förväntad avkastning -> hög efterfrågan

    Pet = Förväntad pris
    Re = Förväntad avkastning (Expected rate of return)
    Re = (C + Pet + 1 - Pe) / Pt


Risk beräknas med hjälp av standardavvikelse



Kreditrisker (kap 24)
Åtgärder mot kreditrisker, dvs försök att motverka adverse selection (negativt urval) och moral hazard (dolt beteende):
  1. Kreditgranskning
  2. Uppföljningar
  3. Långsiktiga kundrelationer
  4. Säkerheter
  5. Ingående balanser
  6. Kreditbegränsningar
Ränterisker (kap 24)
Balansräkning: Assets (tillgångar) ska vara lika stora som Liabilities (skulder)

Staten går ofta in som garant att människor garanteras ett belopp tillbaka (i Sverige, 500 000 kr), för att undvika ett stressbeteende vid perioder av stora uttagningar av pengar för att man är rädd att pengarna ska ta slut.

Om räntan stiger så stiger bankens skulder
Om räntan sjunker så sjunker bankens skulder

Bankens mål är att balansera korta lån och långa lån, så att inte tillgångsidan förlorar värde i förhållande till skuldsidan.


Exempel:

Räntekänsliga tillgångar (RSA, Rate-sensitive assets) uppgår till $32 miljoner dollar.
Räntekänsliga skulder (RSL, Rate-sensitive liabilities) uppgår till $49.5 miljoner dollar.

Hur kommer bankernas inkomster att påverkas av ränteförändringar på kort sikt?

Analyseras med inkomstgapsanalys:
delta I = Förändring i bankens inkomst
delta I = GAP * delta i
GAP = RSA - RSL = $32 milj - $49,5 milj = -$17,5 milj

Antag att räntan (i) ökar med 2%
delta I = GAP * delta i
delta I = -$17,5 milj * 0,02
delta I = -$350 000

Svar: En räntestigning av 2% skulle innebära att banken går miste om $350 000 dollar på ett år.

Durationsgapsanalys
Duration: Effektiv löptid

DUR = Summan av alla t * PVt / Summan av alla PVt

Ex: Annuitetslån för fastigheter med löptid av 30 år kan ha en duration av 6

Vi viktar varje durationsvärde med värdet på tillgången.
Viktat durationsvärde = Durationsvärde * Värdet på tillgången / Totalvärde på alla tillgångar
DURA = Tillgångssidans duration
DURL = Skuldsidans duration

Exempel:
Hypotetslån värde $10 miljoner. Durationsvärde 0,5.
Tillgångar totalt $100 miljoner
Viktat durationsvärde: 0,5 * $10 / $100

Tillgångssidans duration DURA = 2,7 år
Skuldsidans duration DURL = 1,03 år

Exempel 2:




A är värdet på tillgångarna $100 milj
L är värdet på skulderna $95 miljoner

 = nettoeffekten i balansräkningen = nettoeffekten på bankens egna kapital

Net worth, eget kapital
delta NW



Exempel:
Antag att i ökar från 10% till 11%
DURA = 2.7
DURL = 1.03

Vi börjar med att räkna ut DURgap:
DURgap = 2,70 - 95 milj / 100 milj * 1,03
DURgap = 1,72 år

Vi räknar sedan ut delta NW / A:
delta NW / A = -1,72 * (0,11 - 0,11) / (1 + 0,10)
delta NW / A = -1,6%

Vi kan sedan ta värdet multiplicerat med A för att få fram delta NW (förändringen i net worth)
delta NW = -0,016 * $100 milj
delta NW = -1,6 milj

Eget kapital = $5 milj, dvs egna kapitalet minskar med nästan 1/3

Genom att minska durationsgapet kan banken minska risken vid ränteförändringar:

Om vi kan sätta DURgap till 0 så kommer det egna kapitalet inte påverkas någonting. Med andra ord:

I exemplet:

Man kan ändra antingens tillgångens duration eller skuldens duration för att durationsgapet ska bli 0.
T.ex. ändra durationen på skulderna DURL så att DURgap = 0

Vi flyttar om i ekvationen:
DURA = 95 / 100 * DURL
DURL = 100 / 95 * 2,70 (Vad händer med DURA?)
DURL = 2,84 år


Ränteswap
Detta innebär att två eller flera banker eller finansinstitutioner byter ränteinkomster eller utgifter med varandra utan att ändra posterna i balansräkningen.

Exempel
Vi utgår ifrån det tidigare exemplet där banken önskade att öka durationen på skuldsidan (DURL).
Banken kan då välja att byta ut ränteutgifter på lån och instrument med kort löptid i utbyte mot ränteutgifter på lån och instrument med lång löptid från en annan bank.

Man byter betalströmmar


Terminer, optioner, hedging (kap 25)
Terminer på valutamarknaden. På engelska: futures eller forwards. (http://en.wikipedia.org/wiki/Futures_contract)

Fungerar som en slags försäkring där man låser det framtida värdet så man garanteras en viss avkastning, t.ex. låser växelkursen en månad framöver så man garanteras samma pengar tillbaka.

Exempel:
Svenskt företag exporterar till USA
Leverans om 1 månad. Kontraktet skrivs i $ och är värt $2 milj
Betalning sker vid leverans. Växelkursen idag är $1 = 7.50 SEK
Kontraktet är idag värt 15 milj SEK (2 * 7.5).

Problem: Det svenska företaget oroar sig för att dollarn minskar i värde och man inte får lika mycket svenska kronor för sin vara. Företaget kan då terminsäkra sin affär.

Terminsäkring: Företaget ringer banken och begär att banken säljer $2 milj om 1 månad för dagens kurs $1 = 7.50 SEK. (Banken är en mellanhand och går ut på valutamarknaden och säljer kontrakt motsvarande 2$ milj dollar motsvarande 7.50 SEK till en spekulant på valutamarknaden) Då har man försäkrat sig om att om dollarn faller i värde så får man ändå ut samma värde. Samtidigt kan man inte heller göra någon vinst eftersom man garanterar en fast växelkurs.

Antag att företagets prognos stämmer så att $1 = 6.80 SEK.
Kontraktet skulle i så fall vara värt 13.6 milj SEK. Men banken säljer $2 milj för 7.50 SEK enligt terminskontraktet då betalningen sker och företaget får 15 milj SEK för sin försäljning. Den köpare på valutamarknaden som spekulerade i köpet terminskontraktet blir förloraren.

Exempel 2: Terminer på räntemarknaden
Kupongobligation
Nominelltvärde, F = $5 milj
Kupongränta = 8%
C = $400 000
n = 20 år
i = 8%
Detta ger oss Pt = $5 milj

Antag att ägarna av obligationen (banken) är oroade för att räntan (i) ska stiga och därmed att värdet på obligationen ska falla.
Banken försäkrar sig om att skydda sin tillgång genom att på termin sälja obligationer av motsvarande värde om 1 år till dagens ränta.

Ett år senare:
F = $5 milj
C = $400 000
n = 19 (nästföljande år)
i = 10% (räntan har, som banken befarade, stigit med 2 procentenheter)

Vi använder formeln:
...och får svaret $4 163 508
Obligationens värde har minskat. Värdeförlusten blir $5 milj - $4 163 508 = $836 492

Försäljningen av terminen ger exakt lika mycket förlust som vinst, och den totala vinsten blir 0(?)


Optioner
Kommer från engelska "option" och innebär att man har en valmöjlighet att genomföra affären.
Den som tecknar en köp- eller säljoption har rätt att köpa eller sälja ett underliggande instrument, t.ex. obligation eller termin på en obligation, men är inte tvungen att genomföra affären.
Utställaren av optionen måste sälja eller köpa. För att erbjuda en option kräver utställaren en premie.

T.ex. i exemplet ovan, så skulle banken kunnat välja om den utnyttjat terminen, beroende på om ränta stigit eller sjunkit. Om den stigit vill den använda terminen, men om den sjunkit så skulle banken tjänat på att sälja till marknadspris.


Teorin för de effektiva marknaderna

Klassiska perspektivet - Förutsätter att marknadsekonomin är ett flexibelt system som anpassar sig enligt den Walrasianska prisbildningen (fransk auktion)
(Ny-)keynesianska perspektivet - Anser att marknadsekonomi också innehåller trögheter och inflexibelitet som kan ge upphov till finansiella kriser.


Förväntningsteori

Hur bildas förväntningar? Många psykologiska faktorer:
  • Keynes "Animal spirit" som skapar svängningar. Finns en modern bok av Ackerlof som heter "Animal spirit" som behandlar den senaste finanskrisen. Ett ekonomiskt klimat som resulterar i "hoarding" (spara och gömma undan pengar) och som kan leda till bankkris.
  • Adaptiva teorier. Utgår ifrån historia, man tittar bakåt i tiden för att gissa framåt, med hjälp av statistik och simuleringar. Utvecklades under 50-/60-talet.
    Ex. Funkade inte vid 90-talskrisen i Sverige. Stort inflationsfall i slutet av 80-talet som höjde återbetalningspriset på många som lånat. Dessa reagerade genom att betala tillbaks lån, dvs sparar. Sparandet drev ner Sverige i lågkonjunktur.
  • Rationella förväntningar. Kritik av adaptiva teorier som menade att de bara gjorde folk mer okloka än de egentligen var, eftersom man alltid måste ha i tanken att framtiden kan ha oväntade vändningar. Syftar inte på att varje individ är rationell utan systemet som helhet. Så fort felaktiga beslut fattas så anpassas förväntningarna om framtiden direkt. JohnMuth, Robert Lucas 60-/70-talet.
    • "Rationella förväntningar" syftar på att med all tillgänglig information fatta beslut. Erfarenhet är en viktig informationsinsamling. Innebär dock inte att man alltid fattar rätt beslut, även nobellpristagare kan gissa fel. Men de är korrekta i genomsnitt, och man rättar till sig över tid efter man haft fel. Förväntningarna anpassas så snart en variabel ändras (när det sker "störningar"). På kort sikt kan man gissa fel, men på lång sikt anpassar man sig. Det finns drivkrafter som arbetar för att man som aktörer ska gissa rätt. I helheten (makro) finns det aktörer som anpassar sig tidigt, och andra följer strax efter. Fångas i citatet: "Man kan lura en, man kan lura två, men inte allihopa på en gång" / Robert Lucas. Rationalitet innebär helt enkelt att man rättar till sig när man har fel. Osäkerheter rättas till genom rationella förväntningar som bildas av insamlad information som ger oss sannolikheter.
      Undantag:
      • För stor ansträngning att införskaffa information. Informationsinsamling är resurskrävande. Informationen kan vara kostsam men kan köpas av andra som samlat in och behandlat informationen, vilket gör systeme rationellt i slutändan.
      • Inte alltid medveten om all tillgänglig information.
    • Variabler
      • P = Faktiska förändringar i ekonomin, vilket vi inte kan säga förrän det faktiskt har hänt.
      • Pe = Förväntade förändringar i ekonomin, vilket inte alltid stämmer överens med P.
      • E (epsilon) = Felmarginal. Skillnaden mellan P och Pe. Ständig anpassning mot jämvikt.
    • Tillämpning på obligationer:
      RET (Return) = Avkastning
      RETe = Förväntad avkastning
      RETof = (Optimal Forecast) Optimala prognosen av avkastningen
      RET* = Jämviktsavkastning
      P = Priset
      C = Kupongavkastning
      Pt = Prisen
      Pt+1 = Framtida pris
      Pt+1of = (Optimal Forecast) Optimala prognosen av framtida pris




      Går mot jämviktsavkastning RET*

      Ex. Antag att jämviktsavkastning (RET*) är 10% men prognosen på avkastning (RETof) är 50%
      RETof > RET*
      Pt < Pt+1of
      Detta kommer leda till köp så att Pt stiger och RETof sjunker tills RETof = RET*

      Varför inte utgå från efterfråge- och utbudsanalys? Där finns ju jämviktsanpassningen (lägen där efterfrågan = utbudet). [Inget svar.]

      Exempel 2:
      Vid stängningsdags hade företaget priset $90. Nyheterna sätter prognosen för nästa år till $70. Låter som att man ska göra sig av med pappret eftersom det har dåliga utvecklingsmöjligheter. Men man bör fundera över trovärdigheten av nyhetskällan. Vi kanske kommer fram till att avkastningen i jämvikt är 15%. Vi vet att många andra känner till informationen, informationen är spridd, dvs utsidesinformation och inte insidesinformation, och vi måste handla fort.

      RETof = RET*
      (70-Pt) / Pt = 0.15
      1.15Pt = 70
      Pt = 60.86

      Priset nästa dag kommer därför hamna på 60.86 eftersom vi utgår ifrån att priset nästa år är $70 vid en avkastning av 15%.

      Priset i en effektiv marknad avspeglar all tillgänglig information.

Ekonomiska kriser
Keynesianska teorier betoande att det fanns:
  • Överproduktion (produktionsgap) och underkonsumtion, dvs för stora investeringar/överkapacitet och otillräcklig efterfrågan
  • Sparande och investeringar olika stora. Vi kan ha både översparande och överinvesteringar, vilket skapar stora spänningar i ekonomin.
  • Exogena ekonomiska chocker, t.ex. vulkanutbrottet på Island eller 11:e september. Oförutsägbara ("slumpmässiga") händelser som ändrar folks ekonomiska beteenden.
    • Gör att alla variabler över tid har en slumpmässig promenad (Random walk)

Assymetriska chocker - Ojämnt spridd information som kan skapa finansiella kriser
  • Ökning i ränta
  • Ökning i osäkerhet
  • Tillgångseffekter på balansräkningen
  • Problem i banksektorn
  • Obalanser i statens budget
Ökning i räntan (ökad efterfrågan på kredit, minskt penningutbud)
  1. Högre risker - Bankerna ökad försiktighet att låna ut pengar, leder till kreditransonering ("credit crunch"). Karaktären för banken att vara intermediär minskar, och man stryper verksamheter i ekonomin för att kreditransonera.
  2. Detta leder till en minskning i investeringar och aggregerad efterfrågan
  3. Samtidigt har man kvar de med höga lån, och högre räntebetalningar. Dessa måste lägga mer pengar på räntekostnader och får därför ett minskat kontantflöde ("cash flow")
Ökning i osäkerhet
  1. Svårt att skilja mellan bra och dåliga krediter vid allt fler konkurser, aktiefall och recession. Skapar pessimism.
  2. Minskad benägenhet att låna ut. Dagslånemarknaden påverkas, inte ens banker lånar ut till varandra.
Tillgångseffekter på balansräkningar:
  1. Företag har både tillgångar och skulder. Skillnader mellan tillgångar och skulder är företagets egna kapital. För en bank är tillgångar fordringar och skulder de lån man tagit. Fordringar är ofta långa löptider, t.ex. bostadslån, medan lån man tar av andra banker, staten osv är ofta kort löptid. Fordringar får allt sämre värde vid större osäkerhet, och blir mer riskfyllda, medan lånen ökar i värde. Investeringar blir mer riskfyllda.
  2. Långa skuldkontrakt faller i priset vilket ökar de reala värdet på skulden. Nettovärdet i reala termer minskar.
  3. Skulder i utländsk valutaenhet ökar i inhemsk valuta vid depreciering eller devalvering, dvs tillgångseffekter på balansräkningar.
Problem i banksektorn
  1. När bankernas balansräkningar försämras blir det mindre att låna ut, vilket leder till att några banker går i konkurser.
  2. Detta leder till bankpanik. Folk börjar hämta ut sina pengar för de är rädda att deras banker ska gå i konkurs.
  3. Förstärks vid ojämnt fördelad information
  4. Minskning i utlåning eftersom folk hämtar ut sina pengar, vilket tar bort bankens reserver och tvingar dem att sätta högre ränta. Detta leder oss återigen tillbaka till effekterna av högre ränta.
Obalanser i statens budget
  • Regeringens trovärdighet är central.
  • Osäkerhet vid regeringen kan leda till att räntan stiger.
Skuldteorin / Dept deflation theory - Irvin Fisher. När den ekonomiska nedgången leder till ett kraftigt allmänt fall i priser (deflation) så kan återhämntningen kortslutas. Real skuldbörda ökar: "Det går åt fler varor för att betala lånen eftersom köpkraften har försämrats på penningneheten". En kombination av skulder och prisfall är förödande. Nettovärdet minskar, och potentiell devalvering av valutan. Skuldavskrivningar - likvidering - assymetriska choker

Ett fallande pris leder till en lägre efterfrågan. Ett prisfall kan leda till att folk skjuter upp beslut om produktion och inköp, eftersom man vet att priserna kommer vara lägre i framtiden.
Lite inflation gör motsatsen, att den kan stimulera till produktion och inköp, så länge den inte blir för hög och vi får höga transaktions-/menykostnader. Därför Riksbanken har en låg inflation som mål.

Alla dessa effekter smittar av till alla sektorer.

Effektiva marknader och skuldteorier



Två pariteter
Prisnivåer inhemska (PD, Price domestic)
Prisnivåer utländska (PF, Price foreign)
Prisskillnader ger upphov till handel

Räntenivåer inhemska (iD, Price domestic)
Räntenivåer utländska (iF, Price foreign)
Tillgångar och skulder, dvs handel med "värdepapper"


Växelkursmål

1. Fast växelkurs
"Fördelar":
  • Lägger fast inflation via import
  • Det land som man binder upp växelkursen till bör ha en trovärdighet till anpassning till ankare. I så fall kan man anpassa sin inflation till det landets inflationstakt. Ex. Bretton Woods-systemet när vi knöt oss till USAs dollar, men trovärdigheten för USA föll under Vietnam-kriget.
  • Transparent
"Nackdelar":
  • Oberoende penningpolitik - omöjlig eftersom man är beroende av den utländska valutan. De som menar att penningpolitiken är ett mycket viktigt ekonomiskt-politiskt verktyg, främst monetarister, menar att fast växelkurs är farligt, medan Keynesianerna hävdar motsatsen, eftersom de värderar penningpolitiken mindre och finanspolitiken mer.
  • Ränteparitet till ankarlandet. Man bör ligga nära ankarlandets ränta. Inte fullt ut eftersom det finns riskmoment, t.ex. att landet i fråga devalverar/revalverar sin valuta, dvs att växelkursen ändrar. Påverkar även investeringar på hemmamarknaden.
  • "Smitta" stor. Kan vara både bra och dålig. Bra när det går bra runt omkring, framför allt ankarlandet, och man kan surfa på den vågen, t.ex. i Sverige på 50-/60-talet när vi följde USAs tillväxt. Dålig när ankarlandet drabbas av en konjunkturnedgång som sprider sig till det egna landet.
  • Spekulativa attacker. Bygger på att systemet är transparent. Spekulanter ser när landet har svår att hålla sin kurs, när valuta reserver töms för att landet använder det för att stödja den egna valuta. Spekulanter ser en stor risk för devalvering, och försöker tjäna pengar på detta genom spekulativ valutahandel.

2. Penningmängdsökning som växer i takt med tillväxten
Låta den öka 3% om tillväxten är 3%. Då undviker vi både inflation och deflation, enligt monetaristerna.

Fördelar:
  • Vi befinner oss i rörlig växelkurs eftersom penningpolitik inte fungerar vid fast växelkurs. Riskhanteringen flyttas alltså från Centralbanken till den privata sektorn.
  • Centralbanker kan även anpassa sig till inhemsk produktion och sysselsättning.
  • Lättförståeligt mål
  • Mäts regelbundet, och man har bra koll på penningmängden
  • Kan fixera inflationsförväntningar. Vid lagstadgad inflationsmål 
  • Ansvaret tydligt, vilar hos Centralbanken
Nackdelar:
  • Vilar på två antaganden som är svåra att upphålla, därför få länder som arbetar utifrån denna principen, utan snarare utgår ifrån räntan.
    • Starkt samband mellan inflation och penningmängdsmålet (cirkulationshastighetens stabilitet), MV = Py. Delade meningar om cirkulationshastigheten, men man tror att den är kopplad till likviditetspreferensen. Inflationshastigheten är mindre vid låg ränta än vid hög ränta.
    • Penningmängden ("penningaggregatet") måste vara väl kontrollerat. Allt svårare genom tiden, eftersom vi idag betalar främst med kort och datortransaktioner, handlar inte längre om mynt och sedlar.

3. Inflationsmålet
Alltså att Centralbanken lägger ett inflationsmål på t.ex. 3%. Detta har blivit den dominerade målsättningen för Centralbanker världen över.

Fördelar:
  • Penningpolitik för inhemska syften. Centralbanken får en stor makt.
  • Chocker i cirkulationshastigheten irrelevanta. Kan bortse ifrån att vi har en likviditetspreferens som ändras.
  • Använder all tillgänglig information. Ett KPI (konsumentprisindex) anpassad efter bostadsmarknaden.
  • Tydlighet.

Nackdelar:
  • Inte lätt för Centralbanken att kontrolera inflation, eftersom de inte kontrollerar inflationsförväntningarna (aktörers bedömning av den framtida inflationstakten). "Cold turkey"-fenomenet. När man ändrar spelreglerna så ändrar folk också sitt beteende. När inflationen sjunker så sparar folk (betalar tillbaka sina lån)
  • Måste fasas in.
  • Handlar om långa tidsperioder, mellan 1-2 år innan man ser effekter

Problem med fast penningmängd (monetärt mål):
Visas i LM-modellen
Likviditetspreferensen: Penningefterfrågan (Md) kan ändras, aktörer ändrar sin portfölj.
Om penningmängden (Ms) är låst som måste istället räntan ändras. Detta leder till instabilitet i investeringar och fluktuationer i sysselsättning och priser.

Med räntemålet istället så utgår man ifrån från en rörlig penningmängd men fast ränta. Penningmängden varierar, men operationer på öppna marknaden anpassar utbud till efterfrågan och räntan behåller stabilitet.


Centralbankerns ställning:
Ska centralbankerna vara självständiga eller inte?

Självständig centralbank:
Centralbanken kopplas fritt från den övriga ekonomiska politiken. T.ex. federal reserve, där presidenten inte har makt att fullständigt bestämma vilka som styr den. Likt Högsta domstolen. I Sverige har vi självständig centralbank, eftersom de personer som sitter i Riksbankens styrelse inte är politiker utan tjänstemän, med enda uppgiften att hålla inflationstakten mellan 1-3%.

Anledningar
  • Inflationsbenägenhet (Inflationary bias). Har man stora skulder så har man en benägenhet att öka inflation, för då sänker man den reala kostnaden för stadsskuld och budgetunderskott. Detta kan utnyttjas av politiker för att få sina budgetar att se bättre ut.
  • Finansieringen av budgetunderskott
  • Politikernas egna intressen - att sitta kvar i nästa val. Stor benägenhet att politiker (oavsett läggning) expanderar penningpolitiskt (oftast populära åtgärder) före val, för att efter val hålla tillbaka (antar att väljare ändå glömmer bort hur de betedde sig i början av mandatperioden inför nästa val). Detta kan leda till större konjunktursvängningar. Forskas inom Public economics, t.ex. "Political business cycles" - James Buchanan.
  • Mindre byråkrati

Beroende centralbank:
Anledningar:
  • Monetaristerna menar att penningpolitiken är så viktig att den inte får lämnas fritt. Centralbanken har ett ansvar inför allmänheten
  • Man kan ha fördelar av koordinering av ekonomisk politik (enligt IS-LM modellen). Bör därför vara samma personer som fattar beslut om finanspolitik och penningpolitik.
  • Centralbanker för inte alltid lyckosam politik


Statens budgetrestriktion
Sambandet mellan finans och penningpolitik
Offentliga utgifter (Gt) + Räntekostnad på statsskulden (rBt-1) = Skatter (Tt)

Finanseringsmodeller
Penningmängdsfinansiering (sedelpressfinansiering) - Man trycker fler sedlar, Delta M (Ms) ökar. Vi vet att detta leder till ökar inflation.
Inhemsk finansiering (allmänhet företag) - Omloppet av obligationer på andrahandsmarknaden ökar. Delta Binhemsk ökar. Detta leder (enligt lånemedelsteorin) till (nominell) räntestegring. Kan i värsta fall leda till "crowding-out" (undanträngningseffekten) när räntestegringen tränger undan utländska investeringar. En kraftig finansering genom obligationsmarknaden leder till räntestegring, vilket får konsekvenser för utlandet.
Finansiering i utlandet - Ökar cirkulationen utanför landet (jämfört med inne i landet). Delta Binhemsk ökar. Men de måste köpa svenska kronor, vilket ger en växelkursappreciering (ev tryck), export-import.

Valutamarknadens aktörer

Individer och företag
  • Exporterar och importerar varor och tjänster
  • Köper och säljer tillgångar och skulder
  • Utbyttjar bankernas tjänster
Banker (eng dealer)
  • Har konton i utländska banker
  • Utfärdar instruktioner om överföring
  • Köper och säljer till och från kunder
  • Förser sig med "lager" från mäklarna
Mäklare (eng broker)
  • Handlar med banker, stora placerare och stora företag
  • Handlar med varandra (konkurrens och information). Stora kontaktnät och utbredd information, nära perfekt konkurrens.
  • Håller sig à jour med ekonomisk utveckling i olika länder. Omvärldsanalytiker som tittar på både prisnivåskillnader och ränteskillnader.
  • Länken mellan centralbanker och bankerna
Centralbanker
  • Intervenerar för att påverkar marknadsvillkor och kursfluktuationer. Främst i fasta växelkurssystem, genom att köpa och sälja valutor för att försvara den fasta kursen, men även delvis i rörlig.
  • Genomför regeringstransaktioner. Oftast genom mäklare.
  • Transaktioner med andra centralbanker och internationella organisationer. Oftast genom mäklare.

Växelkursteorier

Växelkurserna på lång sikt

Köpkraftsparitetsteorin (Theory of purchasing power parity, PPP) av Gustav Cassel
Växelkurser anpassar sig för att reflektera förändring i prisnivåer mellan två länder

Kräver antagande av Lagen om ett pris (law of one price): "In an efficient market all identical goods must have only one price.". Detta kräver att man utgår ifrån:
    1. Identiska varor; hamburgare (hum, Big Mac), stål
    2. Priser samma i samma valuta. I olika valutor så döljs prisskillnader.
    3. Givna priser på inhemsk marknad

    Olika mått för detta. T.ex. Big Index Index ("hamburgerstandarden" / "burgernomics") som avser att illustrera "law of one price". På så sätt kan vi mäta köpkraftsparitet, dvs hur mycket en hamburgare i Sverige kostar jämfört med ex USA. T.ex. om en hamburgare i Frankrike kostar 17.5 FFr och i USA 2.42 USD, så räknas köpkraftspariteten för USD ut: 17.5 / 2.42 = 7.23. Men växelkursen kanske bara är 5.76, så hamburgarepriset i Frankrike i USD är 3.04 medan den i USA är 2.42 USD. Det finns då en affärsmöjlighet att köpa hamburgare i USA och sen sälja i Frankrike. Prisskillnaderna ger upphov till handel och därmed påverkar växelkurserna eftersom vi måste handla med valutor för att kunna genomföra handeln. I praktiken har detta skett mycket med guld.

    Genom köpkraftspariteten kan man till viss del förutse kursförändringar, åtminstone riktningen i kursen.

    Varför finns då prisskillnader? I extremfall, som t.ex. hamburgare i Kina (Yuan), där den kostar 1.16 USD, så är det p.g.a. att Kina har fast växelkurs och gjort ett medvetet drag att sätta priset så.

    Växelkurs på kort sikt
    1. Handelsströmmarna med varor ändrar sig långsamt. "Volatitet".
    2. Tillgångar flyttar sig snabbt i en värld kännetecknad av kapitalrörlighet, kommunikation och information.
    3. Depositioner är idag substitut till varandra. Man kan ha pengar i amerikansk bank, tysk bank osv, och kan flytta pengar från ett land till ett annat med en knapptryckning. Har utvecklat ett Europavalutasystem (tidigare eurodollar) där man kan placera amerikanska dollar i en svensk bank, osv. Man kan ha europund, euroeuro m.m.
    4. Det avgörande idag för valutors värden är inte prisskillnader, utan snarare ränteskillnader. Skillnader i avkastning mellan olika valutor. Värdepapper byter händer i stor omfattning. 25 ggr världshandeln en "normal" dag och valutatransaktioner 45 ggr så stor.

    Beteckning av växelkurs:
    Lite olika metoder, men vanlig är Mishkin & Eakins definition:
    enheter i utländsk valuta / enheter i inhemsk valuta = t.ex. pund / USD = E

    Exempel - Placering i USA:
    100$. Avkastning 10% ger 10$
    Kurs 10 SEK/$
    Obligation mätt i SEK: 1000 SEK med avkastning 100 SEK
    Vi har en växelkursrisk (vid sidan av företagsrisk och kursrisk):
    Säg att dollarn apprecieras till kurs 11 SEK/$, avkastning 10$. Avkastningen i SEK när den återförs till Sverige blir 110 SEK dvs 11%. Positiv risk i detta fall eftersom man i så fall tjänar pengar.

    Exempel - Placering i Sverige
    1000 SEK. Avkastning 100 SEK.
    Kurs 10 SEK/$
    Obligation mätt i $: 10$ avkastning, dvs 10%
    Växelkursrisk:
    Appreciering dollar 11SEK/$
    Avkastning när den återförs till USA blir 9$, dvs 9%.

    Växelkursen är en typ av slumpmässig promenad. Mycket osäker. Det enda man har att utgå ifrån är den förväntade framtida växelkursen. Försöker göra kvalificerade gissningar, det är också detta mäklare sysslar med.

    Jämförelseexempel:
    Avkastning i USD (deposition i US)                 10%
    Förväntad växelkursappreciering EURO/USD   +7%
    ----
    Förväntad avkastning i USA                            17%

    Avkastning i EURO (deposition i Europa)          10%
    Förväntad växelkursappreciering Euro/USD       -7%
    ----
    Förväntad avkastning i Europa                         3%

    Konsekvenser
    Vad händer? Jo, kapitalrörelser från Europa till USA!
    Tillgångar säljs i Europa och man köper tillgångar i USA.
    Efterfrågan ökar på $ och utbudet på Euro ökar. Man byter bort, säljer Euro och köper $ på valutamarknaden.
    Euro växelkursen stiger, dvs dollar apprecieras och euro deprecieras.

    Ränteskillnadsexempel / Räntaparitet
    Antag att räntan i Sverige är 3% (iD, interest domestic)
    Antag att ränta i Tyskland är 1% (iF, interest foreign)

    Förväntad växelkursförändring:
    Man förväntar att en appreciering av tyska valutan / en depreciering av kronan = 2%

    Formel för förväntad växelkursförändring:
    Et = Euro mätt i USD (EUR/USD)
    iD = iF - (Eet+1 - Et) / Et


    Förväntad avkastning - exempel
    Främmande ränta, iF = 10%
    Förväntad kurs, Et = 1 EUR/USD
    Rf = Return foreign (Samma som RETf?)

    I ett diagram med Et vertikalt och Expected return in $ horisontellt

    Punkt 1 vid Et = 1:
    Rf = 10% - (1-1)/1 * 100%
    Rf = 10%

    Punkt 2 vid Et = 1.05:
    Rf = 10% - (1-1.05) / 1.05 * 10%
    Rf = 10 - (-4.8)
    Rf = 14.8

    Punkt 3 vid Et = 0.95:
    Rf = 10% - (1-0.95) / 0.95 * 100%
    Rf = 10 - 5.2
    Rf = 4.8

    Om vi drar en linje mellan dem så får vi RETf, dvs linjen för främmande avkastningen (en stigande rät linje i detta fall).
    Vi kan även dra RETd, dvs linjen för inhemsk avkastning (en vertikal linje vid Expected return = 10. Varför?)

    En jämviktsmekanism: Som placerare tittar man på skillnader i avkastning mellan länder.
    När RETf är högre än RETd så vill man sälja dollar depositioner och köpa euro depositioner. Priset måste sjunka genom att USD deprecieras.
    När RETf är lägre än RETd så vill man köpa dollar depositioner och sälja euro depositioner. Priset måste stiga genom att USD apprecieras och EUR depreciseras.
    Jämviktspunkt när Ee = e


    Två marknadsmodeller
    1. Leon Walras
    "auktionsutroparmodellen"
    Ögonblicklig anpassning

    2. Alfred Marshall
    "Fiskhamnsmodellen"
    Anpassning efter ett antal perioder

    3. George Akerlof
    "Prisbildning vid assymetrisk information"
    Konsten att köpa begagnade bilar "Market for lemons"
    Säljarna vet mer om varans kvalitet än köparna
    Köparna villiga att betala ett genomsnittspris. Dåliga bilar blir sålda, men bra bilar är ingen villig att betala för eftersom man utgår ifrån genomsnittpriset.
    Dåliga bilar tränger undan goda. "Adverse selection"
    För banker viktigt att "screena" (granska) marknaden, dvs hela tiden granska köpare och säljare. Ta reda på kundernas betalningsförmåga. Genomför kreditransoneringar, tar säkerheter (panter). Regleringar, restriktioner för tillträde, rapporteringsskyldigheter, restriktioner att inneha vissa tillgångar, återförsäkringar av depositioner.


    Effektiva marknader
    Modell som utgår ifrån klassiska ekonomiska teorier, tror på Walrasiansk prisbildning. Marknaden anpassar sig direkt. Utifrån detta synsättet bör man alltid utgå ifrån efterfråge och utbudsanalys.
    Tillfälliga vinster och förluster är inte intressant, utan enbart den långsiktiga avkastningen i verksamheten. För det krävs en grundläggande kompetens om hur en verksamhet fungerar.
    Strävan mot jämviktsavkastning.
    Introducerar "förväntningar". Inga perfekta förutsägelser, men korrekta i genomsnitt. Förväntningarna ändras snabbt vid förändringar. Prognosfelen är i genomsnitt 0 och kan inte förutsägas i förväg.

    Högre pris ger lägre ränta, lägre pris ger högre ränta, t.ex. 40 / 1000 * 100 = 4%


    Ränteskillnader avgöras bl.a. av:
    • Riskstrukturen:
      • Företagsrisk
      • Likviditet
      • Skatteeffekter
    • Tidsstrukturen
      • Avkastningskurvan. Kan vara uppåtlutande, horisontella eller nedåtlutande.
      • Bestäms utav (tre teorier):
        • Förväntningar i framtiden
        • Marknadssegmenteringen, vem som vill ha korta och långa värdepapper. Olika obligationer har olika marknader.
        • Likviditetspremium, räntorna utgör genomsnitt av förväntade räntor under löptiden.

    Ränteprognoser med avkastningskurvor (yield curve)
    Löptid horisontellt
    Nominell ränta (i) vertikalt

    Börjar med att plocka fram löptiden för ett papper. Tar sedan fram prisstatistik (BP) för varje tidpunkt. Tar sedan priserna och gör en ränteberäkning (i). Löptiden plus räntan framräknad av prisstatistik läggs sedan in i diagram och visar på samband mellan ränta och löptid.
    Sambandet är kopplat till Fishereffekten: Nominell ränta (i) = realränta (r) + Förväntad inflation (πe)
    1. Brant lutning uppåt - stor ränteförändring
    2. Moderat lutning uppåt - oförändrad förväntad ränta
    3. Horisontell - Räntesänkning "Likviditetseffek mindre än förväntningseffekt"
    4. Brant lutning nedåt - stor räntesänkning
    Ofta oregelbundna former. Kan t.ex. finnas en puckel eftersom man fått ny information, eller kanske ny regering som leder till stor upplåning (speglar statens lånebehov).

    Priset på värdepappret avslöjar betalningsviljan. "Revealed preferences" (Avslöjade preferenser).


    Vid ekonomisk expansion, stigande ränta (stigande yieldkurva), vid ekonomisk kontraktion minskad ränta (sjunkande yieldkurva)
    Korta räntan - Följer dessa konjunktursvängningar
    Långa räntan - Lite före eftersom den baseras på förväntningar. Mindre svängningar.


    Statskursväxlar
    Federala fonder

    Riksbanken
    Repa - Centralbanken köper obligationen med ett avtal om att säljaren kommer att återköpa dem inom kort tid
    Omvänd repa - Köparna (banksystemet) köper tillbaka

    Jobbar utifrån likviditetsprognoser. Utifrån detta köper och säljer obligationer (repo).
    Reporäntan ligger inte samma som styrräntan, med ligger mycket nära.

    Man kan göra stegräkning, hur stort överskott i banksystemet (inlåning) och underskott i banksystemet (utlåning) är. Man straffar ut för hög inlåning och utlåning, genom marginal ränteminskning och -höjning. Styrräntan ligger någonstans mellan in- och utlåningsräntan.

    Man har insett att monetärt mål med penningmängden konstant leder till stora ränteförändring, och man har därför i modern tid gått över till en ett räntemål.








    Comments